Interregional samverkan på flera nivåer

Horisontellt, tvärsektoriellt och samtidigt vertikalt. Representanter från de två nordligaste länen i Sverige, Finland och Norge har träffats för att diskutera hur vi kan stärka interregional samverkan kopplat till hantering av okontrollerade befolkningsrörelser och omhändertagande av flyktingar.

Cirka 80 deltagare fanns med i Skellefteå när den tredje internationella samverkanskursen, ICC25, genomfördes under förra veckan. ICC är en årligen återkommande internationell samverkanskurs för personer som har en nyckelfunktion inom totalförsvaret. Utgångpunkten är den regionala och interregionala nivån. Genom att samla experter från lokal, regional och nationell nivå främjar kursen en helhetssyn och ger ökad systemförståelse. Kärnan i kursen är scenariobaserade diskussioner som syftar till att identifiera behov, möjligheter och utmaningar relaterat till kursens fokusområde. Utöver det har också en rad intressanta och tongivande föredragshållare bidragit med erfarenhetsutbyte och expertis, bland annat från Röda Korset, migrationsverken i Finland, Norge och Sverige, MSB, och NATO Multinational CIMIC Group, en funktion inom Nato som fokuserar på civil-militär samverkan.

Fokusområde Natos tredje grundkrav

Inom Nato finns sju områden, eller förmågor, som pekats ut som särskilt viktiga för att stärka den civila motståndskraften. Under ICC25 var fokus på den tredje förmågan: effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser. Kursen behandlade även planering och genomförande av massevakuering över gränser samt mottagande och omhändertagande av flyktingar.

Samhällets förmåga

Samhällets förmåga att hantera okontrollerade befolkningsrörelser, massevakueringar och flyktingmottagande mellan länder ställs inför en rad komplexa och ofta samtidiga utmaningar som kräver gränsöverskridande samverkan, inte minst vad gäller informationsdelning.

En annan central fråga inom området är hur transportnäten ska användas, till exempel om det pågår militära förflyttningar samtidigt som flyktningar rör sig på vägarna. Här krävs en koordinering mellan civila aktörer och Försvarsmakten, både för att undvika att Försvarsmaktens verksamhet störs, och för att skydda flyktingar. Enligt Folkrätten har vi också en skyldighet att hålla civila och stridande åtskilda för att minska risken för att civila drabbas av krigets verkningar.

Att tvingas fly från sitt hem och kanske även sitt hemland kan innebära en stor påfrestning för alla individer. I hanteringen av flyktingar är det viktigt att beakta grupper som kan vara särskilt sårbara, till exempel kvinnor, barn, och personer med en funktionsnedsättning. Även de grundläggande rättigheterna ska upprätthållas i kris. Samhället ska präglas av rättssäkerhet, respekt för individen och värnandet av demokratiska principer – också under påfrestning.

Kommunikation var också ett område som diskuterades under dagarna. Information och kommunikation är avgörande, både internt mellan myndigheter och externt till allmänheten samt till de människor som berörs direkt. Den behöver vara tydlig, korrekt och samordnad. Språkbarriärer, tekniska hinder och desinformation måste hanteras.

Den största framgångsfaktorn för årets kurs har varit samarbetet med ansvariga aktörer på nationell nivå, både i planeringen och i genomförandet av kursen. Det ger tyngd till vårt arbete samtidigt som vi har en chans att konkret bidra till planeringen på området. Sedan har vi speciella förutsättningar i de norra landsdelarna och på det här sätter kan vi höja kunskapen om regionen både hos oss som verkar här och hos aktörer med ett nationellt ansvar, säger Linda Hällgren, projektledare och krisberedskapshandläggare vid Länsstyrelsen Västerbotten.