Hälsa, säkerhet och klimatanpassning i översiktsplanen

Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 5§ ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till, bland annat, människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion. I 3 kap. 5§ PBL anges att kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade ska framgå av översiktsplanen.

Avvägningar om den framtida mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen måste göras utifrån aktuella underlag och kunskap om de risker som finns, och som kan uppstå med anledning av ett förändrat klimat och olika typer av mark och vattenanvändning. Översiktsplanen bör innehålla förhållningssätt och riktlinjer för hur risker ska hanteras och beaktas i den fortsatta planeringen. Det kan exempelvis handla om riktlinjer för lokalisering och utformning av bebyggelse eller anläggningar eller om att identifiera behov av och ge förslag på när riskreducerande åtgärder eller fördjupade utredningar behöver genomföras.

Av översiktsplanens konsekvensbeskrivning ska även påverkan på människors hälsa beskrivas och bedömas med utgångspunkt i den föreslagna mark- och vattenanvändningen och de förslag till åtgärder som syftar till att förebygga, förhindra eller motverka risker.

Enligt 3 kap. 16§ ska länsstyrelsen under granskningen yttra sig över om bebyggelse beller byggnadsverk blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Nedan följer information uppdelad i olika tematiska områden om hur hälsa och säkerhet kan hanteras och beaktas i arbetet med översiktsplanen.

I alla länets kommuner sker transporter av farligt gods. I flera av länets kommuner bedrivs också verksamheter som omfattas av lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är angeläget att det även i framtiden finns möjlighet att transportera farligt gods, bedriva olika typer av verksamheter och att det finns möjlighet att utveckla både tätorter och byar med exempelvis bostadsbebyggelse. För att minimera risker och omgivningspåverkan behöver infrastruktur, olika typer av verksamheter och bebyggelse för andra ändamål lokaliseras på ett lämpligt sätt i förhållande till varandra och riskreducerande åtgärder vidtas i de fall det bedöms nödvändigt.

Rekommendationer för översiktsplanen

Nedan redovisas hur risker kopplade till farligt gods och riskfyllda anläggningar kan hanteras i översiktsplanen. Vad som är relevant att behandla i översiktsplanen skiljer sig åt beroende på lokala förutsättningar och förhållanden.

Förutsättningar

  • Redovisa rekommenderade transportleder (vägar och järnvägar) för transport av farligt gods.
  • Redovisa anläggningar eller områden där det bedrivs verksamhet som vid olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö samt transportleder till och från sådana anläggningar eller områden. Det kan exempelvis handla om verksamheter som hanterar brandfarliga eller explosiva ämnen så som gruvor eller större industrier.
  • Redovisa mindre industrier i tätbebyggda områden.

Ställningstaganden

  • Lokalisera verksamheter som innebär risker för människors hälsa och som kan innebära störande omgivningspåverkan så att störningar minimeras.
  • Beskriv principer eller riktlinjer för skyddsavstånd mellan bebyggelse för olika ändamål och rekommenderade transportleder för farligt gods med utgångspunkt i underlag framtaget av länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
  • Redovisa områden där riskreducerande åtgärder kan bli nödvändiga eller där fördjupade riskutredningar kan krävas vid fortsatt planering eller exploatering.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag kopplade till farligt gods och farlig verksamhet se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2.7 eller 2.8.

Radon finns i mark, luft och vatten och är en osynlig och luktfri gas som kan påverka människors hälsa negativt. Förhöjd risk för radon kan finnas i områden med uran, alunskiffer och i mark med jordarter som är genomsläppliga, exempelvis isälvssediment som finns i rullstensåsar, grusig morän och svallgrus. I områden med förhöjd strålning från berggrunden kan också finnas risk för förhöjda halter av radon och uran i dricksvatten. I områden med radonrisk och där det finns vattentäkter kan dricksvattenförsörjningen påverkas, främst då vattnet tas från enskilda brunnar. Det är viktigt att påpeka att det även i områden där det inte bedöms finnas hög risk för radon kan förekomma radonhalter som överskrider den referensnivå som anges i strålskyddsförordningen.

I landområdena närmast norrlandskusten finns på många platser lera och silt som innehåller järnsulfider. I samband med byggnationer eller vid åtgärder för att möjliggöra uppodling sänks ofta grundvattennivån varvid järnsulfiderna oxiderar, vilket kan leda till en kraftig sänkning av pH. De sura förhållandena leder till en ökad kemisk vittring vilket gör att toxiska metaller (t ex Ni och Cd) kan mobiliseras. Vattendrag i områden med sulfidjord kan därför periodvis uppvisa höga koncentrationer av vissa metaller och ett lågt pH. Det finns då risk att växter och djur påverkas negativt.

