Vattenförvaltning

Vattenförvaltning handlar om att förbättra och skydda vatten i Sverige. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma hur länets vatten mår och föreslå åtgärder där det behövs.

Myndigheter, kommuner och organisationer arbetar med vattenförvaltning på olika sätt. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.

Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna

Fem länsstyrelser är regional vattenmyndighet för ett distrikt som omfattar flera län.

  • Länsstyrelsen i Norrbotten är vattenmyndighet i Bottenvikens vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Västernorrland är vattenmyndighet i Bottenhavets vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Västmanland är vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Kalmar är vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Västra Götaland är vattenmyndighet i Västerhavets vattendistrikt.

Vattenmyndigheterna samordnar bland annat Länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete, och beslutar om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten i distriktet.

Webbplatsen Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Sekretariat på Länsstyrelsen hjälper vattenmyndigheten

Varje Länsstyrelse har ett beredningssekretariat som har i uppgift att hjälpa vattenmyndighetens arbete med vattenförvaltning. Arbetet ska genomföras i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund, vattenråd och andra lokala vattenintressenter.

Detta gör beredningssekretariatet:

  • bedömer tillståndet för länets vatten (statusklassificering) och vad som påverkar vattnen
  • föreslår fysiska åtgärder i vattenmiljön där det behövs
  • utvecklar övervakningen av vattnens tillstånd
  • stöttar vattenråd och åtgärdsarbeten.

Vattenmyndigheternas förvaltningsplan och åtgärdsprogram

Förvaltningsplanen

Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattning av vattenförhållandena och vattenförvaltningen i vattendistriktet. Planen beskriver också inriktningen för det kommande arbetet.

Förvaltningsplan, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för bättre vatten

Åtgärdsprogrammet innehåller information om vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver genomföra för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det handlar till exempel om vägledning, tillsyn och att ta fram information som andra aktörer behöver för sitt vattenförvaltningsarbete. Dessa åtgärder är juridiskt bindande och ska rapporteras varje år till vattenmyndigheterna.

Åtgärdsprogrammet stärker Länsstyrelsens arbete som bland annat är att:

  • utföra tillsyn och omprövningar enligt miljöbalken
  • vägleda kommunerna i deras tillsyn av små avlopp och jordbruk
  • ge rådgivning till jordbruksföretag
  • ta fram åtgärdsplaner för vattendrag som används för vattenkraft
  • vägleda kommunerna i deras planering vid vatten och tar fram planeringsunderlag
  • ta fram regionala vattenförsörjningsplaner som stöd till kommunerna
  • stödja kommunerna med långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen.

Åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Miljökvalitetsnormer för vatten styr miljöarbetet

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrinstrument för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser på miljöområdet, till exempel vid tillståndsprövning och tillsyn.

Normerna är även styrande för den fysiska planeringen i kommunerna. Miljökvalitetsnormerna ställer krav på myndigheter och styr indirekt också verksamhetsutövare och enskilda.

Miljökvalitetsnormer för vatten, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Vattenförvaltningen i länet

Västerbotten ingår i två olika vattendistrikt, Bottenviken och Bottenhavet. Distrikten utgår från vattnens avrinningsområden och gränsen går vid Öre älv.

Bottenvikens åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Förvaltningsplan för vatten 2022-2027 Bottenvikens vattendistrikt, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Bottenhavets åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Förvaltningsplan för vatten 2022-2027 Bottenhavets vattendistrikt, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Åtgärdsplan för avrinningsområden i Västerbotten

För att underlätta i arbetet med vatten har Länsstyrelsen Västerbotten tagit fram ett hjälpande verktyg för kommuner, andra myndigheter, vattenråd samt intresseorganisationer. Det är en interaktiv webbsida baserad på kartor som ger underlag för prioritering av vatten samt av vilka åtgärder som behöver göras.

Åtgärdsplan för avrinningsområden i Västerbotten Länk till annan webbplats.

