Så bildas naturreservat

Naturreservat är den vanligaste formen av områdesskydd. Här får du som är markägare eller annan intressent information om hur naturreservat bildas.

Det är vanligtvis Länsstyrelsen som föreslår ett nytt naturreservat, men även du som är markägare kan föreslå att områden som du äger borde bli naturreservat. När din mark omvandlas till naturreservat har du oftast rätt till ekonomisk ersättning. Ofta kan du även välja att sälja marken.

Så bildas naturreservat

Oftast är det Länsstyrelsen som föreslår att ett område ska bli naturreservat efter att ha gjort inventeringar. Ibland är det en kommun, en organisation eller du som privat markägare som kommer med förslaget.
När markägaren och Länsstyrelsen fått kontakt informerar Länsstyrelsen om natur- och kulturvärdena i området. Markägaren och länsstyrelsen samråder om hur värdena kan bevaras. Du som är markägare får också information om hur det går till att genomföra ett områdesskydd, vilka alternativ det finns och vilka fördelar och nackdelar det kan innebära för dig.
Markägaren och Länsstyrelsen kommer överens om gränser till det tänkta naturreservatet.
Om det behövs märks området preliminärt ut i terrängen av Länsstyrelsen, i samråd med dig.
Området värderas.
Förhandlingar startar mellan dig och länsstyrelsen (via en extern konsult) om köp av mark eller intrångsersättning.
När förhandlingarna är avslutade skriver staten ett avtal med dig.
Förslag till beslut skickas ut på remiss till samtliga mark- och sakägare så att alla ges en möjlighet att komma med synpunkter. Även andra myndigheter och berörda organisationer får möjlighet att lämna synpunkter.
Länsstyrelsen fattar beslut. Beslutet vinner laga kraft om det inte överklagas.
Området markeras ut i fält.

En kommun kan också bilda naturreservat. Vid kommunal reservatsbildning gäller samma principer.

Föreslå ett nytt naturreservat

Du har möjlighet att själv föreslå områden med värdefull natur som du äger och som du tycker bör skyddas som naturreservat. Du föreslår områden genom att göra en intresseanmälan om frivilligt formellt skydd av skog. Information om hur du går tillväga och intresseanmälan hittar du på Naturvårdsverkets webbplats:

Steg på vägen till att skydda skog, Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Hur vet jag om min mark är värdefull?

Det kan vara svårt att veta om din mark har höga naturvärden. Genom att kontakta oss kan du få hjälp att avgöra om ditt område har värden som vi tillsammans vill skydda och hur det i sådana fall går till. Det är oftast skogsområden som i dagsläget är aktuella att skydda som naturreservat.

Vad kan ett naturreservat innebära för mig?

Om ett naturreservat bildas på din mark har du oftast rätt till ekonomisk ersättning. Det beror på de inskränkningar i pågående markanvändning som reservatet innebär. Du kan välja att behålla marken i din ägo och få en så kallad intrångsersättning. Ofta kan du också välja att sälja marken.

Du har möjlighet att vara med och påverka till exempel hur stort område som ska skyddas, hur marken ska skötas och hur stigar och parkering ska se ut.

Jakt- och fiskerätter kan påverkas av ett naturreservat.

Bevara höga naturvärden och få ersättning

I Västerbotten finns många olika typer av skyddsvärda skogsmiljöer. Skogstyper som är särskilt prioriterade i vårt län är tallskog på sandiga marker, lövrika skogar, skog på näringsrik mark och skärgårdsnaturskogar (landhöjningsskogar).

För att underlätta myndigheternas handläggning rekommenderar vi att områden som är mindre än 10 hektar anmäls till Skogsstyrelsen och områden som är större än 10 hektar anmäls till Länsstyrelsen.

När du har skickat in din intresseanmälan är det Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen som avgör om området ska skyddas. Prioriteringen baseras på länets strategi för områdesskydd. I urvalet tar vi hänsyn till naturvärde, skogstyp och hur området ligger i förhållande till andra värdefulla skogsområden.

Intresseanmälan om formellt skydd av skog (PDF) Länk till annan webbplats.

Bevara din skog och få ersättning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Innan du gör en intresseanmälan behöver du ta ställning till om din skog har höga naturvärden. Skogar med höga naturvärden har ofta ett eller flera av följande kännetecken:

Många gamla träd, storvuxna träd eller små, senvuxna träd.
Stor variation i trädslag, ålder och storlek på träden.
Luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus.
Döda träd som står eller ligger, även halvdöda träd.
Träd med håligheter.
Spår av brand i marken eller på stubbar och träd.
Områden som aldrig kalavverkats.
Inslag av lövträd som asp, sälg och björk i barrskogen.

För vissa skogsmiljöer finns en betydande andel av den europeiska utbredningen och de återstående värdekärnorna i Sverige, vilket innebär att vi har ett särskilt ansvar för att bevara dem. Vi vill också prioritera skydd av skogsmiljöer som hittills varit underrepresenterade i skyddade områden. Följande skogsmiljöer är prioriterade för skydd i Västerbottens län.

