Vind i kombination med snöfall på kalfjället i Västerbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Skydda natur och få ersättning

Äger du mark med höga naturvärden, till exempel skog där det finns träd med stor variation i ålder, storlek och trädslag? Du kan skydda marken och få ersättning för det. Du som är markägare kan själv ta initiativ till att skydda din mark.

I varje län finns särskilda områden och typer av natur som prioriteras för skydd. Om ett område är särskilt värdefullt kan Länsstyrelsen föreslå att marken ska skyddas.

Gör en intresseanmälan till Länsstyrelsen

Här anmäler du intresse till Länsstyrelsen för att skydda din mark.

Tre former av formellt skydd

De tre vanligaste formella skyddsformerna för att bevara natur med höga värden är:

  • naturreservat
  • naturvårdsavtal
  • biotopskyddsområde.

De tre skyddsformerna skiljer sig åt, bland annat när det gäller storlek, ersättningsnivå och varaktighet. Länsstyrelsen kan skydda natur genom att bilda naturreservat, biotopskyddsområde eller skriva naturvårdsavtal med dig som markägare.

Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har olika roller och ansvar i frågor om skydd av natur.

Skyddsformer för skog med höga naturvärden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Föreslå skydd av din skog, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Så här går det till att skydda skog

Naturvårdsverket informerar om stegen för att skydda höga naturvärden.

Steg på vägen till att skydda skog, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Höga naturvärden i länet

Länsstyrelsen utgår från nationella och regionala planer för att bedöma vilka områden som bör skyddas. Vi prioriterar bland annat utifrån

  • höga naturvärden
  • storlek
  • om det finns prioriterade naturtyper i området
  • närhet till annan värdefull natur.

I Västerbotten är dessa skogsmiljöer högt prioriterade för skydd

  • lövrika skogar
  • sandbarrskogar
  • högproduktiva skogar
  • skärgårdsnaturskogar
  • större urskogsartade skogar
  • större myr- och naturskogsmosaiker.

Lövrika skogar

Lövrika skogar har höga naturvärden, speciellt om det finns mycket asp och sälg. Lövskogar eller lövrika barrskogar växer främst på friska eller fuktiga marker, ofta nära vatten. De kan ha vuxit upp efter hårda bränder, äldre avverkningar eller skapats av återkommande översvämningar. I lövrika skogar finns ofta gott om liggande och stående död ved.

Många rödlistade arter är knutna till medelålders och äldre asp och sälg, som på grund av brand- och lövträdsbekämpning samt älgbete blivit mycket ovanliga under det senaste seklet. Ofta finns här flera olika arter av sällsynta mossor, lavar och insekter. Fågellivet är rikt och här trivs till exempel flera av våra hackspettar.

​Sandbarrskogar

Sandbarrskogar utgörs till största delen av tallskogar som ofta växer längs älvar och större vattendrag. I sandtallskogarna växer många ovanliga marksvampar som inte finns på moränmarker. Här lever också flera värmeälskande insekter i solbelysta träd och på blottade sandytor. I äldre tider påverkades skogarna av skogsbränder med jämna mellanrum. Numera brinner de väldigt sällan, vilket gör att stamtätheten ökar och markvegetationen tätnar. Många av sandtallskogens arter missgynnas därför om det aldrig brinner.

Eftersom älvdalarna koloniserades tidigt har det bedrivits skogsbruk i sandbarrskogarna under lång tid. Därför saknas det ofta död ved. Trots det finns det höga naturvärden i de skogar som aldrig kalavverkats. Det viktiga är att det har funnits ett kontinuerligt trädskikt under lång tid. Spår av tidigare bränder, till exempel i form av brandstubbar och brandljud, är ett extra plus.

Högproduktiva skogar

Högproduktiva skogar återfinns där marken är näringsrik, gärna kalkhaltig, och där det finns god tillgång på rörligt markvatten. Många rödlistade arter är knutna till högproduktiva skogar, men ändå är de starkt underrepresenterade i våra skyddade områden.

Granen är oftast det dominerande trädslaget. På marken växer vanligen gräs och örter, särskilt i dråg och svackor. Om skogen är rik på liggande och stående död ved har den särskilt höga naturvärden. Många ovanliga arter av växter, vedsvampar och insekter är knutna till sådana miljöer.

Skärgårdsnaturskogar

Skärgårdsnaturskogarna längs norrlandskusten är närmast unika ur ett globalt perspektiv. Till följd av landhöjningen stiger hela tiden jungfruligt land upp ur havet. Det första trädslag som etablerar sig är gråalen som bildar en bård mot stranden. Hägg, rönn och björk är också vanliga inslag. När alarna börjar dö efter ungefär 40 år blir granen allt vanligare.

Ju längre upp från vattnet man kommer, desto mer dominerande blir granen på lövträdens bekostnad. Vanligen ser man tynande lövträd i granskogen. I skärgårdsnaturskogarna finns mycket död ved och här trivs många vedsvampar och ovanliga lavar. På landhöjningsstränderna finns de enda urskogsartade miljöerna i Västerbottens kustland.

Större urskogsartade skogar

Med större urskogsartade skogar menas skogar över 500 hektar med mycket liten mänsklig påverkan. De fjällnära regionerna i Västerbotten hör till de sista områdena i Europa som tagits i anspråk för uppodling och industriell verksamhet, och fortfarande finns här anmärkningsvärt stora arealer med relativt opåverkade skogar.

En urskogsliknande skog har varierande beståndsstruktur med luckighet, olikåldrighet och skiktning. Det finns inslag av mycket gamla träd och död ved i form av både stående och liggande träd i olika nedbrytningsstadier. Ofta finns också andra så kallade nyckelelement i form av till exempel brandskadade träd, brandstubbar, grova lövträd och boträd.

Större myr- och naturskogsmosaiker

Med större myr- och naturskogsmosaiker menas sammanhängande områden större än 1000 hektar där fastmarksskog förekommer i mosaikartade blandningar med öppen eller trädklädd myr. Gölar, tjärnar och rinnande vatten ingår ofta. Dessa miljöer är mycket ovanliga i ett västeuropeiskt perspektiv men i Norrland är de vanliga på grund av vårt klimat och vårt geografiska läge.

Skog som växer på myrholmar har ofta fått stå relativt orörda eftersom de ligger oländigt till. Därför kan de hysa mycket höga naturvärden. Även odikade myrar har höga naturvärden och där trivs bland annat många våtmarksfåglar.

Skydda mark på ett annat sätt

Om du vill bevara värdefull natur på din mark utan att bilda naturreservat, biotopskydd eller skriva naturvårdsavtal kan du göra en så kallad frivillig avsättning. Det innebär att du undantar en bit av din fastighet från skogsbruk eller andra åtgärder som kan skada naturvärdena. En frivillig avsättning dokumenteras i en skogsbruksplan eller annan handling och du får ingen ersättning.

Frivilliga avsättningar och certifiering, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helene Hellmark Knutsson

Besöksadress

Storgatan 71 B

Postadress

901 86 Umeå

Organisationsnummer

202100-2460

Följ oss