Status och åtgärder för Västerbottens sjöar och vattendrag

Vattenkvaliteten i länets sjöar och vattendrag är överlag god med en låg bakgrundsbelastning av miljögifter och försurande ämnen, även om det lokalt finns områden med tydligt påverkade vatten. Den fysiska påverkan av vattenmiljöerna är omfattande i stora delar av länet, med flottledsrensade vattendrag, utbyggda älvar för vattenkraft, gruvdrift, samt ett delvis intensivt och storskaligt skogsbruk med stor ekologisk påverkan som följd. 

Vi har gott om sjöar och vattendrag i vårt län. Här finns till exempel mer än 17 000 sjöar som är större än 1 hektar. De två största sjöarna i länet är Storuman och Malgomaj.

I väster finns de mäktiga fjällmassiven med många fjällsjöar och jokkar. Den största delen av länet utgörs av ett skogs- och våtmarkslandskap som är genombrutet av ett flertal älvar. Vindelälven, en av de fyra nationalälvarna, är skyddad från vattenkraftsutbyggnad. Fem av länets älvar (Skellefteälven, Umeälven, Bureälven, Rickleån, och Ångermanälven) är i olika grad reglerade för vattenkraftsproduktion. Länet är ett viktigt område för flera värdefulla arter som flodpärlmussla, utter och vildlax.

När Länsstyrelsen bedömer miljötillståndet utgår vi från vattnets ekologiska och kemiska status. Ekologisk status är en sammanvägning av många olika faktorer. Vi tittar både på biologin i vattnet, liksom på den fysiska och vattenkemiska miljön. Kemisk status baseras på närvaron av vissa utpekade metaller och organiska miljögifter. De uppmätta halterna jämförs då med gränsvärden uppsatta av EU. Statusklassningar för länets vatten finns samlade i databasen VISS.

I Västerbotten riskerar 38 % av sjöarna och 61 % av vattendragen att inte nå god ekologisk status år 2021. Motsvarande siffror för andel vatten som inte når god kemisk status är 1 % av sjöarna och 0,8 % av vattendragen. Kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) är då inte medräknade för att halterna av dessa två ämnen bedöms överskrida gränsvärden i fisk i samtliga vattenförekomster i Sverige. Vatten som inte uppnår god ekologisk eller god kemisk status ingår i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Länk till annan webbplats.

De vanligaste miljöproblemen i våra sjöar och vattendrag är fysiska förändringar, miljögifter, försurning och övergödning. Lokalt finns vissa problem med främmande arter.

Fysiska förändringar är det äldsta och mest vitt spridda miljöproblemet i länets vatten. Dikningar, sänkningar och andra justeringar av våtmarker, sjöar och vattendrag har länge använts för att vinna ny odlingsmark och höja produktionen inom jord- och skogsbruk. Bygge av dammar för att utvinna kraft samt uträtning och rensade vattendrag för att flotta timmer är fler exempel. Detta har bland annat lett till att många lek- och uppväxtområden för fisk har försvunnit och att bestånden av flodpärlmussla har minskat.

Vattenkraften i länet har också omformat våra vatten på ett storskaligt sätt. Förutom de stora utbyggda älvarna Ume-, Skellefte- och Ångermanälven finns många små kraftverk i mindre vattensystem.

Utöver detta finns många hindrande dammar och vägtrummor i länet. Vi känner till cirka 1200 dammar. Många är kvarstående flottningsdammar och vissa är raserade. Länsstyrelsen har inventerat mer än 6500 trummor i länet och många bedöms vara i behov av åtgärder. Skogsbruket i länet orsakar fysiska förändringar i form av dikningar och körskador i bäckar och strandnära områden.

Inventering och aktuella åtgärder

När vi åtgärdar fysiska förändringar i ytvatten vill vi återskapa nödvändiga fysiska förutsättningar för fisk och andra vattenlevande organismer. De vattendrag som påverkats av flottning inventeras kontinuerligt, vilket ger nödvändigt underlag för att planera återställningsarbetet.

