Fortfarande PFAS-halter hos uttrar i Västerbotten

En undersökning av uttrar genomförd av Naturhistoriska riksmuseet visar att det fortfarande förekommer höga halter av miljögiftet PFAS i vävnaden på uttrar i Sverige. För Västerbottens läns del analyserades 30 uttrar på PFAS. Dessa och andra uttrar i undersökningen visade att halter av PFAS är oförändrade sedan år 2010. I undersökningen hittades också spår av läkemedel hos 58 av landets alla 60 analyserade uttrar.

30 uttrar representerade Västerbotten i undersökningen av PFAS. Resultaten visade att det fanns höga halter av det mest dominerande ämnet PFOS i många av landets uttrar, framför allt i södra Sverige. Lägst halter var det i Västerbottens och Gävleborgs län.

Ett hundratal svenska uttrar, varav tio från Västerbotten, har även analyserats på olika metaller. Halterna av metaller i västerbottensuttrarna stack generellt inte ut på något speciellt sätt. Halterna av kvicksilver tycks inte ha förändrats under åren 2010–2020 och det syns heller ingen skillnad om man jämför norra och södra Sverige. Däremot verkar extremfallen av kvicksilver i enskilda individer ha minskat jämfört med före år 2010. För halter av arsenik fanns det en utter i länet som utmärkte sig: en individ upphittad vid Strömbäck söder om Umeå. Det är oklart varför just den uttern hade förhöjd halt, men en teori är att den påverkats av rester från tidigare glasbruk i trakten.

Utter från Boden fylld av psykofarmaka

Ett 60-tal uttrar analyserades också på mängden läkemedel i kroppsvävnaden. Anmärkningsvärt där var en utter från Boden från år 2019, som hade högst uppmätta halt av flest olika läkemedel, bland annat mediciner som används för att behandla migrän, schizofreni, maniska psykostillstånd och depression. Men trots att miljögifter hittades i de flesta av uttrarna som kommer in till Naturhistoriska riksmuseet har de flesta varit vid god hälsa och vuxna honor har visat tecken på nylig reproduktion.

Det är Naturhistoriska riksmuseet som leder undersökningen av uttrar från hela landet för att utröna hur mycket miljögifter som finns i djuren. Just uttern är en bra miljöindikator för att visa vägen till miljöförorenade områden eftersom de lever relativt lokalt. Många av de miljögifter som finns i utterns omgivning koncentreras i högre halt i kroppen jämfört med den föda de äter. Analyserna är tagna på muskel och lever, och syftet har varit att kartlägga halter av PFAS, metaller, läkemedel, pesticider samt insekticider över tid och geografiskt.

Länsstyrelsen Västerbotten har tillsammans med fjorton andra länsstyrelser och ett par kommuner bidragit ekonomiskt till studien, vilket möjliggjort att ett stort antal uttrar har kunnat analyseras. Det här är en del i länsstyrelsens arbete med miljöövervakning, samt en del i miljömålsarbetet för att nå målen Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Hela rapporten om miljögifter hos utter på Naturhistoriska riksmuseets webb Länk till annan webbplats.

För frågor om den nationella rapporten, kontakta Anna Roos, intendent på Naturhistoriska riksmuseet.