Rekommendationer för översiktsplanen

Nedan redovisas hur radon och sulfidjordar kan hanteras i översiktsplanen. Vad som är relevant att behandla i översiktsplanen skiljer sig åt beroende på lokala förutsättningar och förhållanden.

Förutsättningar

  • Redovisa kända områden med hög radonrisk
  • Redovisa områden med sulfidjord eller risk för sulfidjord i kommunen

Ställningstaganden

  • Redovisa i vilka områden det kan krävas åtgärder för att minska risker förknippade med radon. Det kan exempelvis handla om att ställa krav på särskilda vatten- och avloppsanläggningar eller om att bebyggelse ska uppföras på ett strålningssäkert sätt
  • Om exploatering av bebyggelse, infrastruktur eller andra anläggningar föreslås i områden med sulfidjordar behöver det framgå av översiktsplanen hur det ska hanteras.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om radon och sulfidjord se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2. Miljö, hälsa och säkerhet.

I 3 kap. 5§ PBL anges att kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion och som är klimatrelaterade ska framgå av översiktsplanen. Även kommunens syn på hur sådana risker kan minska eller upphöra ska framgå.

För att kunna uppfylla kraven i PBL måste risker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion uppmärksammas tidigt i planprocessen. Det skapar förutsättningar för att anpassa mark- och vattenanvändningen till ett förändrat klimat och för att formulera riktlinjer och rekommendationer för hur klimatrelaterade risker ska hanteras i den fortsatta planeringen.

Översvämning

Klimatförändringarna förväntas leda till förändrade flödesmönster i vattendrag, ökad nederbörd och fler kraftiga regn än idag. Det innebär att risk för översvämning både i anslutning till vattendrag och i tätorter kan komma att öka vilket påverkar hur marken kan användas i framtiden. Att känna till var det finns risk för översvämningar och hur riskerna kan hanteras och begränsas är därför nödvändigt för att kunna göra avvägningar om var ny bebyggelse ska lokaliseras och för att kunna se hur befintlig bebyggelse för olika ändamål kan komma att påverkas.

Rekommendationer för översiktsplanen

Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämningsrisker i anslutning till älvar och vattendrag utgår från två olika flödesnivåer, 100-årsflödet och högsta beräknade flöde. 100-årsflödet är det högsta flöde som statistiskt inträffar, eller överträffas, en gång under en 100-årsperiod. Beräknat högsta flöde är det flöde som inträffar när flera faktorer inträffar samtidigt så som snösmältning och regn när marken är vattenmättad och magasin i reglerande vattendrag är fyllda.

Vad gäller regn utgår rekommendationerna både från att nederbörden bedöms öka totalt sett och att kraftiga skyfall kommer att inträffa oftare än idag.

Länsstyrelsen rekommenderar att kommunerna i översiktsplaneringen använder "Rekommendationer för hantering av risken för översvämning till följd av skyfalllänk till annan webbplats" framtagen av Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland 2018. Rekommendationer för höga flöden finns beskrivna på sidorn 12-14 i rapporten "Klimatförändringar och samhällsplaneringlänk till annan webbplats" som togs fram av Länsstyrelsen Västerbotten 2012. Motsvarande rekommendationer har även tagits fram av Boverket, se PBL kompetenslänk till annan webbplats. Vad som är relevant att behandla i översiktsplanen skiljer sig åt beroende på lokala förutsättningar och förhållanden.

Förutsättningar

  • Identifiera och redovisa i en eller flera kartor områden som riskerar att översvämmas vid höga flöden i älvar och vattendrag och vid skyfall/kraftiga regn.
  • Beskriv om och vilka samhällsviktiga verksamheter som exempelvis vårdinrättningar eller infrastruktur som riskerar att påverkas av översvämningar.
  • Beskriv dagvattenhanteringen i tätorter och om det finns behov av förändringar av ledningssystem eller infrastruktur för att hantera ökad nederbörd.

Ställningstaganden

Planen bör innehålla allmänna riktlinjer för lokalisering av bebyggelse i områden med översvämningsrisk. Riktlinjernas innehåll bör grundas på Länsstyrelsens rekommendationer.

För höga flöden gäller följande rekommendationer:

  • Inom områden som riskerar att översvämmas vid 100-årsflöde bör ingen ny bebyggelse uppföras, med undantag för enklare byggnader som garage och uthus.
  • Inom områden som riskerar att översvämmas vid beräknat högsta flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt och som orsakar mindre miljöpåverkan lokaliseras.
  • Lokalisering av riskobjekt, samhällsfunktioner av betydande vikt och sammanhållen bostadsbebyggelse bör inte ske inom områden som riskerar att översvämmas vid 100-års flöde eller beräknat högsta flöde.

