Länsstyrelsens fältarbeten i länet i sommar

I sommar hittar du flera av Länsstyrelsens verksamheter ute i fält. Det handlar bland annat om inventering av olika arter, provtagningar samt projekt för att återställa vattenmiljöer. Här presenterar vi ett axplock!

Varje sommar och en bit in på hösten har Länsstyrelsen många anställda ute i skog och mark för olika sorters fältarbeten. Det rör sig om inventering av olika växter och djurarter, restaureringar och underhållsarbete, återställning av naturmiljöer till provtagningar och olika undersökningar.

Insatserna fungerar bland annat som underlag för miljöövervakning och vattenförvaltning, samt för att beskriva miljötillståndet och för att följa arters och naturmiljöers förändringar över tid.

Spänd förväntan inför smågnagarövervakningen – fjolåret blev sorkår

En av de många fältaktiviteter som genomförs är den årliga smågnagarövervakningen som en del i miljöövervakningen. Vecka 26 och 34 inventeras smågnagare i Ammarnäsfjällen för att följa förändringar i miljö, natur, och klimat. Tillgången på smågnagare är livsviktig för de många rovdjur som har smågnagare som stor del av födan. En sammanställning av 2025 års smågnagarövervakning visar att fjolåret var ett så kallat sorkår.

Smågnagarpopulationerna går i cykler med toppår och bottenår, där tillgången till sork och fjällämmel kan variera kraftigt från år till år. De senaste två säsongerna visade en uppåtgående trend i Ammarnäsområdet ifjol med ett bra sorkår där bland annat skogssork, gråsiding och åkersork noterades. Den välbekanta och temperamentsfulla fjällämmeln fortsätter vara en mer ovanlig syn – bara en handfull fjällämlar har noterats de senaste åren. En mer försynt gnagare som däremot påträffades i 2025 års inventering var skogslämmeln, en skogslevande art som inte noterats i området sedan 2016.

Inte längre självklar cyklicitet

Storleken på gnagarpopulationen i Ammarnäsområdet har sedan mätningarnas start 1995 följt ett cykliskt mönster med jämna intervall mellan toppår och bottenår, men mönstret är inte längre lika framträdande. Tätheterna vid toppår är inte heller lika hög som tidigare.

– Oregelbundenheten gör att det är svårt att förutspå om 2026 blir ett år med än högre tätheter än 2025, eller om vi står inför ett bottenår med riktigt låga tätheter, så det är med spänd förväntan vi genomför årets smågnagarinventering, säger Elin Bäckström, miljöövervakare med ansvar för smågnagarövervakningen.

Eftersom smågnagare är huvudföda för en rad olika rovdjur har de en stor inverkan på den biologiska mångfalden i fjällvärlden.

– Om kommande säsong blir ett topp- eller bottenår för gnagarna kan få stora konsekvenser för rovdjurspopulationerna i området. Förhoppningen är att det blir ett till år med förhållandevis många smågnagare, men det återstår att se, säger Elin Bäckström.

Smågnagarövervakningen bidrar till uppföljningen av miljömålen Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt Giftfri miljö.

Nedan listas ett urval av länsstyrelsens många fältaktiviteter som kommer pågå under sommaren och hösten:

Miljöövervakning och kalkeffektuppföljning

Utterinventering

Årliga inventeringar bedrivs under augusti-oktober där fyra inventeringsplatser per tio kvadratkilometer ruta besöks. Under årets inventering görs återbesök på de 420 punkter som inventerats 2021 och är framslumpade i hela Västerbotten. Varje inventeringspunkt är en bro eller trumma över vattendrag där själva övergången kontrolleras, samt cirka 50 meter uppströms och nedströms på båda sidor av vattendraget.

Under inventeringens gång söker man spillning och spår efter utter och mink. Under inventeringen noteras förekomst av utter, mink och andra djur såsom bisamråtta, bäver, vattensork och hermelin/vessla. Dessutom samlas data om utterns val av föda. Syftet med inventeringen är att följa utbredning och populationsdynamiken av utter och mink.

