Hälsa och säkerhet i översiktsplanen

Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 5§ ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet. Det är därför viktigt att risker identifieras och kartläggs i ett tidigt skede i arbetet med översiktsplanen.

Risker för människors hälsa och säkerhet påverkar hur mark- och vatten kan eller bör användas. Avvägningar om den framtida mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen måste därför göras utifrån aktuella underlag. Då det är svårt att helt undvika risker bör översiktsplanen även innehålla förhållningssätt och riktlinjer för hur risker ska hanteras och beaktas i efterföljande planering. Det kan exempelvis handla om riktlinjer för lokalisering, utformning av bebyggelse eller anläggningar eller behov av och förslag på riskreducerande åtgärder.

Av översiktsplanens miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning ska även påverkan på människors hälsa beskrivas och bedömas med utgångpunkt i föreslagen mark- och vattenanvändning och eventuella förslag till åtgärder som syftar till att förebygga, förhindra eller motverka risker.

Nedan följer information om hur hälsa och säkerhet kan hanteras och beaktas i arbetet med översiktsplanen.

Om bebyggelse föreslås i närheten av rekommenderade transportleder för farligt gods eller riskfyllda anläggningar kan det behöva vidtas åtgärder för att minska eventuella risker. Eftersom att det är av stort samhällsintresse att farligt gods kan transporteras så bör behov av åtgärder uppmärksammas redan i översiktsplanen så att den markanvändning som föreslås inte äventyrar möjligheterna att använda de utpekade transportlederna.                 

Primära och sekundära transportleder (vägar och järnvägar) för transport av farligt gods ska redovisas i översiktsplanen. För att översiktsplanen ska kunna ge vägledning i efterföljande planering och lovärenden bör den även innehålla principer eller riktlinjer för skyddsavstånd mellan bebyggelse för olika ändamål och rekommenderade transportleder för farligt gods.

Översiktsplanen bör även innehålla principer eller riktlinjer för lokalisering och utformning av verksamheter som hanterar farliga ämnen, som exempelvis bensinstationer och andra anläggningar som alstrar transporter av farligt gods.

Nedanstående punkter är relevanta att behandla eller redovisa i översiktsplanen:

  • Transportleder för farligt gods och transportvägar till och från riskfyllda anläggningar.
  • Riskfyllda anläggningar enligt 2 kap. 4§ lagen om olyckor (LSO)
  • Mindre industrier i tätbebyggt område.
  • Skyddsobjekt och skyddszoner.
  • Lämpliga områden för lokalisering av riskfyllda anläggningar.

Trafikräkning av transporter av farligt gods på väg i Västerbottens läns inlandPDF (Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Norsjö, Sorsele, Storuman och Åsele kommuner) genomfördes 2013. Trafikräkning har också gjorts i UmeåPDF och Skellefteå.PDF Dessa sammanställningar fokuserar på hantering av farliga ämnen vid fasta anläggningar och transporter av farliga ämnen i Västerbottens län på väg och järnväg. Rapporten CBRNE - risker i Västerbottens län (Länsstyrelsen 2014)PDF fokuserar på hantering av farliga ämnen vid fasta anläggningar och transporter av farliga ämnen i Västerbottens län på väg och järnväg.

Länsstyrelsen i Västerbotten har tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten tagit fram riktlinjer för planering och bebyggelseutveckling intill rekommenderade transportleder för farligt gods på väg och järnväg.länk till annan webbplats

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag kopplade till farligt gods och farlig verksamhet se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2.7 eller 2.8.

I översiktsplanen bör områden med hög radonrisk redovisas. Planen bör även innehålla förslag till riktlinjer eller åtgärder för att minska risker förknippade med radon. I översiktsplanen bör det också framgå hur förekomsten av sulfidjorder ska hanteras om de påträffas vid exploatering.

Områden med särskilt hög radonrisk och som föreslås tas i anspråk för bebyggelse bör redovisas på karta och i text så att de kan uppmärksammas i efterföljande planering.

Om lågriskområden för markradon redovisas på karta bör det förtydligas att det trots det kan förekomma radon. Detta eftersom att beskrivningen "lågrisk" kan leda till uppfattningen att det inte finns någon risk för radon. Det förekommer dock att radonhalten även i områden som klassats som lågriskområden överskrider 200 bq/m3 som är den referensnivå som anges i strålskyddsförordningen (2018:506). I områden med radonrisk och där det finns vattentäkter kan dricksvattenförsörjningen påverkas, främst då vattnet tas från enskilda brunnar. Livsmedelsverket har fastställt ett gränsvärde på 100 bq/l.

