Natur och miljö i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen, vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, visa hur hänsyn tas till allmänna intressen som rör natur och miljö.

Det ska också framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Nationell nivå

Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål och 16 miljömål, samt ett antal etappmål. Generationsmålet speglar de samhällsförändringar som behöver ske för att målen ska kunna nås, medan miljömålen fokuserar på det miljötillstånd som behöver uppnås. På webbplatsen Sveriges Miljömållänk till annan webbplats presenteras miljömålen, etappmålen, regionala miljömål och uppföljning av dessa. 

Regional uppföljning

Varje år gör Länsstyrelsen en uppföljning av tillståndet och förutsättningarna för miljömålen inom länet. Genom sitt ansvar för lokal utveckling och en god livsmiljö i den fysiska planeringen har kommunerna stora möjligheter att påverka hur miljömålen förverkligas lokalt. Det gäller främst miljömålen med en geografisk dimension som kan kopplas till kommunens ställningstaganden om användning av mark- och vattenområden.

Miljömålen i planeringen

Översiktsplaneringen berör som regel flera av miljömålen, men tydligast kopplingar finns mellan översiktsplanering och miljömålet "God bebyggd miljölänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster". För detta miljömål har regeringen fastställt tio preciseringar fördelad på följande delområden: 

  • Hållbar bebyggelsestruktur.
  • Hållbar samhällsplanering.
  • Infrastruktur.
  • Kollektivtrafik, gång och cykel.
  • Natur- och grönområden.
  • Kulturvärden i bebyggd miljö.
  • God vardagsmiljö.
  • Hälsa och säkerhet.
  • Hushållning med energi och naturresurser.
  • Hållbar avfallshantering.

Översiktsplanens hantering av teman som hållbara transporter, kulturmiljö, grönstruktur och vattenområden anses vara avgörande förutsättningar för att miljömålet ska kunna nås.

För att planen ska fungera som ett reellt stöd är det viktigt att miljömålen integreras på ett tidigt stadium i planeringsprocessen som utgångspunkter för kommunens strategier för en hållbar utveckling samt för utformning av planens innehåll.  Planhandlingen bör innehålla en kort redogörelse för prioriterade miljömål i planarbetet och hur planen ska bidra till att främja dessa. En viktig fråga i arbetet blir: ”Hur kan översiktsplanen bidra till att miljömålen nås?”.

Till exempel vad gäller:

  • Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggingar.
  • Identifiering av gränsvärden, kvaliteter och egenskaper.
  • Rekommendationer eller riktlinjer för skydd och hänsyn.

Samtidigt ska miljömålen enligt miljöbalken finnas med i miljökonsekvensbedömningen, men här med fokus på konsekvenser och hantering av betydande miljöpåverkan. En central fråga är då i stället: ”Hur påverkas möjligheten att nå miljömålen av planen?”.

Planeringsunderlag

Läs mer om Länsstyrelsen Västerbottens arbete med miljömål, uppföljning och åtgärdsprogram.

RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna arbete med miljömålssystemet. I RUS-projektet ”Miljömålsstöd för kommuner” togs handboken "Gudie till lokalt arbete med miljömållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" fram. Boken är tänkt som en konkret vägledning för att stödja det lokala strategiska miljöarbetet utifrån de nationella miljömålen.

Boverket har tagit fram vägeldningen Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering, 2013länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vilken fortfarande kan vara användbar i översiktsplanearbetet.

För fler planeringsunderlag om miljömål se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och fritextsökning miljömål.

Om Landskapskonventionen

Europeiska landskapskonventionenlänk till annan webbplats syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap i Europa. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor och att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Sverige har ratificerat Landskapskonventionen som trädde i kraft 1 maj 2011.

Konventionen innefattar alla typer av landskaplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Den handlar inte i första hand om att ”bevara” landskap genom skyddsområden eller förbud, utan understryker i stället att landskapet är en viktig ekonomisk resurs som ska kunna nyttjas. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfts fram som en nyckelfaktor, inte minst i arbetet med hållbar stadsutveckling.

