Publiceringsdatum: 16 januari 2019

Senast uppdaterad: onsdag 16 januari, 14.18

Workshop om viktiga verktyg

Oskar Andersson, Emil Lindgren och Frida Pettersson från Civilingenörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet.

Oskar Andersson, Emil Lindgren och Frida Pettersson från Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet.

Vilken typ av statistik och stöd behöver kommunerna i Västerbotten för att kunna planera för fossilfria transporter i framtiden? Det var ämnet för en samrådsträff mellan projektet Fossilfria transporter i norr och representanter från länets kommuner.

Utsläppen av växthusgaser från vägtransporter ska minska med minst 70 procent till 2030, jämfört med 2010 - detta enligt ett nationellt satt klimatmål. Men för en kommun kan det vara knivigt att veta var man ska börja i sitt klimatarbete och vilka åtgärder som kan sättas in för att nå målet.

Projektet Fossilfria transporter i norr höll en samrådsträff i Vindeln den 10 januari med representanter från Norsjö, Skellefteå, Storuman, Lycksele, Vännäs och Vindelns kommuner för att diskutera metoder och verktyg. Dessutom deltog flera forskare från Luleå tekniska universitet, samt en grupp studenter från Umeå universitet.

- Den här mixen av deltagare från akademin och från kommunerna medförde för oss i projektet ett utmärkt tillfälle att diskutera hur vi ska gå vidare i projektet med dessa komplexa frågor. För oss är det särskilt viktigt att ta del av kommunernas synpunkter och förslag, så att vi styr projektet i en riktning som ger resultat som är relevanta och gynnar utvecklingen i Västerbotten, säger Johan Edqvist, projektledare för Fossilfria transporter i norr.

Det är Energikontor norr som arbetar med att ta fram planerings- och statistikverktyg som ska underlätta för kommunerna. Med hjälp av insamlad statistik - om till exempel antal personbilar, bränsletyper, lastbilar, arbetsmaskiner och kollektivtrafik - kan kommunen få en överblick av läget fram tills nu.

Ett kompletterande planeringsverktyg, alltså en uträkningsmodell, ska i sin tur vara en hjälp för framtiden. Om kommunen inhandlar ett antal elbilar och sätter upp ett visst antal laddstolpar - hur mycket lägre blir då koldioxidutsläppen? Och hur skulle en bussflotta som drivs av biogas påverka? På det sättet får kommunerna en uppfattning om vilka åtgärder som är mest effektiva i just deras kommun.

Under samrådsträffen deltog också tre studenter från Civilingenjörsprogrammet i energiteknik på Umeå universitet. De hade testat användbarheten på ett verktyg – Energy Plan – som tagits fram av forskare från Luleå tekniska universitet, och även gjort en jämförelse med ett eget verktyg framtaget i Excel. I båda modellerna hade de använt Vindeln som exempel och byggt scenarier med antaganden om kollektivtrafik, grön bränslemix, elfordon och elektrifiering av tågbanan för att ge en uppfattning av vad som måste förändras för att nå utsläppsmålen.

Erika Arklöf, energi- och klimatrådgivare i Storumans kommun, efterfrågade analyser som tar hänsyn till varje kommuns speciella omständigheter – till exempel det faktum att Hemavan och Tärnaby har en stor mängd turister som tankar sina skotrar under vintersäsongen. Flera kommunrepresentanter önskade också hjälp med analyser av vilka åtgärder som är mest effektiva – vad ger mest ”pang för pengarna”?

Kontakt

Hanna Sundén

Projektledare

Johan Edqvist

Projektledare

Liselott Holm

Klimatkommunikatör