Kontaktperson:

Darius Strasevicius
darius.strasevicius@lansstyrelsen.se

Fladdermusinventering

Inventering av fladdermöss ingår i ett övervakningsprogram för att fastställa vilka arter som finns i länet, deras utbredning och utveckling i länet. Inventeringar sker genom ultraljudinspelning av fladdermössen och inventeringar på natten. Fladdermusinventeringen pågår under juni-september runt om hela Västerbotten.

Kontaktperson:

Elin Bäckström
elin.backstrom@lansstyrelsen.se

Smågnagarinventering

Under veckorna 26 och 34 genomförs fångstinventeringar av smågnagare, sorkar, lämlar och näbbmöss i Ammarnäs. Fångsterna sker längs med fem fångstlinjer. Smågnagare är en viktig del i näringsväven eftersom de utgör basföda för rovviltet. De har därför en stor betydelse för fjällens ugglor, rovfåglar, och rovdäggdjur och biologiska mångfald. Smågnagarövervakningen utgör är en viktig indikator för att upptäcka eventuella förändringar av miljön.

Kontaktperson:

Elin Bäckström
elin.backstrom@lansstyrelsen.se

Inventering av häckande fåglar

Under juni och juli inventeras häckande fåglar i hela länet. Detta ingår i de nationella inventeringarna inom Svenska Fågeltaxering som har en standardrutt på fyra kvadratkilometer. Inventeringen är en kombinerad punkt- och linjeinventering där alla fåglar som syns, hörs eller noteras. Inventeringen sker under de tidiga morgontimmarna med start klockan 04.00 när de flesta fåglarna sjunger. I år planeras inventering av minst femton standardrutter.

Kontaktperson:

Darius Strasevicius
darius.strasevicius@lansstyrelsen.se

Inventering av häckande kustfåglar

Längs Västerbottens kust och skärgårdar inventeras häckande kustfåglar under juni och juli. Inventeringarna ingår i de regionala (32 rutter) och nationella (15 rutter) programmen för långsiktig övervakning av kustmiljön. Fåglar inventeras genom att räkna antalet individer av varje fågelart på vatten och land inom en ruta på två kvadratkilometer. Inventeringen omfattar sjöfåglar och ett fåtal andra fågelarter som är förknippade med havsmiljö. Under inventeringen bedöms häckningsstatusen för varje art. I år sker även inventering av storskarv under samma period. Syftet med skarvinventering är att se förändringar i antal och kartlägga deras häckningsförsök i Västerbotten.

Kontaktperson:

Darius Strasevicius
darius.strasevicius@lansstyrelsen.se

Insektövervakning

Sedan 2025 deltar Länsstyrelsen i det internationella projektet ”Insects of the North” som finansieras av EU-programmet Interreg Aurora med projektpartners i Sverige och Finland. Syftet är att ta fram en metod för övervakning av flygande insekter. I Västerbotten används tio Malaisefällor i varierade miljöer, från kust till fjäll. En extra insats kommer göras i bevakningen av blodsugande insekter. För att kunna fånga in dessa insektstyper kommer det användas tre myggfångare som töms regelbundet. Med hjälp av dessa är det möjligt att identifiera vilka perioder det är högst aktivitet av myggor och knott av varje art. Allt insektsmaterial analyseras med hjälp av DNA-analys. Insekterna är ofta är mycket svåra att identifiera, men tack vare de nya DNA-analyserna effektiviteras identifieringen av flera arter.

Kontaktperson:

Darius Strasevicius
darius.strasevicius@lansstyrelsen.se

Inventering av flodpärlmusslor

Den starkt hotade flodpärlmusslan finns i ett 80-tal vattendrag i länet och inventeras årligen inom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning. Syftet är att fastställa populationernas status och dess trendutveckling, samt att beskriva livsmiljöerna och deras förändring över tid. Samt påvisa eventuell påverkan som kan utgöra ett hot mot flodpärlmusslan och dess fortsatta överlevnad och kartlägga nya förekomster. Under åren 2024–2027 genomförs musselinventeringen i GESIV-projektet, samt inom miljöövervakningen.

