Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Babyboom för hotade arter i Västerbotten
I år har det gått bra för två av länets mest hotade arter: fjällräven och den vitryggiga hackspetten. Årets nytillskott ger hopp om framtiden för arterna som båda ligger nära utrotning.
Länsstyrelsens viltkameror vid fjällrävslyor visar att det varit en lyckad valpsommar i länet. I nuläget är 28 kullar noterade. Det är det högsta antalet sedan 2015 när fjällrävarna fick ut hela 31 kullar. Årets antal knep precis andraplatsen från 2019 när de blev 27 kullar i länet.
Långsiktigt arbete bakom framgångarna
Det är otroligt häftigt att se hur allt arbete sedan 80-talet ger resultat. Det är sådana här år som alla engagerade organisationer får ett kvitto på att vi gör skillnad
, säger Malin König på Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Västerbotten.
Genom åren har volontärer och anställda på Länsstyrelsen släpat ut tonvis med foder på fjällen, stammen inventeras årligen för att följa utvecklingen och Länsstyrelsen har medicinerat skabbutbrott när smitta brutit ut. Dessutom jagas rödrävar av lokala och anställda jägare för att skydda fjällräven.
Återställda lövskogar blir hem för vitryggig hackspett
Det är inte bara på fjället som det går bra. Även i våra lövskogar händer det saker för den vitryggiga hackspetten. I Västerbotten finns omkring 40 av Sveriges cirka 60 individer och i år skedde 5 av landets totalt 11 häckningar i länet. Sedan den sensationella häckningen på Stora Tuvan i Umeå 2019 har antalet häckningar ökat stadigt år till år.
Tillsammans med kommuner och skogsbolag har vi återställt lövskogar runt om i länet. Tack vare projekt vitryggig hackspett och deras kunniga inventerare har vi även kunnat genomsöka länet efter fåglar på ett otroligt bra sätt
, berättar Malin König.
Viktiga erfarenheter till kommande bevarandeinsatser
Förutom vikten av att samarbeta, både över gränser och mellan statliga myndigheter, kommuner, företag och engagerade privatpersoner, finns fler lärdomar från arbetet med fjällräv och vitryggig hackspett.
Det gäller att lista ut vad som är problemet för den hotade arten och vilka insatser som behöver göras på vilka platser. Den kunskapen är avgörande för att kunna gör mesta möjliga nytta med insatserna
, säger Malin König.
Fakta om fjällräv
Fjällräven är ett av Sveriges mest hotade däggdjur. Från att ha varit en relativt vanlig art i fjällen under 1800-talet reducerades populationen kraftigt genom intensiv jakt. Trots att arten fridlystes 1928 i Sverige fortsatte antalet att sjunka. I början av 2000-talet uppskattades antalet vuxna djur i hela den svenska fjällkedjan till cirka 40–60 individer. Förklaringen till den fortsatta minskningen verkar vara uteblivna lämmeltoppar och konkurrens av rödrävar som vandrar upp i fjällen.
Tack vare bevarandeåtgärder har den svenska fjällrävsstammen börjat återhämta sig. 2021 uppgick stammen i Norge och Sverige till drygt 470 individer. Det är en klar förbättring mot 70-talet, men det är en lång väg kvar till forna stamstorleken som uppskattas ha legat på omkring 4 000 vuxna fjällrävar i Sverige.
Fakta om vitryggig hackspett
Från att en gång ha varit väl spridd i våra skogar är vitryggig hackspett idag Sverige mest hotade fågelart, som riskerar att försvinna helt från det svenska landskapet. Det beror främst på att vitryggens livsmiljö, gamla lövskogar med mycket död ved, till stor del har försvunnit som en följd av att det moderna skogsbruket prioriterat rena barrskogar.
Att trenden för vitryggig hackspett börjat vända beror till stor del på att lövskogar har restaurerats och att vitryggiga hackspettar har flugit in i norra Sverige från Finland och Ryssland. Dessa så kallade ”vitryggsinvasioner” händer då och då, men skillnaden nu är att det börjar finnas lövskogar i Västerbotten med så pass höga kvalitéer att fåglarna kan bilda par och lyckas föda upp ungar. Dagens cirka 60 individer i Sverige är en toppnotering, men det är långt kvar till de 250 individer som är minimum för att säkra artens fortlevnad.