För skyfall gäller följande rekommendationer:

  • Ny bebyggelse bör lokaliseras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Även framkomligheten till och från planerade bebyggelsesområden ska säkerställas.
  • Samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning.

I övrigt gäller:

  • Om planen medger exploatering in om kända riskområden för översvämning är det viktigt att det tydligt framgår av planbeskrivningen med riktlinjer för hantering i efterföljande planering. Det kan exempelvis handla om behov av fördjupade riskanalyser eller skyddsåtgärder som invallning eller åtgärder för att hantera dagvatten.
  • Vid föreslagen bebyggelse i anslutning till vattendrag eller kusten bör en lägsta rekommenderad höjd för grundläggning av ny bebyggelse anges med utgångspunkt i nivåer för 100-årsflöde, beräknat högsta flöde och uppgifter om medelvattenstånd vid kusten.
  • Överväg behov av att peka ut ytor i tätorter som kan tillåtas att översvämmas vid kraftiga skyfall såsom exempelvis parker eller andra icke hårdgjorda ytor.

Ras, skred och erosion

Som en konsekvens av ökad nederbörd, fler kraftiga regn och högre flöden i älvar och vattendrag så ökar även risken för ras, skred och erosion. Det är viktigt att vara medveten om dessa risker när avvägningar om den framtida markanvändning görs i översiktsplanen.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

  • Redovisa områden med förutsättningar för ras, skred eller erosion i en eller flera kartor.
  • Beskriv om befintlig bebyggelse eller befintliga verksamheter kan komma att påverkas av ras, skred och erosion.

Ställningstaganden

  • Kända riskområden bör redovisas i karta kompletterad med allmänna ställningstaganden till hantering av ny bebyggelse inom riskutsatta områden. Kommunen bör som utgångspunkt vara restriktiv med nya bebyggelseområden inom kända riskområden för ras, skred och erosion.
  • I fall planen medger exploatering inom kända riskområden är det viktigt att dessa risker samt konkreta förhållningssätt till hantering i efterföljande planering tydligt framgår. Det kan till exempel handla om behov av mer detaljerade geotekniska utredningar eller tekniska förstärkningsåtgärder av marken, erosionsskydd, invallningar eller dylikt. I fall större osäkerhet råder om markens lämplighet för bebyggelse bör området markeras som utredningsområde i plankartan.

Planeringsunderlag

Översvämning

Ras, skred och erosion

Klimatanpassning

För fler planeringsunderlag om översvämning, ras och skred se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2.6 Naturolyckor.

Dricksvattenförsörjningen är sårbar och riskerar att utsättas för olika typer av störningar. För en trygg dricksvattenförsörjning behöver kommunen i översiktsplanen redovisa, riskvärdera och tar hänsyn till viktiga dricksvattenresurser vid avvägningar om den framtida mark- och vattenanvändningen.

Olika verksamheter som bedrivs inom vattenskyddsområden, exempelvis miljöfarliga anläggningar eller täkter, kan om olyckan är framme eller om ett läckage uppstår, leda till att föroreningar uppstår som kan påverka dricksvattnet. Andra exempel på vad som kan påverka dricksvattnet är försurning och naturligt förekommande ämnen i berggrunden (till exempel radon, uran och arsenik).

Rekommendationer för översiktsplanen

Förusättningar

  • Redovisa viktiga dricksvattenresurser och dess status utifrån beslutade miljökvalitetsnormer.
  • Beskriv om och i så fall hur samverkan sker med angränsande kommuner för att trygga tillgång till dricksvatten och begränsa risk för påverkan.
  • Beskriv potentiella föroreningskällor som exempelvis miljöfarliga verksamheter eller potentiell påverkan från avrinning av dagvatten.

Ställningstaganden

  • Redovisa vilken typ av mark- och vattenanvändning som kan tillåtas i områden med dricksvattenresurser.
  • Formulera riktlinjer för hur risk för påverkan kan begränsas om exploatering föreslås inom områden där påverkan på dricksvattenresurser kan uppstå.