Kommunen bör förutom redovisning i karta även redovisa riktlinjer och åtgärder för hur radon ska hanteras och hur kommunen arbetar för att uppfylla miljömålet och Livsmedelverkets gränsvärde. Det kan exempelvis handlar om att föreslå gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp eller att bebyggelse ska uppföras på ett strålningsäkert sätt.

Radon kan till exempel komma från följande källor:

  1. Områden med alunskiffer.
  2. Förhöjd uranhalt i markytan av annan anledning.
  3. Jordarter som är genomsläppliga (till exempel isälvssediment (rullstensåsar), grusig morän och svallgrus).

Vad gäller markradon påverkar, förutom markens uranhalt, även markens genomsläpplighet vilket gör att till exempel isälvsavlagringar utgör högriskområden för markradon. I områden med förhöjd strålning från berg­grunden kan också finnas risk för förhöjda halter av radon och uran i dricksvatten från enskilda brunnar. SGU har data i en kartvisare över flygmätt strålning från uranlänk till annan webbplats, och även kartvisare för jordartskartor och berggrundskartorlänk till annan webbplats som kan användas som underlag vid bedömningen av radonrisker.

Sulfidjord

I landområdena närmast norrlandskusten finns på många platser lera och silt som innehåller järnsulfider. I samband med byggnationer eller för att möjliggöra uppodling sänks ofta grundvattennivån varvid järnsulfiderna oxiderar, vilket kan leda till en kraftig sänkning av pH. De sura förhållandena leder till en ökad kemisk vittring vilket gör att toxiska metaller (t ex Ni och Cd) kan mobiliseras. Vattendrag i områden med sulfidjord kan därför periodvis uppvisa höga koncentrationer av vissa metaller och ett lågt pH. Det finns då risk att växter och djur påverkas negativt.

Sulfidjordlänk till annan webbplats förekommer ofta i områden som på SGUs jordartskartor redovisas som lera eller silt. På många platser överlagras sulfidjorden av torv eller älvsediment. Vid byggnationer och grävning i områden med sulfidhaltiga sediment är det viktigt att beakta vilka miljöeffekter oxidation av dessa jordar kan leda till. SGU har dokumenterat förekomster av sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbottens och Norrbottens län (SGU 2015)PDF

I översiktsplanen bör det redovisas hur förekomsten av sulfidjordar kommer att hanteras om dessa påträffas vid exempelvis infrastrukturprojekt.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om radon och sulfidjord se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2. Miljö, hälsa och säkerhet.

Enligt 2 kap. 5§ PBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelsen ska i planprocessen verka för att sådan hänsyn tas.

Risker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion ska uppmärksammas tidigt i planprocessen. För att säkerställa att den framtida mark- och vattenanvändningen blir lämplig bör planen innehålla rekommendationer för hur riskerna ska hanteras i samband med detaljplanering eller lovgivning. Det kan till exempel handla om behov av mer detaljerade geotekniska utredningar, tekniska förstärkningsåtgärder av marken eller invallningar.

Behovet av klimatanpassning har förtydligats i 2 kap 3§ PBL där det framgår att planläggning ska ske med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Av 5§ framgår att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. risken för olyckor, översvämning och erosion. För översiktsplaner som påbörjats efter augusti 2018 gäller också att det, enligt 3 kap 5 § PBL, ska framgå hur kommunen ser på risk för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade. Översiktsplanen ska även innehålla en redogörelse för hur sådana risker kan minska eller upphöra.

Översvämning

Översvämning vid vattendrag

I arbetet med översiktsplanen är det viktigt att känna till vilka områden som riskerar att översvämmas vid höga flöden i vattendrag. Kommunerna bör vara mycket restriktiva till ny bebyggelse inom översvämningshotade områden. I samband med att en översiktsplan tas fram eller aktualiseras bör kommunen även göra en översyn av var befintliga samhällsviktiga funktioner är lokaliserade. Det är angeläget att dessa inte lokaliseras till områden där det finns risk för översvämning.

I rapporten "Klimatförändringar och samhällsplaneringPDF" s.12-14 finns Länsstyrelsens rekommendationer för var olika typer av bebyggelse kan lokaliseras med hänsyn till översvämningsrisker. 