Enligt konventionen behöver former för delaktighet och samverkan utvecklas i planeringen. Särskilt när det gäller stadslandskapet, där intressena är många och koncentrerade. Stadsutveckling medför ofta att stadsrum försvinner och nya uppstår. Bostadsnära natur, parker och industriområden, det tätortsnära landskapet är rum som konventionen värnar, men som är svåra att hävda i stadsutvecklingssammanhang. Här kan landskapskonventionen påverka diskussionen om staden och dess rum med bakgrund i olika synsätt och ideal. 

Landskapskonventionen i planeringen

En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången på kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband och sammanhang i landskapet. Det handlar inte alltid om att göra nya inventeringar, snarare om att använda och uttrycka befintliga underlag och kunskaper på nya sätt. I översiktsplanen finns goda möjligheter att formulera både en allmän avsiktsförklaring för olika landskap och mera konkreta mål för hur nyttjandet och skyddet av landskapet ska se ut. På så sätt  kan översiktsplanen vara ett viktigt instrument vid förverkligandet av konventionens mål.  

På uppdrag av regeringen har Länsstyrelsen Västerbottens och sex andra länsstyrelser i landet under 2006-2007 bedrivit pilotarbeten med att utveckla regionala landskapsstrategier. Syftet har varit att pröva regionala landskapsstrategier som ett nytt förhållnings- och arbetssätt för att uppnå bevarande och hållbart brukande av naturresurser.

Länsstyrelsen rekommenderar här följande planeringsunderlag: Regionala landskapsstrategier Västerbottens län - modell för samverkanPDF; Landskapskaraktärisering Västerbottens länPDF; Landskapsanalys av 6 fallstudieområden i Västerbottens län samt Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurlivlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Naturvårdsverket har också tagit fram en egen landskapsstrategimodelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att arbeta med biologisk mångfald utifrån ett landskapsperspektiv.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om landskap se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och fritextsökning landskap.

Nationella mål

Flera av de svenska miljökvalitetsmålenlänk till annan webbplats berör naturvård, bland annat Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.

I början av 2014 beslutade regeringen om fem nya etappmållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att stärka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster till år 2020. Målen anger steg på vägen för att uppnå miljökvalitetsmålen och omfattar bland annat miljöhänsyn i skogsbruket och skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.

Regionala mål

Länsstyrelsen Västerbotten har utarbetat flera regionala strategier som berör naturmiljö.

I strategin för skydd av havs- och kustmiljöer finns riktlinjer för de värdefullaste marina miljöerna, hav, kustområden och skärgård. Rapporten innehåller data om värdefulla natur- och kulturmiljöer knutna till kust-, havs- och skärgårdsområden, samt beskrivning av vilka hot som finns. Strategin för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag innehåller bl.a. en sammanställning av data om värdefulla natur- och kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag, samt en beskrivning av vilka hot som finns mot natur- och kulturvärden.

Länsstyrelsen har även tagit fram strategier för hur vindkraftanläggningar bör lokaliseras med hänsyn till känsliga naturmiljöer och örn.

Naturmiljö i planeringen

Översiktsplanen bör innehålla en redogörelse av kommunens värdefulla naturmiljöer och överordnade grönstrukturer med tillhörande kopplingar i form av stråk och korridorer. Förutom redan skyddade arter och områden, bör planen även redovisa ekologiskt känsliga och opåverkade områden. Enligt Miljöbalken 3.kap. 2-3 § ska stora opåverkade mark- och vattenområden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt påverkar områdenas karaktär. Särskilt ekologisk känsliga områden ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Genom att sammanställa information om områdenas sårbarhet och upplevelsevärden, som en del av planeringsförutsättningarna, finns möjlighet att göra avvägningar och strategiska ställningstaganden om prioritering av områden och insatser för skydd, tillrättaläggning eller turismutveckling. Uppdaterad översikt och information om skyddad natur bör ingå. I markanvändningskartan bör områden redovisas om de berörs av planens ställningstaganden.

