Funktionsrättsarbetet i kommuner och regioner har tagit steg framåt

Det har gjorts förflyttningar i rätt riktning inom funktionsrätt i kommuner och regioner under de senaste sex åren. Men det finns ett fortsatt behov av stöd. Det visar länsstyrelsernas kartläggningar av kommunernas och regionernas strategiska funktionsrättsarbete.

Uppföljningen visar att

• den grundläggande kunskapsnivån om funktionshinderspolitiken har ökat
• allt fler kommuner och regioner går från att ha funktionshinderspecifika planer till att ha mer övergripande planer, till exempel hållbarhetplaner, som stöd för arbetet
• förvaltningsövergripande samverkan inom organisationen har förbättrats i många kommuner och regioner
• kommunerna och regionerna involverar och samråder mer med funktionsrättsrörelsen, till exempel med de kommunala funktionsrättsråden.

Kommuner och regioner har tagit viktiga steg framåt för att skapa ökad delaktighet, säger Therese Bjursell Lodesjö, strateg funktionsrätt och demokrati Länsstyrelsen Västerbotten.

Som framgångsfaktorer för ett starkare funktionsrättsarbete nämns politiska prioriteringar med ökade resurser och stöd i den egna kommunen eller regionen. Avsaknad av detta lyfts som utmaningar av vissa kommuner, nu liksom redan 2018. Det efterfrågas även stöd och kunskaps­underlag för att utveckla och implementera funktionshinderperspektivet genom styrning.

Ta del av rapporten

Funktionshinderspolitiken – så arbetar kommuner och regioner 2023, pdf Länk till annan webbplats.

För att följa utvecklingen har 21 länsrapporter om det kommunala och regionala funktionsrättsarbetet sammanställts. Resultatet har analyserats tillsammans med kommunernas och regionernas svar för åren 2017 och 2023, i den årliga enkät som Myndigheten för delaktighet genomför.

Länsstyrelserna har sedan 2018 haft i uppdrag att stötta kommuner och regioner i arbetet med funktionshinderspolitiska strategier och planer. Uppdraget delas med Myndigheten för delaktighet (MFD) och utförs i samråd med Sveriges kommuner och regioner.