Hittills har vi prioriterat utpekade värdefulla vatten samt kalkade vatten. Vägtrummor och dammar inventeras och åtgärdas i samverkan mellan Trafikverket, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommuner och skogsbolag.

Restaurering av sjöar och vattendrag i Västerbottens län

Restaurering i Lögdeälven inom projektet RebornLife Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. En liten del av dessa utsläpp kommer från lokala verksamheter medan majoriteten av utsläppskällorna är utländska.

I Västerbottens kusttrakter uppstår även problem med försurning i vattendrag som rinner genom jordar som består av gammal havsbotten och som innehåller sulfidleror (svartmocka).

Projektet FLISIK - För livskraftiga småvatten i Kvarkenregionen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Projektet VIMLA (sulfidrika jordar)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kalkning av försurade vatten

Övergödning i sjöar och vattendrag uppstår när alltför stora mängder näringsämnen läcker ut från omgivande marker och verksamheter. Detta kan bland annat leda till att sjöar och vattendrag växer igen och algblomningar.

Utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp

Västerbottens kustslätter består till stor del av näringsrika jordar som är uppodlade och dikade. Läckaget från dessa marker, tillsammans med utsläpp från enskilda avlopp, gör att en del sjöar och vattendrag är övergödda. Dessutom har många av kustslättens sjöar sänkts för att vinna odlingsmark, vilket gör dem känsligare för hög näringsbelastning. 

Åtgärder i flera steg

Vatten som verifieras som övergödda undersöks grundligt innan åtgärder tas. Det kan röra sig om att förbättra enskilda avlopp, minska läckage från jordbruksmark eller minska utsläpp från reningsverk och industrier.

Den övergödda sjön Skråmträsket utanför Skellefteå fungerar som pilotsjö för Bottenvikens vattendistrikt. Här försöker Länsstyrelsen ta fram en arbetsmodell för att hantera problem med övergödning och komma fram till åtgärder.

Miljögifter är ett samlingsnamn för ämnen som har en negativ inverkan på miljön och skadar organismers funktioner. Exempel på detta är metaller och organiska miljögifter. Metaller är grundämnen och bryts därför inte ner i naturen. De kan spridas genom mänsklig verksamhet men finns även naturligt i naturen. Organiska miljögifter är ofta skapade av människan. Problemet med många miljögifter är att de anrikas eller ackumuleras i levande organismer.

I Västerbotten finns det cirka 50 vattenförekomster som har potentiella miljögiftsproblem. Dessa ligger i anslutning förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter, till exempel gruvor, träimpregneringsverk, verkstäder eller bilskrotar. De ämnen som förekommer är bland annat zink, kadmium, koppar, krom, oljeprodukter och dioxiner. I länets östra delar, närmare kusten, bidrar även diffusa utsläpp från sura sulfatjordar till höga metallhalter i mindre vattendrag.

Till skillnad mot övriga miljögifter bedöms kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) vara ett problem i alla sjöar och vattendrag i länet. Halterna av kvicksilver i konsumtionsfisk ingår i vår regionala miljöövervakning.

Åtgärder i flera steg

Områden som misstänks vara påverkade av miljögifter verifieras. Verifieringen görs genom studier av vattenkemiska och biologiska data, genom företagens egenkontroll och genom att granska befintliga underlag från till exempel miljökonsekvensbeskrivningar.

Möjliga åtgärder inkluderar att studera vilka källor som bidrar till belastningen, till exempel genom undersökningar av utsläpp från pågående verksamheter, dagvattensutsläpp samt belastning via vattendrag. Beroende på vad dessa studier visar kan det bli aktuellt med åtgärder för att minska utsläppen från reningsverk och industrier eller genom att rena dagvatten.