Det är viktigt att planerade utvecklingsområden avgränsas i tillräcklig omfattning i förhållande till viktiga naturmiljöer. Hur planerad markanvändning kan påverka samt vilka åtgärder som vidtas för att minimera påverkan, ska framgå av planens miljökonsekvensbedömning och eventuell MKB. Berörs Natura 2000-områden bör även indirekt påverkan behandlas. Även kumulativa effekter på området bör tas upp till behandling. Dessa bedömningar har betydelse för den prövning som sedan måste göras, i det fall utpekade arter eller habitat riskeras att skadas. Exempelvis krävs prövning och tillstånd för verksamheter utanför Natura 2000-området i det fall en verksamhet riskerar att påverka området. 

Ekosystemtjänster och grön infrastruktur

Grönstruktur med särskilt värde för rekreation och friluftsliv behandlas närmare i kap.8.3. Med grön infrastruktur avses strukturer i landskapet och brukande av dessa som ska säkerställa en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs. Med en fungerande grön infrastruktur bevaras ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster. Länsstyrelserna har genom RUS tagit fram Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som stöd för handläggare och beslutsfattare. Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen beskrivs närmare på s. 67. 

Planeringsunderlag

Centrala underlag för den översiktliga planeringen är redovisningar av djur- och växtskyddsområden samt skyddade områden som nationalparker, naturreservat, naturminnen, Ramsaromården och Natura 2000-områden. Information om dessa fås via Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På Länsstyrelsernas webb finns också karttjänsten webbGISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och från Länsstyrelsernas geodatakataloglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan enskilda GIS-skikt laddas hem. Mer information om varje skyddat område finns på Länsstyrelsens webbplats. Här finns även bevarandeplaner för samtliga Natura 2000-områden samt beslut med gällande föreskrifter och skötselplaner för alla naturreservat.

Andra centrala underlag är regionala inventeringar som värdesätter och pekar ut särskilt prioriterade områden. Rapporten "Våtmarker i Västerbottens län, 1993" är fortfarande aktuell och innehåller förutom naturvärdsbedömningar av 4 300 våtmarker i länet. Kartinformation om våtmarkerna och deras klassning finns  redovisade i Naturvårdsverkets kartverktyg Miljödataportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På Länsstyrelsens webbplats finns också rapporterna "Ängs- och betesmarker i Västerbottens län, 2004" och  "Ängs- och hagmarker i Västerbottens län, 2001" att beställa.

För fler planeringsunderlag om landskap se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och välj sakområde 1.1 Natur.

I översiktsplaneringen ska kommunen beakta nationella mål för friluftsliv och ta hänsyn till friluftsliv som allmänt intresse vid beslut om mark- och vattenanvändning.

Friluftsliv bidrar till alla människors möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö och definieras som "vistelse utomhus i natur- och kulturland­skapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling".

Nationella mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund.

Regeringen har definerat tio mål för friluftslivspolitiken:

  • Tillgänglig natur för alla
  • Starkt engagemang och samverkan
  • Allemansrätten
  • Tillgång till natur för friluftsliv
  • Attraktiv tätortsnära natur
  • Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
  • Skyddade områden som resurs för friluftslivet
  • Ett rikt friluftsliv i skolan
  • Friluftsliv för god folkhälsa
  • God kunskap om friluftslivet

Mer om friluftslivsmålen hittas i regeringens skrivelse (2012/13:51)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samt på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Aspekten friluftsliv är viktig för att uppnå miljökvalitetsmålen och de nationella målen för folkhälsa (se särskilt preciseringar av målen)

Länsstyrelsens rekommendationer för hur friluftsliv ska hanteras i översiktsplanen

Människors tillgång till friluftsliv genom grönområden och andra lämpliga platser för lek, motion och utevistelse är ett allmänt intresse som kommunen ska ta hänsyn till i översiktsplaneringen. Kommunen kan beroende på förutsättningar och behov välja om frågor rörande frilufts- och grönområden enbart ska hanteras i översiktsplanen eller om kommunen även ska upprätta ett separat program/grönplan.