Sammanfattningsvis ges följande tre rekommendationer:

  • Inom områden som riskerar att översvämmas vid 100-årsflöde bör ingen ny bebyggelse uppföras, med undantag för enklare byggnader som garage och uthus. 100-årsflöde är ett flöde som inträffar eller överträffas en gång under en 100-årsperiod.
  • Inom områden som riskerar att översvämmas vid beräknat högsta flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt och som orsakar mindre miljöpåverkan lokaliseras. Beräknat högsta flöde inträffar när flera faktorer som bidrar till höga flöden inträffar samtidigt så som snösmältning och regn samtidigt som marken är vattenmättad och magasin i reglerade vattendrag är fyllda.
  • Lokalisering av riskobjekt, samhällsfunktioner av betydande vikt och sammanhållen bostadsbebyggelse bör inte ske inom områden som riskerar att översvämmas vid 100-års flöde eller beräknat högsta flöde.

För att förbättra översiktsplanens läsbarhet kan nivåerna för 100-årsflöde och beräknat högsta flöde konverteras till en rekommenderad lägsta plushöjd över medelvattenståndet vid grundläggning av ny bebyggelse.

Översvämningskarteringar
På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats finns översvämningskartering för Vindelälvenlänk till annan webbplats (från Ammarnäs till sammanflödet med Umeälven) i en karttjänst samt som nedladdningsbara GIS-skikt. För området kring Vännäsby inom Vännäs och Umeå kommuner, som är ett särskilt riskutsatt område, finns även en riskhanteringsplanlänk till annan webbplats.

De senaste karteringarna för Skellefteälven och Umeälven finns hos Länsstyrelsen samt hos kommunen. I MSB:s karttjänstlänk till annan webbplats visas i nuläget endast äldre och mer översiktliga karteringar för Skellefteälven och Umeälven.

Översvämningskartering för Ångermanälven (inklusive Vojmån och Saxån) finns publicerad på Länsstyrelsens webbGIS Västerbottenskartanlänk till annan webbplats.

Översvämning till följd av skyfall

Som följd av klimatförändringarna kommer fler och kraftigare skyfall att inträffa i framtiden. I framför allt tätorter kan regnen orsaka stora skador genom översvämningar och ökad risk för ras och skred. Exempel på åtgärder för att förebygga risker kan vara att peka ut ytor som kan översvämmas utan allvarliga konsekvener samt att höjdsätta mark och vägar så att vattnet leds till dessa eller andra platser för omhändertagande av dagvatten.

För att underlätta det förebyggande arbetet har Länsstyrelsen i Västerbotten tagit fram en skyfallskartering med översvämningskartor för 30 tätorter i länet. De visar platserna där vatten kan komma att samlas och var det riskerar att bli problem. Underlaget har skickats ut till länets kommuner men finns även tillgängligt i Geodatakatalogen.länk till annan webbplats

Karteringen visar hur tätorterna skulle påverkas vid ett så kallat 100-årsregn med samt vid ett Köpenhamnsregn – ett intensivt regn i paritet med den extrema nederbörd som drabbade Köpenhamn 2011. Där föll mer än 150 mm regn inom två timmar.

Länsstyrelsen rekommenderar att kommunerna i översiktsplaneringen använder "Rekommendationer för hantering av risken för översvämning till följd av skyfall" framtagit av Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland.

Ras och skred

MSB: s kartjänst för ras, skred och erosionlänk till annan webbplats finns bl.a. Räddningsverkets kommunvisa stabilitetskartering för ras och skred från 1998. För kommunerna Malå, Dorotea och Åsele har endast en kartering genomförts för redan bebyggda områden. Information saknas exempelvis för områden med gles bebyggelse på landsbygden, framtida exploateringsområden och områden med enbart infrastruktur. Hänsyn har inte heller tagits till framtida klimatförändringar. Vid åtgärder nära älvar eller områden med känd skredrisk är det viktigt att kommunen ser till att geotekniska undersökningar genomförs. SGU har numera samordnat kartunderlag för ras, skred och erosionlänk till annan webbplats. Vägledning finns båda i rapportform och via en kartvy.

För Västerbottens län har SGI har tagit fram över­siktliga kartor över erosionsförhållanden för havskusten. Kartorna finns att hämta via SGI webbplatslänk till annan webbplats. På SGI: s webbplats finns även en databaslänk till annan webbplats för geoteknisk information.

Anpassning till ett förändrat klimat

Ny sammanhållen bebyggelse bör lokaliseras, placeras och utformas på ett sätt som främjar en hållbar samhällsstruktur över tid. Vid prövning av markens lämplighet för olika typer av användning bör därför även förväntade effekter av ett förändrat klimat beaktas.

Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämningsrisker utgår från 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Klimatförändringarna innebär att fler höga flöden kan väntas under andra delar av året än idag. Rekommendationerna bör därför ses som en miniminivå om inga särskilda åtgärder vidtas.