Miljögifter i fisk som konsumeras
Screening av miljögifter
Efterbehandling av förorenade områden
Projektet VIMLA (sulfidrika jordar) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Detta kan ha skett avsiktligt genom utplanteringar eller av misstag. En del av dessa nya arter ställer till problem i våra sjöar och vattendrag, andra gör det inte.

Främmade arter i Västerbotten

  • Bäckröding finns framför allt i små bäckar, högt upp i vattensystemen och är relativt tålig mot försurning. I länet finns ett trettiotal vattenförekomster med bäckröding i så stor mängd att de potentiellt kan vara ett problem för våra inhemska arter som öring och röding.
  • Vattenpest finns i Umeälvens delta och Nydalasjön i Umeå kommun. Vattenpest kan bilda stora, täta vegetationsmattor som sträcker sig ända upp till vattenytan. Inhemska vattenväxter riskerar därför att utkonkurreras genom att vattenpesten tar upp allt utrymme och hindrar solljuset från att tränga igenom. Genom att ta upp näring från sedimenten och producera stora mängder biomassa som sedan ska brytas ner, kan den öka övergödningen och även skapa syrebrist. För de aktuella vattnen som helhet utgör inte vattenpesten något hot men lokalt, i de områden där den fått fäste kan den påverka miljön negativt så att andra arter trängs undan.
  • Runt 2013 konstaterades utbrott av kräftpest i nedre Umeälven vilket ledde till att beståndet av flodkräfta till stora delar slogs ut. Kräftpest orsakas av en algsvamp som lever som parasit på kräftor. Svampen finns inte naturligt i Sverige utan sprids med utplanteringar av den amerikanska signalkräftan. Idag finns det inga spår kvar av vare sig svamp eller signalkräfta så förhoppningsvis kan flodkräftorna återhämta sig med tiden.

Åtgärder

Åtgärder såsom informationsinsatser samt utredning av behovet av åtgärder för att minska effekten av redan etablerade arter. Möjliga framtida insatser kan till exempel vara att utföra decimeringsfisken för att minska närvaron av den främmande arten. Fortsatta undersökningar ger en säkrare statusklassning som i sin tur kan leda till kostnadseffektiva åtgärder.

Främmande arter i svenska vatten - ska vi bry oss? Länk till annan webbplats.
Främmande arter, Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Status och åtgärder i Västerbottens kustvatten

Kvarkens speciella miljö ger oss ett rikt växt- och djurliv i vår kustmiljö. Den är dock känslig för mänsklig påverkan, som utsläpp av näring och miljögifter samt muddringar och andra fysiska ingrepp.

I länet riskerar 17 kustvatten att inte nå god ekologisk status och åtgärder behöver sättas in. De största miljöproblemen längs kusten är utsläpp av metaller och organiska miljögifter och en ökande exploatering. Det finns även lokala problem med övergödning.

I närheten av tätorter, hamnar och industriområden finns det förhöjda halter av metaller och organiska miljögifter i sediment, vatten och fisk. Längs kusten finns flera industrier och hamnar. Dessa verksamheter kan släppa ut föroreningar, tillsammans med dagvatten från tätorter. Det finns dessutom förorenad mark och förorenade sediment, som kan läcka föroreningar. Längs Västerbottens kust finns även sulfidrika jordar som kan läcka metaller när de utsätts för syre.

I länet finns 14 kustvatten där pågående verksamheter eller förorenade områden bidrar till problemet med miljögifter. Länsstyrelsen och kommuner behöver minska utsläppen från pågående verksamheter samt inventera och sanera förorenade områden för att minska denna påverkan.

Dioxiner i Nordmalingsfjärden och Kallholmsfjärden, Umeå universitet Länk till annan webbplats.

Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder, Länsstyrelsen Gävleborg Länk till annan webbplats.

Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland, SGU Länk till annan webbplats.

Broschyr om fiberbankar i Norrland Länk till annan webbplats.

