Utredningen Värdet av vinden missar chansen att föreslå åtgärder som kan bidra till utbyggnad av vindkraft

För att kommunerna i Västerbotten och övriga Sverige ska se nyttan av att etablera vindkraftparker krävs att det finns tydliga ekonomiska fundament. Länsstyrelsen är därför kritisk till att utredningen Värdet av vinden inte innehållet fler förslag som stimulerar kommunerna att i större utsträckning än idag satsa på vindkraft.

För att kommunerna i Västerbotten och övriga Sverige ska se nyttan av att etablera vindkraftparker krävs att det finns tydliga ekonomiska fundament. Länsstyrelsen är därför kritisk till att utredningen Värdet av vinden inte innehållet fler förslag som stimulerar kommunerna att i större utsträckning än idag satsa på vindkraft.

Utredningen Värdet av vinden – kompensation, incitament och planering för hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraft (SOU 2023:18) bidrog till en förväntan bland kommunerna i Västerbotten på att en statlig ersättning skulle utgå till de kommuner som planerar för och etablerar vindkraft. Ett liknande system finns idag i Norge, Finland och Danmark.

Länsstyrelsen anser liksom utredningen (kap. 4.1) att frågan om kommunal kompensation för den typ av större markintrång som vindkraften representerar, är en avgörande förutsättning för kommunal tillstyrkan, och därför skyndsamt behöver beredas vidare inom Regeringskansliet. Länsstyrelsen betonar att Sverige behöver skattesystem som ger löpande intäkter till kommuner som tar stort ansvar för energiproduktionen.

Vi delar synen på att det krävs ekonomisk ersättning för de kommuner som tar ansvar för hållbar energiförsörjning. I annat fall kommer viljan att ställa sin mark till förfogande minska eftersom det är ett intrång på alla invånares livsmiljö och för lokala näringar. Att det skapar jobb kortsiktigt för framför allt inrest arbetskraft är inte tillräckligt för hållbar utveckling i dessa kommuner, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten.

Länsstyrelsen understryker också vikten av att tillräckliga medel avsätts för den kommunala planeringen. För de län som omfattas av rennäringsfrågor förväntas dessutom komplexiteten och utmaningarna med att ta fram ett regionalt planeringsunderlag att vara betydligt mer omfattande än för övriga län.

Vi beklagar att man inte har tittat på de exempel som finns redan nu och som skyndsamt borde beredas och spridas. Staten måste ta ansvar för både ersättningsnivån och för planeringen. På lång sikt ser även vi att det behövs en förändring i skattesystemet motsvarande det som finns i våra grannländer, Norge och Finland. Det är också förväntningarna från våra kommuner, kommenterar Helene Hellmark Knutsson.