Delprogrammet ger också underlag till biologisk uppföljning av genomförda åtgärder som exempelvis kalkning av försurade vattenmiljöer, biotopåterställning av påverkade vattendrag och borttagande av vandringshinder.

Kontaktperson:

Malin Holmgren
malin.holmgren@lansstyrelsen.se

Vattenkemiprovtagning

Provtagning av vattenkemi sker kontinuerligt hela året i ett flertal vattendrag såsom Ånäset, Sävarån och Hörnån. Detta görs som en del i regionala och nationella miljöövervakningsprogram samt för fördjupade studier av vissa utvalda vattendrag.

Som en uppföljning på kalkningsinsatser så sker också en intensiv provtagning i kalkade vatten i Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Skellefteå, Dorotea, Vilhelmina samt Åsele kommuner under högflödesperioden. Inom miljöövervakningen provtas även ett litet antal utvalda sjöar vid fyra tillfällen under året.

Kontaktpersoner:

Mats Norberg
mats.norberg@lansstyrelsen.se

Malin Holmgren
malin.holmgren@lansstyrelsen.se

Bottenfaunaprovtagning

Fältarbete med bottenfaunaprovtagning genomförs från och med mitten av maj och pågår fram till mitten av juni. Kalkade vattendrag "sparkas" enligt metod M42 som en del i kalkeffektuppföljningen. En del lokaler tillhör miljöövervakningsprogrammet samtidigt som de är referens till kalkeffektuppföljningen. Totalt provtas ungefär 60 lokaler.

Kontaktperson:

Malin Holmgren
malin.holmgren@lansstyrelsen.se

Elfiske

Elfisket startar andra veckan i juli och pågår till början av september. Målet är att hinna elfiska samtliga 220 lokaler, det vill säga specifika platser i vattendrag. De flesta lokaler ingår i kalkeffektuppföljningen och, liksom med bottenfaunaprovtagningen, tillhör en del lokaler miljöövervakningsprogrammet samtidigt som de är referens till kalkeffektuppföljningen.

Kontaktperson:

Mats Norberg
mats.norberg@lansstyrelsen.se

Nätfiske

Nätprovfiske bedrivs inom ramen av miljöövervakningsprogrammet och kalkeffektuppföljning med samma metodik. Nät läggs ut på samma platser och samma riktning som tidigare år. Antal nät som läggs ut är beräknat på sjöns yta och djup och ska spridas jämt mellan olika djupintervaller. Fisk mäts och vägs, samt skickas till analys för tungmetaller och miljögifter om sjön som också ingår i miljögiftövervakningsprogrammet. Miljöövervakningssjöar provfiskas vart tredje år medan kalkade sjöar provfiskas med cirka tio års intervall.

Kontaktperson:

Magnus Lindberg
magnus.lindberg@lansstyrelsen.se

Vattenvård och projekt

Restaurering av vattendrag i Kultsjödalen

I Kultsjödalen genomförs restaurering av flottledspåverkade delar av Marsån, Stalonbäcken, Dainabäcken och Gäddbäcken. Restaureringen ska förbättra livsmiljön och reproduktionsförmågan hos musslan och dess värdfisk öringen. I sommar kommer manuell restaurering göras i Stalonbäcken och Gäddbäcken. Elfisken kommer genomföras i flera bäckar där åtgärder har gjorts tidigare för att följa upp effekten av åtgärderna. Som tidigare år kommer det också göras stödåtgärder för flodpärlmusslan i Stalonbäcken och Dainabäcken.