Ökad nederbörd medför ökade risker för ras, skred, erosion och översvämningar. Det är viktigt att vara medveten dessa risker när avvägningar om den framtida markanvändning görs i översiktsplanen. För att mark- och vattenanvändningen ska blir långsiktigt hållbar bör det finnas väl tilltagna säkerhetsmarginaler så att tillräckligt avstånd i både plan och höjd kan säkerställas för att bebyggelse och infrastruktur ska kunna stå emot ökade risker för till exempel översvämning eller erosion.

Länsstyrelserna tog 2016 fram en checklista för klimatanpassning i fysisk planeringPDF som ska fungera som ett verktyg för handläggare på såväl kommuner som länsstyrelser. På Boverkets webbplats finns en webbutbildninglänk till annan webbplats om klimatanpassning i planeringen med exempel på åtgärder och arbetssätt.

I Länsstyrelsens rapport Klimat- och sårbarhetsanalys Västerbottens län (rapporten är sekretessbelagd, information finns hos Länsstyrelsen) analyseras vad det framtida klimatet innebär för nederbörd, temperatur och höga flöden. I rapporten identifieras områden med risk för erosion, skred, ras, slamströmmar och översvämning som kan medföra skador på bebyggelse och infrastruktur samt påverka områden med miljöfarlig verksamhet och förorenad mark.

Länsstyrelsen har i samverkan med kommunerna under 2013 och 2014 tagit fram kommunspecifika analyser av klimatförändringarnas konsekvenser. En sammanfattning finns också för länet som helhetlänk till annan webbplats. Den Regionala handlingsplanen för klimatanpassning (2014-2016) som även den togs fram i samverkan med kommuner och också andra aktörer, håller nu på att revideras. I handlingsplanen finns rekommendationer för klimatanpassning kopplat till fysisk planering. Båda dokumenten utgör viktiga underlag för arbetet med översiktsplanen. Mer detaljerade undersökningar kan dock behöva genomföras på kommunal nivå för att klargöra behov av åtgärder där det finns risker för naturolyckor.

Rapporten Klimatanpassning i fysisk planering innehåller information om klimatanpassning i fysisk planering, med en rad länkar till relevanta rapporter och goda exempel. Klimatanpassning kopplat till översiktsplanearbetet behandlas i kap. 3.6, sidorna 90-94.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om översvämning, ras och skred se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2.6 Naturolyckor.

För att säkerställa kommunens framtida dricksvattenförsörjning är det viktigt att kommunen i översiktsplanen redovisar, riskvärderar och tar hänsyn till viktiga dricksvattenresurser i den framtida mark- och vattenanvändningen.

Dricksvattenförsörjningen är sårbar och riskerar att utsättas för olika typer av störningar. Då olika verksamheter bedrivs inom vattenskyddsområden, exempelvis miljöfarliga anläggningar eller täkter, kan en olycka eller ett läckage vid någon av verksamheterna innebära att en förorening på kort kan påverka dricksvattnet.

Andra exempel på vad som kan påverka dricksvattnet är försurning och naturligt förekommande ämnen i berggrunden (till exempel radon, uran och arsenik).

I arbetet med översiktsplanen bör dricksvattenförsörjningen belysas, både avseende vattentillgång, föroreningsrisker och effekter av förändrat klimat. Vid exploatering inom påverkanskänsliga områden är dagvattenhanteringen en nyckelfråga. Det behövs ett tydligt och väl sammanhängande regelverk för dagvattenhantering för att bidra till en bebyggelseutveckling som är långsiktigt hållbar.

Dricksvattenresurserna bör redovisas på karta i översiktsplanen. Kartan är ett betydelsefullt underlag för avvägning mellan olika intressen. Översiktsplanen behöver därför också innehålla tydliga ställningstaganden som anger vilken hänsyn som ska tas till dessa dricksvattenresurser, samt vilken typ av användning som kan tillåtas i de aktuella områdena. Vattenförsörjning är en fråga kring vilken mellankommunal samverkan kan ske exempelvis avseende möjligheter till samutnyttjande av tillgängliga vattenresurser.

De grundvattenförekomster som Vattenmyndigheten i Bottenvikens-och Bottenhavets vattendistrikt har pekat ut i vattenförvaltningsarbetet bör redovisas i översiktsplanen. För vattenförekomster finns miljökvalitetsnormer, mer information finns under rubriken "Miljökvalitetsnormer".

I den regionala vattenförsörjningsplanenPDF för Västerbottens län redovisas länets viktigaste drickvattenresurser. I planen behandlas också dagens och framtidens dricksvattenförsörjning. Planen är för tillfället under revidering med syfte att uppdatera eventuella ändringar sedan planen antogs, samt att kvalitettsäkra befintligt innehåll genom dialog med kommunerna.

