Gemensamma insatser för demokratisk integration i Västerbotten

De senaste åren har antalet flyktingar som kommer till Sverige sjunkit kraftigt. Fokus har skiftat från mottagande till integration. Med det kommande valet diskuterade migrationsrådet hur medborgarskap påverkar valdeltagandet.

Aldrig tidigare har så många utrikesfödda fått rösta i ett svenskt riksdagsval som till hösten. Vid tidigare val har valdeltagandet varit lägre hos personer som är utrikesfödda eller har utrikesfödda föräldrar. Migrationsrådet, som leds av Länsstyrelsen och samlar utvalda representanter för länets femton kommunledningar, regionen, statliga myndigheter, näringslivet och det civila samhället, arbetar gemensamt för en väl fungerande integration i Västerbotten. Den här gången diskuterade de bland annat demokratisk integration och valdeltagande.

Färre nyanlända till Västerbotten

Migrationsverket föreslog den 29 april att 2 400 nyanlända ska anvisas till kommuner i landet under 2027, jämfört med 8 200 året innan.

– Det här är även första året på en mycket lång tid det inte längre finns boenden för asylsökande i länet. Detta beror både på Migrationsverkets omorganisation och på minskat antal asylsökande, säger Lilian Sahlin integrationsstrateg vid Länsstyrelsen Västerbotten.

Framåt präglas området av stora förändringar inom migration och integration, både nationellt och på EU-nivå. Det innebär ett skifte mot ett lägre mottagande men också förändrade villkor med tydligare fokus på individens ansvar och ökade krav i integrationsprocessen. Det ställer ökade krav på samverkan, gemensam planering och långsiktiga arbetssätt i det regionala integrationsarbetet.

Integrationspolitiska målen i fokus

I maj samlades migrationsrådet i Västerbotten fysiskt för första gången sedan innan pandemin, med god uppslutning från länets femton kommuner, Region Västerbotten, statliga myndigheter, näringslivet och civilsamhället. Träffen hade ett tydligt fokus på de integrationspolitiska målen som antogs 2024 samt det nya uppdrag som länsstyrelserna fick i regleringsbrevet 2026.

Arbetet med att omsätta de integrationspolitiska målen i ett regionalt sammanhang i Västerbotten är under uppbyggnad och kombinerar kortsiktiga insatser med ett mer långsiktigt utvecklingsarbete.

– Vi behöver göra det här arbetet tillsammans, och det finns ett engagemang ute i länet för att ta sig an uppgiften. Ett strategiskt regionalt arbete bör ta sin utgångspunkt i att skapa samsyn, riktning och helhet, samtidigt som den ger utrymme för lokala variationer, säger Lars Lustig, länsråd, som deltog under träffen.

Utvecklingen framåt

Under träffen fick deltagarna resonera kring hur det regionala strategiska integrationsarbetet kan utvecklas. Flera återkommande teman framkom i gruppernas inspel.

• Samverkan är en avgörande förutsättning för att lyckas. Kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv är viktiga parter i arbetet.
• Behov av att bygga mer sammanhållna insatser, där exempelvis språk, utbildning, arbete och social inkludering hänger ihop. Arbete och språkutveckling framhölls som centrala delar i integrationsprocessen.
• Förebyggande arbete och social sammanhållning. Det kan bland annat vara tidiga insatser för unga, men också att nå personer som står långt från arbete och utbildning. Mötesplatser, föreningsliv, kultur och idrott lyftes som viktiga arenor för delaktighet och gemenskap.