Utökat samarbete mellan Sverige, Norge och Finland kring bevarandet av fjällräv

För första gången har ett gemensamt åtgärdsprogram för en hotad art tecknats mellan tre länder.

I mars beslutade Naturvårdsverket, norska Miljødirektoratet och finska Miljöministeriet om ett uppdaterat åtgärdsprogram för fjällräv. På svensk sida togs programmet fram av Länsstyrelsen Västerbotten på uppdrag av Naturvårdsverket.

I åtgärdsprogrammet ingår åtgärder som Länsstyrelsen tillsammans med flera andra aktörer jobbat med i många år, bland annat:

• inventering
• stödutfodring
• rödrävsjakt.

I programmet ingår även utveckling av nya metoder, bland annat för att:

• förebygga och hantera sjukdomsutbrott hos fjällräven
• utveckla genetisk övervakning av fjällrävsstammen
• hindra rödrävar från att etablera sig på fjället.

Åtgärdsprogrammet är giltigt 2025–2029 och utvärderas gemensamt mellan länderna under 2030.

Skräp i fjällen gynnar rödräven

En stor anledning till att rödräven kan etablera sig på fjället är att människor lämnar avfall som den kan livnära sig på, särskilt under vinterhalvåret när det är svårt för rödräven att jaga. För att förhindra detta föreslås nu informationskampanjer om hur skräp, matrester, jakt- och fiskrester ska hanteras. Man ska även utreda vilka andra faktorer som gör att rödräven sprider sig upp till fjällen.

Bakgrund

Sverige och Norge tog fram ett gemensamt åtgärdsprogram för fjällräven 2017. Det utvärderades under 2022 och myndigheterna beslutade då att åtgärdstabellen i programmet skulle uppdateras.

Finland har arbetat hårt med att få fjällräven att återetablera sig i sedan den sista fjällrävskullen i landet föddes 1996. De valde därför att delta i framtagandet av det uppdaterade åtgärdsprogrammet. Under 2022, i samband med skrivprocessen, föddes den första fjällrävskullen i Finland på 23 år.