Många insatser för att få bort invasiva arter i Västerbotten

Under 2022 har Länsstyrelsen bekämpat invasiva arter över hela länet. Det handlar både om arter som enligt lag måste tas bort, exempelvis jättebalsamin, tromsöloka och bisam. Men även andra invasiva arter så som vresros, lupiner, videkornell, contortatall, vattenpest och bäckröding.

Invasiva djur och växtarter är främmande arter som tagits hit av människan och orsakar stor skada för miljön. De räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald.

Länsstyrelsens arbete mot invasiva arter 2022 finns nu sammanställt i en rapport Pdf, 2.4 MB.

Förutom bekämpningar och inventeringar har vi även arbetat med metodutveckling och spridit kunskap, bland annat genom ett antal föreläsningar.

Föreläsningar är ett bra sätt att nå ut, öka kunskapen och skapa engagemang. Vi kommer gärna ut till föreningar och föreläser, säger Linda Backlund, samordnare för arbetet med invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Västerbotten.

Olika bekämpningsmetoder för olika arter

Det är flera faktorer som påverkar hur en invasiv art bekämpas, till exempel typ av mark, storlek, utbredning, ekonomiska förutsättningar och avfallshantering. Metoderna för bekämpning är också många. Under året har vi röjt, grävt, täckt, ryckt upp för hand och klippt.

En annan metod som är lite mer annorlunda används på försök i Abborrvattenbäcken, Åsele kommun. Där fiskar vi bort den invasiva bäckrödingen och planterar samtidigt in öringyngel. Testet görs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och hittills ser resultaten mycket lovande ut, berättar Chatarina Karlsson, samordnare för arbetet med invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Västerbotten.

Viktigt att komma ihåg är att det är fastighetsägaren som är skyldig att ta bort EU-listade invasiva främmande arter från sin egen fastighet.

Jaktinsats på bisam

Bisam är en EU-listad invasiv art som kan orsaka stora problem i naturen, bland annat ras och erosioner. Under 2022 gjordes en insats av Svenska Jägareförbundet för att minska populationen i nedre delarna av Umeälven. Totalt fälldes 90 bisam under maj och juni.

Det här är vår andra insats för att hålla bisampopulationen på en rimlig nivå. Jägareförbundet jagade bisam i Umeälvens nedre delar för första gången 2020 och regelbundna insatser verkar ge önskad effekt. Redan nu hör vi från boende i området att både observationer och skador har minskat, säger Linda Backlund.

Nya invasiva arter i länet

Under året har tre nya arter för länet rapporterats: syrenslide, signalkräfta och kinesisk ullhandskrabba.

EU:s lista över invasiva främmande arter uppdaterades under året och då tillkom bland annat växten syrenslide. Rapporter om syrenslide finns i Umeå kommun, men osäkerhet råder om artbestämningen. Vidare undersökningar kommer att göras under 2023.

Döda flodkräftor som dött av kräftpest hittades i maj i Skellefteälven. Inga signalkräftor har hittats än, men smittan kommer med största sannolikhet från signalkräfta. En kinesisk ullhandskrabba hittades under hösten utanför Umeå och avlivades på plats.

Invasiva arter – ett jobb för alla

Länsstyrelsen har gjort flera informationsinsatser under året för att öka kunskapen om invasiva arter och problemen de orsakar. Extra fokus har legat på trädgårdsavfall, då vi ser att otillåtna trädgårdskomposter är en av de största spridningskällorna i tätbebyggda områden.