Planeringsunderlag

  • I översiktsplanen bör de grundvattenförekomster som Vattenmyndigheten i Bottenvikens-och Bottenhavets vattendistrikt har pekat ut i vattenförvaltningsarbetet redovisas. Vad gäller redovisning av status utifrån miljökvalitetsnormer finns mer information under "Miljökvalitetsnormerlänk till annan webbplats".
  • I den regionala vattenförsörjningsplanenlänk till annan webbplats för Västerbottens län redovisas länets viktigaste drickvattenresurser. I planen behandlas också dagens och framtidens dricksvattenförsörjning. Planen är under revidering med syfte att uppdatera eventuella ändringar som skett sedan planen antogs och kvalitetssäkra befintligt innehåll i dialog med kommunerna.
  • År 2011 utarbetades en risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning för länet. Analysen fokuserar på sex huvudsakliga risker; smittutbrott, kemiskt utsläpp, ledningsbrott/läckor, översvämning och skyfall, elavbrott/eleffektbrist samt sabotage. Av sekretesskäl finns inte rapporten tillgänglig på webben. Kontakta Länsstyrelsen för mer information.
  • SGU:s webbplatslänk till annan webbplats finns karttjänster som bland annat redovisar brunnar och annan viktig information om grundvatten som underlag för översiktsplaneringen.

För fler planeringsunderlag om risker för dricksvattenförsörjningen se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2. Miljö, hälsa och säkerhet eller 5. Vattenhushållning

Markföroreningar risker att påverka både miljön och människors hälsa. Översiktsplanen bör därför ge en översiktlig bild över hur situationen avseende förorenad mark ser ut i kommunen.

Markföroreningar har orsakats av tidigare och nuvarande verksamheter som har haft en negativ miljöpåverkan, det kan exempelvis komma från industrier, verkstäder eller bensinstationer. Föroreningarna kan finnas både på land och i sediment på havs- och sjöbottnar och i vattendrag.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

  • Uppmärksamma föroreningssituationen och särskilt områden där föroreningar kan innebära risker för människors hälsa eller för miljön med hänsyn till pågående eller framtida markanvändning.
  • Uppmärksamma om förorenat sediment förekommer i sjöar eller på havsbotten i anslutning till förorenade områden.
  • Då nya förorenade områden upptäcks oftare än vad översiktsplanen aktualiseras, kan det vara en fördel att länka till ajourhållet register över förorenade områden i översiktsplanen i stället för att redovisa områdena i planen.

Ställningstaganden

  • Redovisa övergripande riktlinjer för hur förorenade områden ska hanteras i efterföljande planering och lovgivning. Det kan exempelvis handla om att uppmärksamma var det finns behov av fördjupade utredningar eller riktlinjer för lokalisering av olika typer av verksamheter.

Planeringsunderlag

  • Länsstyrelserna har tagit fram en vägledning om hantering av förorenade områden vid planering och lovgivninglänk till annan webbplats.
  • Geodataportalenlänk till annan webbplats finns bland annat information om förorenade områden som uppdateras kontinuerligt. GIS-skikten ”Potentiellt förorenade områden” och ”Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift” hittas via sök-funktionen: Markera ämnesområde miljö och skriv in Lst Miljödata i fritextrutan och sök.
  • Lokaliseringen av potentiellt förorenade område och tillståndspliktig verksamhet åskådliggörs också på länsstyrelsernas webbGISlänk till annan webbplats: Sök informationen under planeringsunderlag, övriga underlag och miljöpåverkan. När det gäller data om marina sediment finns SGU:s kartvisarelänk till annan webbplats som redovisar förekomst av metaller och näringsämnen samt organiska miljögifter i havsmiljö. På EBH-portalenlänk till annan webbplats finns mer underlag till fysisk planering.

För fler planeringsunderlag om risker kopplat till förorenade områden se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.3 Förorenad mark.

Enligt 2 kap. 5§ 4 ska byggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. I översiktsplanen bör därför en översiktlig bild ges av hur bullersituationen i kommunen ser ut.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

  • Redovisa områden eller miljöer som är särskilt bullerutsatta. Det kan exempelvis handla om områden i anslutning till väg och järnväg eller i anslutning till industrier eller verksamheter eller i anslutning till vindkraftverk.
  • Redovisa områden som är särskilt känsliga för bullerstörningar. Det kan exempelvis handla om boendemiljöer, utemiljöer i anslutning till skolor och förskolor, parker och rekreations- och friluftsområden som är tysta och ostörda.

Ställningstaganden

  • Redovisa eller för ett resonemang kring hur förutsättningarna ser ut för att utveckla exempelvis nya bostadsområden i bullerutsatta miljöer med hänsyn till förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.
  • Ange om det finns behov av åtgärder för att minska störningar med hänsyn till pågående och framtida mark- och vattenanvändning.

Planeringsunderlag

  • I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnaderlänk till annan webbplats finns riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader, den ska tillämpas på mål och ärenden som påbörjats från och med 2 januari 2015. Vissa riktvärden ändrades 1 juli 2017, de ändrade riktvärdena ska tillämpas retroaktivt på mål och ärenden som påbörjats från och med 2 januari 2015.

För fler planeringsunderlag om buller se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.4 Buller.

Kontakt