Lövrika skogar

Lövrika skogar har höga naturvärden, speciellt om det finns mycket asp och sälg. Lövskogar eller lövrika barrskogar växer främst på friska eller fuktiga marker, ofta nära vatten. De kan ha vuxit upp efter hårda bränder, äldre avverkningar eller skapats av återkommande översvämningar. I lövrika skogar finns ofta gott om liggande och stående död ved.

Många rödlistade arter är knutna till medelålders och äldre asp och sälg, som på grund av brand- och lövträdsbekämpning samt älgbete blivit mycket ovanliga under det senaste seklet. Ofta finns här flera olika arter av sällsynta mossor, lavar och insekter. Fågellivet är rikt och här trivs till exempel flera av våra hackspettar.

Sandbarrskogar

Sandbarrskogar utgörs till största delen av tallskogar som ofta växer längs älvar och större vattendrag. I sandtallskogarna växer många ovanliga marksvampar som inte finns på moränmarker. Här lever också flera värmeälskande insekter i solbelysta träd och på blottade sandytor. I äldre tider påverkades skogarna av skogsbränder med jämna mellanrum. Numera brinner de väldigt sällan, vilket gör att stamtätheten ökar och markvegetationen tätnar. Många av sandtallskogens arter missgynnas därför om det aldrig brinner.

Eftersom älvdalarna koloniserades tidigt har det bedrivits skogsbruk i sandbarrskogarna under lång tid. Därför saknas det ofta död ved. Trots det finns det höga naturvärden i de skogar som aldrig kalavverkats. Det viktiga är att det har funnits ett kontinuerligt trädskikt under lång tid. Spår av tidigare bränder, till exempel i form av brandstubbar och brandljud, är ett extra plus.

Högproduktiva skogar

Högproduktiva skogar återfinns där marken är näringsrik, gärna kalkhaltig, och där det finns god tillgång på rörligt markvatten. Många rödlistade arter är knutna till högproduktiva skogar, men ändå är de starkt underrepresenterade i våra skyddade områden.

Granen är oftast det dominerande trädslaget. På marken växer vanligen gräs och örter, särskilt i dråg och svackor. Om skogen är rik på liggande och stående död ved har den särskilt höga naturvärden. Många ovanliga arter av växter, vedsvampar och insekter är knutna till sådana miljöer.

Skärgårdsnaturskogar

Skärgårdsnaturskogarna längs norrlandskusten är närmast unika ur ett globalt perspektiv. Till följd av landhöjningen stiger hela tiden jungfruligt land upp ur havet. Det första trädslag som etablerar sig är gråalen som bildar en bård mot stranden. Hägg, rönn och björk är också vanliga inslag. När alarna börjar dö efter ungefär 40 år blir granen allt vanligare.

Ju längre upp från vattnet man kommer, desto mer dominerande blir granen på lövträdens bekostnad. Vanligen ser man tynande lövträd i granskogen. I skärgårdsnaturskogarna finns mycket död ved och här trivs många vedsvampar och ovanliga lavar. På landhöjningsstränderna finns de enda urskogsartade miljöerna i Västerbottens kustland.

Större urskogsartade skogar

Med större urskogsartade skogar menas skogar över 500 hektar med mycket liten mänsklig påverkan. De fjällnära regionerna i Västerbotten hör till de sista områdena i Europa som tagits i anspråk för uppodling och industriell verksamhet, och fortfarande finns här anmärkningsvärt stora arealer med relativt opåverkade skogar.

En urskogsliknande skog har varierande beståndsstruktur med luckighet, olikåldrighet och skiktning. Det finns inslag av mycket gamla träd och död ved i form av både stående och liggande träd i olika nedbrytningsstadier. Ofta finns också andra så kallade nyckelelement i form av till exempel brandskadade träd, brandstubbar, grova lövträd och boträd.

Större myr- och naturskogsmosaiker

Med större myr- och naturskogsmosaiker menas sammanhängande områden större än 1000 hektar där fastmarksskog förekommer i mosaikartade blandningar med öppen eller trädklädd myr. Gölar, tjärnar och rinnande vatten ingår ofta. Dessa miljöer är mycket ovanliga i ett västeuropeiskt perspektiv men i Norrland är de vanliga på grund av vårt klimat och vårt geografiska läge.

Skog som växer på myrholmar har ofta fått stå relativt orörda eftersom de ligger oländigt till. Därför kan de hysa mycket höga naturvärden. Även odikade myrar har höga naturvärden och där trivs bland annat många våtmarksfåglar.

Regionala strategier för skydd och restaurering av värdefull natur i Västerbotten

Det finns regionala strategier för länet som innehåller riktlinjer för hur målen om skydd och restaurering av länets finaste skogar, våtmarker, sjöar och vattendrag, samt kust- och havsmiljöer ska uppnås.

Strategierna har tagits fram i samråd med representanter för kommuner, markägarorganisationer och olika intresseorganisationer och betonar vikten av samverkan mellan de aktörer som berörs av frågorna.

Strategi skog Länk till annan webbplats.

Strategi hav och kust Länk till annan webbplats.

Strategi sötvatten Länk till annan webbplats.

Strategi våtmarker Länk till annan webbplats.