Länsstyrelsens roll i miljöprövningen bör stärkas

Länsstyrelsernas roll i miljöprövningen är avgörande för en fungerande och effektiv process. Genom att stärka länsstyrelsernas roll i miljöprövningen kan dagens komplexa system bli mer effektiva och förutsägbara.

Det skriver Länsstyrelsen Västerbotten i ett yttrande över Miljötillståndsutredningen där man säger nej till utredarens förslag om att bilda en ny nationell myndighet och i stället förordar det alternativa förslaget att lägga prövningen på länsstyrelserna.

Länsstyrelsen Västerbotten säger ja till att flytta tillståndsprövningen till Miljöprövningsdelegationen. Länsstyrelsen avstyrker dock förslaget om en helt ny nationell myndighet som man befarar kommer att ta för lång tid i uppstartsskede, kosta mer, samt minska möjligheten till avvägningar mellan miljöpåverkan och regional tillväxt.

Utredaren presenterar också en helt ny process för miljöprövning som är mer anpassad efter EU:s uppbyggnad och struktur. Länsstyrelsen Västerbotten blev nyligen utpekad till Kontaktpunkt enligt två nya EU-förordningar och förslagen till ny process stämmer på flera sätt väl överens med dessa nya regler. Det framstår därför som väldigt naturligt att lägga prövningsuppdraget på samma myndighet som är kontaktpunkt då detta skapar ett system som blir försåtligt för företagen och minskar antalet berörda myndigheter.

Länsstyrelsernas styrka: Förståelse för system och helhetsperspektiv

Länsstyrelsen Västerbotten delar beskrivning av att det finns ett behov av ett utvecklingsarbete inom och mellan myndigheter. Men utredningens förslag riskerar att skapa ett krångligare system med fler myndigheter och där allmänhetens synpunkter kommer in för sent i processen.

De kompetenser som finns inom vår myndighet samt vår regionala förankring är verktyg för att förbättra och utveckla verksamheter och på så sätt få genomslag för nationella beslut med hänsyn taget till regionala villkor, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson.

Vi har en aktiv roll i ett pågående arbete med att samordna, modernisera, och automatisera bland annat miljöprövningar. Vi har visat att genom ett dialogbaserat prövningsarbete där man lyfter knäckfrågor tidigt kan man skapa en effektiv process.. Vårt arbete med att avväga målkonflikter bidrar till en hållbar regional utvecklingen och i och med det också ett inslag i arbetet med att skapa ett robust samhälle som är mindre sårbart vid samhällsstörningar och kriser, kommenterar miljöchef Magnus Langendoen.

Det är främst två konsekvenser av utredarens förslag som Länsstyrelsens Västerbotten ställer sig kritiska till:

• Sämre förmåga till helhetssyn och förståelse för regionala villkor
• Borttagandet av tidiga samråd skapar ett mer oförutsägbart system och sämre möjlighet till delaktighet för de som berörs

Sämre förmåga till helhetssyn och förståelse för regionala villkor

Att ersätta Länsstyrelsernas roll i prövningssystemet med en ny myndighet är inte ett förslag som gynnar företagen och den regionala utvecklingen, anser Länsstyrelsen Västerbotten.

Vi är en tvärsektoriell myndighet med ett geografiskt områdesansvar. Våra kompetenser i kombination med vår särskilda roll gör oss lämpade att göra avvägningar mellan olika intressen och hantera målkonflikter. Vi har lång och gedigen erfarenhet av att förstå och ta hänsyn till regionala förhållanden. Vi delar utredningens bedömning av att det behövs färre prövningsmyndigheter och ökad samverkan och är säkra på att vi kan bygga upp ett system där vi delar både kompetens och erfarenhet mellan länsstyrelserna för att skapa ett effektivt och enhetligt system. Samtidigt som vi arbetar för att nationella mål och beslut får genomslag i länet, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten.

Att införa en ny tillståndsprocess och dessutom inrätta en ny nationell myndighet kostar dessutom både tid och pengar. Det är särskilt olämpligt i ett läge då den gröna omställningen tappat fart, bland annat som en följd av omvärldsläget och de försämrade villkoren i form av bland annat högre räntor och minskad efterfrågan.

Borttagandet av tidiga samråd skapar ett mer oförutsägbart system och sämre möjlighet till delaktighet för de som berörs

Utredningen föreslår att hela miljöprövningsprocessen görs om och att man tar bort de tidiga samråden med myndigheter, allmänhet och särskilt berörda. Länsstyrelsen tror tvärt emot utredningen att tidig dialog med de som berörs är avgörande för acceptansen och en effektiv process.

Vi vet av erfarenhet att en bra tidig dialog med bolagen skapar en förutsägbar process där vi tidigt kan vägleda företagen. Att företagen tidigt beskriver sina planer för närboende och andra som påverkas samt ger dem möjlighet att komma in med synpunkter skapar dessutom både verklig delaktighet i processerna och en effektivare process, säger Magnus Langendoen, miljöchef vid myndigheten.