Förutsättningar i översiktsplanen

  • Beskrivning och värdering av områden av vikt för friluftsliv och rekreation.
  • Analys av tillgång och brist på områden för friluftsliv i aktuellt planområde.
  • Grönstrukturkarta som illustrerar viktiga rekrationsområden, ståk och kopplingar samt hur dessa kan utvecklas för framtiden. Det gäller framförallt redovisning av tätortsnära och bostadsnära rekreationsområden såsom parkmark, ledsystem och tysta områden.
  • Särskild redovisning för områden av riksintresse för friluftsliv samt rörligt friluftsliv och turism (se hantering av riksintressen i översiktsplanen).

Ställningstaganden i översiktsplanen

  • Mål för utveckling av befintliga och nya områden för friluftsliv, exempelvis kopplat till tillgänglighet för olika grupper och vikten av att grönområden har en ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utforming.
  • Riktlinjer eller ställningstaganden för hur friluftsområden tillgodoses i den fysiska planeringen med särskild vikt på tätorts- och bostadsnära natur.

Exempel på riktlinjer/ställningstaganden: 

  • Identifiera områden där ny bebyggelse och exploatering inte är lämpligt med hänsyn till friluftslivet (utöver anläggningar som stödjer friluftslivet)
  • Ange minsta avstånd mellan tillgängligt grönområde från bostäder, skolor, äldreboenden, arbetsplatser etc.
  • Precisera ovanstående genom olika typer av grönområden som kvarterspark, stadsdelsparker och större naturområden.
  • Ange minsta grönyta/friyta per invånare/bostad på kvartersmark.
  • Ange riktlinjer för lokalisering av vindkraftverk, infrastruktur och LIS-områden i eller i närheten av viktiga områden för friluftsliv.

Konsekvensbeskrivning

Om översiktsplanen får konsekvenser för friluftslivet ska det framgå av planen och/eller konsekvensbeskrivningen. Det bör även uppmärksammas om konsekvenserna kan påverka folkhälsan, den regionala utvecklingen och möjligheten att nå miljökvalitetsmålen.

Planeringsunderlag och goda exempel

Förslag på om hur en kommun kan arbeta med grönytor och friluftsliv i den fysiska planeringen samt goda exempel finns i rapporter från Boverket och Folkhälsomyndigheten. I rapporten Bostadsnära naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Boverket 2007) betraktas bostadsnära natur som gröna områden och ytor inom 300 m från bostaden. Detta med utgångspunkt från hur långt människor vanligtvis är villiga att gå för att nå ett grönområde för vardaglig användning. Rekommendationen är därför att nya bostadsområden planeras så att boende har max 300 meter till tillgängligt grönområde.

Från förskolor och äldreboenden är kortare avstånd än så att rekommendera. Andra centrala underlag är: Grönområden för flerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Folkhälsoinstitutet 2009), Planera för rörelselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Boverket 2016) och Mångfunktionella ytorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Boverket 2010).

För fler planeringsunderlag om friluftsliv se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 1.3 Friluftsliv.

Nationella mål

Den svenska havspolitiken utgår från synsättet att våra hav är en oumbärlig resurs. För att bevara denna resurs krävs en helhetssyn på hur vi använder haven och ett arbete för att bevara och återställa havens ekosystem. Se Sammanställning av nationella mål för hav, yt- och grundvatten på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och läs mer om miljömålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård på webplatsen Sveriges miljömål.länk till annan webbplats

Regionala mål

I "Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i Västerbottens län" finns riktlinjer för de värdefullaste marina miljöerna hav, kustområden och skärgård. Rapporten innehåller data om värdefulla natur- och kulturmiljöer knutna till kust-, havs- och skärgårdsområden, samt beskrivning av vilka hot som finns.

Kommunernas planering av havsområden

Ett stadigt ökande tryck på havets resurser och arealer kombinerat med ett pågående arbete båda nationellt och internationellt vad gäller maritima strategier och havsplanering gör det angeläget för kommunerna att se över behovet av att planera sina havsområden.