År 2011 utarbetades en risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning för länet. Analysen fokuserar på sex huvudsakliga risker; smittutbrott, kemiskt utsläpp, ledningsbrott/läckor, översvämning och skyfall, elavbrott/eleffektbrist samt sabotage. Av sekretesskäl finns inte rapporten tillgänglig via webbplatsen. Kontakta Länsstyrelsen för närmare information.

SGU:s webbplatslänk till annan webbplats finns karttjänster som bland annat redovisar brunnar och annan viktig information om grundvatten som underlag för översiktsplaneringen.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om risker för dricksvattenförsörjningen se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2. Miljö, hälsa och säkerhet eller 5. Vattenhushållning.

I översiktsplanen ska områden med potentiellt förorenad mark redovisas tillsammans med riktlinjer för hur de ska hanteras i efterföljande plan- och lovärenden.

Översiktsplanen ska ge översiktlig information om hur situationen avseende potentiellt förorenade områdebn ser ut i kommunen. Det bör uppmärksammas om förorenat sediment förekommer i sjöar i anslutning till förorenade områden. För kustkommunerna gäller detta också förorenat sediment på havsbotten. Av planen bör även typ av förorening och dess läge i förhållande till befintlig eller planerad markanvändning framgå.

Översiktsplanen bör också innehålla övergripande riktlinjer för hur  förorenade områden ska hanteras i plan- och lovärenden. Det kan exempelvis handla om riktlinjer för lokalisering eller krav på fördjupade utredningar. Riktlinjerna bör vara generella och inte peka ut enskilda, eller vissa specifika, typer av objekt eller områden. För mer information rekommenderas Länsstyrelsernas vägledning om hantering av förorenade områden vid planering och lovgivninglänk till annan webbplats

Då nya förorenade områden upptäcks oftare än vad översiktsplanen aktualiseras, kan det vara en fördel att länka till ajourhållet register över förorenade områden i stället för att redovisa områdena i planen. På Geodataportalenlänk till annan webbplats finns bland annat information om förorenade områden som uppdateras kontinuerligt. GIS-skikten ”Potentiellt förorenade områden” och ”Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift” hittas via sök-funktionen: Markera ämnesområde miljö och skriv in Lst Miljödata i fritextrutan och sök. 

Lokaliseringen av potentiellt förorenade område och tillståndspliktig verksamhet åskådliggörs också på länsstyrelsernas webbGISlänk till annan webbplats: Sök informationen under planeringsunderlag, övriga underlag och miljöpåverkan. När det gäller data om marina sediment finns SGU:s kartvisarelänk till annan webbplats som redovisar förekomst av metaller och näringsämnen samt organiska miljögifter i havsmiljö. På EBH-portalenlänk till annan webbplats finns mer underlag till fysisk planering.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om risker kopplat till förorenade områden se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.3 Förorenad mark.

I översiktsplanen är det angeläget att klargöra hur kommunen avser att hantera bullerfrågor. Det gäller särskilt i anslutning till boendemiljöer, skolors- och förskolors utemiljöer samt i parker och rekreationsområden.

Särskilt bullerutsatta- liksom tysta- och ostörda områden bör redovisas i översiktsplanen. Det innebär att det i ett tidigt skede kan uppmärksammas var det krävs varsamhet eller särskilda åtgärder i den efterföljande planeringen. För bebyggelse nära järnväg behöver även risk för vibrationer uppmärksammas i den efterföljande planeringen. I samband med planering av vindkraft är det viktigt att även lågfrekvent ljud beaktas.

I översiktsplanen finns möjlighet att tydliggöra förutsättningarna för framtida utbyggnadsområden för bostäder i bullerutsatta områden. I de fall det redan i översiktsplanarbetet framstår som troligt att lokaliseringen av ett nytt bostadsområde är olämpligt med hänsyn till buller som riskerar att orsaka olägenhet för människors hälsa bör alternativa lokaliseringar prövas.

Regeringens proposition "Samordnad prövning av bullerlänk till annan webbplats" från 2014 som behandlar buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar har resulterat i ändringar i bland annat plan och bygglagen. Ändringarna innebär nya krav med avseende på lokalisering och utformning av bostadshus för att förebygga olägenheter för människors hälsa som orsakas av buller. Läs mer på Boverkets webbplats: Regler och riktvärden för bullerlänk till annan webbplats.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om buller se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.4 Buller.

Kontakt