Fågellivet i fjällvärlden undersökt i 20 års tid

Hur mår fågellivet i den svenska fjällvärlden? Nu har länsstyrelserna i de fyra fjällänen tagit fram en rapport som visar utvecklingen för häckande fåglar i de svenska fjällen under 20 års tid.

Totalt 107 arter har följts i hela fjällområdet och ett mindre antal arter för varje enskilt län under tidsperioden 2002–2022.

"I samarbete mellan de fyra fjällänen, Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och flera lokala ideella fågelövervakningsprojekt har vi samlat in ett gediget dataunderlag som gjort det möjligt för oss att upptäcka och analysera de hittills relativt små förändringarna av fågelfaunan i hela fjällkedjan. Med stor sannolikhet sker dessa på grund av de globala klimatförändringarna", säger Darius Strasevicius, ansvarig för delprogrammet om häckande fjällfåglar för Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Utvecklingen för fjällens fåglar är, med ett par undantag, likartad längs hela fjällkedjan. Ett utstickande mönster som syns är att flera av de arter som hade starkast bestånd, hade ett stort antal individer i början och slutet av undersökningsperioden medan antalet individer var lägre omkring år 2010.

”Varmare” fågelarter klarar sig bättre

Antalet arter som har ökat i det svenska fjällområdet är ungefär lika många som antalet arter som har minskat – 24 arter har ökat och 23 arter har minskat, vilket är ungefär en femtedel av det totala antalet fågelarter i fjällen som följts i undersökningen. Det har gått något bättre för fåglarna i Västerbotten och Jämtland medan fjällfågellivet i Norrbotten och Dalarna haft det något tuffare.

"De senaste decennierna har det kommit många oroväckande nyheter om stora förändringar av fågelfaunan. Fåglarna har svårt att anpassa sig till de snabba förändringarna som sker inom jordbruk, skogsbruk och annan exploatering av landskapet. Tack vare den regionala miljöövervakningen har vi kunnat följa fågelarters utveckling i fjällmiljöer, som jämfört med andra delar av våra norrländska miljöer är ett relativt opåverkat område. Men klimatförändringen utgör ett allt större hot mot känsliga arter i våra fjällmiljöer", säger Darius Strasevicius på länsstyrelsen Västerbotten.

En annan trend som syns i rapporten är att arter som är knutna till varma utbredningsområden klarar sig bättre jämfört med arter som helst vistas i kalla klimat. Att allt fler fågelarter som trivs i varmare klimat ökat i antal i fjällkedjan är sannolikt ett tecken på att klimatet i fjällen blivit varmare. Därför har fjällmiljön blivit lämpligare som häckningsplats för allt fler arter som inte klarar kallare temperaturer under häckningstid. Det innebär dock att de fågelarter i fjällen som klarar av kallare klimat får en ökad konkurrens från ”varma” arter.

Gransångaren ökar i länet

Riktar vi blickarna mot fjällfåglarna i Västerbottens fjällvärld så är brushane en art som börjar bli sällsynt att se i fjällen numera då artens bestånd minskat med 5,9 procent per år. Däremot har gransångaren en mer positiv trend, vars artbestånd ökat med 11 procent per år.

"Förhoppningsvis fortsätter insamlingen av fågeldata under många år framöver. Att kunna analysera hur fågellivet mår över en längre tidsperiod är viktig för att bättre förstå de långsamma processerna som sker i fjällen och dess effekter på fågelfaunan", säger Darius Strasevicius.

Indikatorn för miljömålet Begränsad klimatpåverkan visar att ”varma arter”, det vill säga arter som föredrar varmare temperaturer, har blivit vanligare på bekostnad av ”kallare arter” som föredrar kallare temperaturer. Ändringen är statistiskt säkerställd och större i fjällen än i hela Sverige totalt. Att allt fler fågelarter som trivs i varmare klimat ökat i antal i fjällkedjan är sannolikt ett tecken på att klimatet i fjällen blivit varmare. Därför har fjällmiljön blivit lämpligare som häckningsplats för allt fler arter som inte klarar kallare temperaturer under häckningstid.