Länsstyrelsen rekommenderar att kustkommunerna i översiktsplanen redovisar hela sitt havsområde där även kommunens viljeinriktning för havsområden utanför kustzonen tydligt framgår. På så sätt kan planen ge vägledning och ökad förutsägbarhet vid framtagande av detaljplaner och prövning av tillståndspliktig verksamhet inom havsområdet, samtidigt som den ger tydliga signaler från kommunerna till den statliga havsplaneringen.

De planeringsunderlag som har tillkommit i samband med den statliga havsplaneringen ger ett bra kunskapsunderlag som utgångspunkt för kommunernas egna planering av havsområden. Det gäller särskilt Regional nulägesbeskrivning för Bottniska viken, Länsstyrelserna 2015PDF. Även Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplanerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster utgör ett viktigt underlag. För kommunal havsplanering vill Länsstyrelsen också rekommendera den karttjänst som tagits fram i projektet SeaGISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samt Boverkets vägledning för översiktsplanering vid kust och havlänk till annan webbplats

Havets mobila dynamik, vad gäller fördelning av resurser och påverkan, innebär ett särskilt behov av samordnad planering över kommungränserna. Planeringen av kommunernas kust och havsvattnet lämpar sig därför väl för interkommunala plansamarbeten.

Statlig planering av havsområden

Regeringen har i mars 2014 beslutat om en proposition med förslag till nya bestämmelser för hushållningen med havsområden. Bestämmelserna avser en samlad havsförvaltning i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. I Havsplaneringsförordningen (2015:400) utrycks bl.a. havsplanernas koppling till planeringen och vilken tyngdpunkt den har gentemot till exempel kommunala översiktsplaner.

I Sverige håller havsplaner på att utarbetas för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna. Havsplanerna ska beslutas av regeringen, och ska tillämpas i den kommunala planeringen samt vid beslut om tillstånd för olika verksamheter i havet. Havsplaneringen utgör ett verktyg för att nå de nationella miljömålen och EU:s mål om god miljöstatus i haven.

Området för den statliga havsplaneringen börjar en nautisk mil utanför baslinjen, vilket innebär att delar av detta område överlappar myndighetsområdet för den kommunala översiktsplaneringen.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om havsrelaterade frågor se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och fritextsökning hav.

Nationella mål

Övergripande nationella mål för svensk vattenförvaltningen utgår från EU:s ramdirektiv för vatten. Målet om att uppnå god vattenstatus omfattar såväl inlands- ytvatten som grundvatten, vatten i övergångszon och kustvatten. Regionala mål finns framtagna i förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt och i den regionala planen för dricksvattenförsörjning En sammanställning av nationella mål för havs, yt- och grundvatten finns på Boverkets webbplats. Relevanta miljömål presenteras på Miljömål.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regionala mål

För Bottenhavetslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Bottenvikens länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönstervattendistrikt finns förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Bottenhavets vattendistrikt ligger mitt i Sverige och omfattar södra delen av Västerbottens län. Bottenvikens vattendistrikt är Sveriges nordligaste vattendistrikt och omfattar hela Norrbottens län samt större delen av Västerbottens län.

En Regional plan för dricksvattenförsörjningPDF utarbetades av Länsstyrelsen i Västerbottens län 2013. I planen anges de dricksvattenresurser som är viktigast för länets nutida och framtida dricksvattenförsörjning. En ny plan är under framtagande.

Vatten i planeringen

Läs om vatten i planeringen i miljökvalitetsnormer.

Planeringsunderlag

Notera att SGU har ett flertal databaser med information som kan användas som underlagsmaterial, bland annat brunnsarkiv med information från borrningar som utförts för energi eller dricksvattenförsörjning och vattentäktsarkiv med information om Sveriges vattenverk och vattentäkter med tillhörande rå- och dricksvattenkvalitet.

För fler planeringsunderlag om yt- och grundvatten se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 5. Vattenhushållning.

Kontakt