Många vill använda länets kust. Förutom hamnar och farleder vill många bo längs kusten. Detta medför fysiska ingrepp som till exempel muddring och pirar. Effekten av den fysiska påverkan blir särskilt stor i de grunda vikarna som är biologiskt värdefulla och känsliga.

Fysiska förändringar har ännu inte ingått när Länsstyrelsen bedömer vattnens status, trots att de kan påverka växt- och djurliv. Det pågår ett projekt där den fysiska påverkan längs kusten kommer att bedömas under de närmaste åren.

För att kunna skydda kustens natur- och kulturmiljöer är det viktigt med en bra och långsiktig planering av våra kuster. Det är kommunerna som fastställer fördjupade översiktsplaner för kusten. Länsstyrelsen deltar i flera projekt där vi stärker kunskapen om vår kust. Kommunerna använder resultaten från dessa projekt som underlag vid sin kustplanering.

SEAGIS-projektet- samordnad havsförvaltning i Bottniska viken Länk till annan webbplats.

Verksamhet som till exempel jordbruk och avlopp kan leda till förhöjda halter av näring som gör att vikar växer igen och algblomningar uppstår. Längs Västerbottens kust kan lokala problem med övergödning uppstå i skyddade vikar med dåligt vattenutbyte.

I länet finns tio misstänkt övergödda kustvatten, åtta i Umeå kommun och två i Skellefteå kommun. Tillförseln av näringsämnen beror främst på utsläpp från fritids- och glesbebyggelse och läckage från jordbruksmark samt på dålig rening i mindre reningsverk.

Kommunerna arbetar kontinuerligt med att inventera enskilda avlopp och fastställa skyddsnivåer. I riskområden kan hus- och stugägare behöva minska utsläppen från sina avlopp.

Länsstyrelsen och kommuner kan minska läckaget från jordbruksmarker genom rådgivning. En möjlig åtgärd är att brukaren anlägger en skyddszon närmast vattendrag och diken. Det minskar näringsläckaget eftersom träden i skyddszonen använder näringen innan den åker ut i vattendraget.

Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp, Umeå kommun Länk till annan webbplats.
Enskilt avlopp (eget avlopp), Skellefteå kommun Länk till annan webbplats.

Västerbottens grundvatten

Grundvatten är en mycket viktig resurs för vår nuvarande och framtida vattenförsörjning, men också för djur och växters livsmiljö. Västerbotten har förhållandevis bra tillgång på grundvatten med god kvalitet. De största tillgångarna finns i älvdalarnas grusåsar.

Vi har idag nära 350 grundvattenförekomster i Västerbottens län som alla bedöms ha god kemisk och kvantitativ status.

Ett fåtal av grundvattenförekomsterna visar kemidata med något förhöjda värden som gör att man behöver kontrollera att det inte på sikt kan leda till försämrad vattenkvalitet. Dessa förekomster har därför bedömts vara i risk att inte uppnå god status 2021 och kommer att utredas vidare.

Åtgärderna för Västerbottens läns grundvatten i vattenförvaltningens åtgärdsprogram är främst förebyggande. Det handlar om att ta större hänsyn till grundvatten i planeringen och stärka vattenskyddet. I åtgärdsprogrammen listas nära 70 vattentäkter där vattenskyddsområde behöver inrättas eller där gränser och föreskrifter behöver revideras.

Vattenförvaltning av grundvatten (SGU) Länk till annan webbplats.

Vattendatabasen VISS

I vattendatabasen VISS finns bedömningar av vattnens tillstånd, information om miljöövervakning i vatten och förslag på möjliga åtgärder i vattenmiljön. Mycket av informationen finns i form av kartor.

Hitta ditt vatten i vattendatabasen VISS Länk till annan webbplats.

Vattenmyndigheternas informationsfilmer om hur du söker i VISS, Youtube Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helene Hellmark Knutsson

Besöksadress

Storgatan 71 B

Postadress

901 86 Umeå

Organisationsnummer

202100-2460

Följ oss