Kontaktperson:

Magnus Lindberg
magnus.lindberg@lansstyrelsen.se

Restaurering i Öreälvens avrinningsområde

Länsstyrelserna i Västerbotten, Jämtland och Västernorrland genomför mellan år 2021–2027 EU-projektet Ecostreams for LIFE. I Västerbotten utförs restaureringsåtgärder i Öreälven med flera biflöden från Storforsen ovanför Örträsk och nedströms ut till kusten.

I år sker arbetet i Ecostreams i Öreälvens huvudfåra. Åtgärderna kommer att utföras med hjälp av två grävmaskiner. Grävmaskiner med specialanpassade gripgallerskopor används för att öppna upp avstängda områden som torrlagts genom flottledsrensningar samt för att återföra stenar, block och grusmassor till vattendraget som tidigare schaktats eller lagts upp på land för att underlätta timmertransporten. Sten och grusmaterial kommer även flyttas med verktyg för hand.

Under årets fältsäsong arbetar vi även med att skapa fria vandringsvägar och det är planerat att riva två dammar och åtgärda fem vägtrummor inom Öreälvens avrinningsområde.

Kontaktperson:

Johanna Hägglund
johanna.hagglund@lansstyrelsen.se

Restaurering av Rusbäcken och Buviksbäcken

Flottledspåverkade Rusbäcken och Buviksbäcken, nära Kattisavan i Lycksele kommun, kommer restaureras. Tre vandringshindrande flottledsdammar kommer också rivas ut i Buviksbäcken.

Målet är att återskapa de naturliga livsmiljöer som fanns i vattendragen innan påverkan från flottningen för att långsiktigt stärka beståndet av öring och gynna den starkt hotade flodpärlmusslan. Åtgärderna bidrar även till en mer naturlig hydrologi i vattendragen. Även inventering av flodpärlmussla, kartering av kvarvarande flottledslämningar samt elfisken kommer genomföras i vattendragen.

I år kommer en grävmaskin användas för maskinell restaurering av Buviksbäcken.

Kontaktperson:

Jonathan Nordin
jonathan.nordin@lansstyrelsen.se

Åtgärdande av dammar och vandringshinder

Länsstyrelsen kommer under årets fältsäsong åtgärda åtta vandringshindrande dammar. Dessa ingår i projekten Ecostreams for LIFE, Herrelösa dammar i värdefulla vatten, samt det nystartade projektet Herrelösa dammar i Lycksabäcken. Åtgärderna påbörjas 15 juni och fortsätter till slutet av september. Inventering av dammar kommer också ske i Kågeälven, Byskeälven, Åbyälven och Gideåälvens avrinningsområden.

Kontaktperson:

Oscar Lundgren (dammar)
oscar.lundgren@lansstyrelsen.se

Restaurering av Bockträskbäcken

Länsstyrelsen kommer under sommaren och hösten påbörja restaureringen av Bockträskbäcken som flyter genom Sorsele och Malå kommuner. Restaureringen ska förbättra livsmiljöerna för främst öring, men även gynna andra vattenlevande organismer.

Kontaktperson:

Mattias Sundqvist
mattias.sundqvist@lansstyrelsen.se

Åtgärdskartering av vattendrag inom projektlistan, LOVA och GESIV

I sommar kommer en stor insats att ske inom åtgärdskartering av vattendrag. Inom Malåns avrinningsområde karteras följande bäckar:

• Malån
• Gräsbäcken/Kaffebäcken

Inom Öreälvens avrinningsområde karteras:

• Sörbäcken
• Vårträskbäcken
• Bredträskbäcken
• Ottervattsbäcken

Inom Malgomajs avrinningsområde karteras:

• Sandsjöbäcken
• Sågbäcken

Inom Byskeälvens avrinningsområde karteras:

• Sälgträskbäcken

Kontaktperson:

Hilda Brynjarsdotter
hilda.brynjarsdotter@lansstyrelsen.se

Karta över fältarbeten i Västerbotten Länk till annan webbplats.