Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Skadorna kan ofta förebyggas, men ibland måste skyddsjakt tillämpas.

När vilt orsakar skador på egendomar är grundprincipen att skador helst ska förebyggas eller hindras genom ordinarie jakt. Om förebyggande åtgärder utförts men inte varit tillräckliga för att skydda egendomar från skador kan vi ge ersättning för skador.

Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås). Ersättningar till rennäringen beslutas av Sametinget.

Drabbas du av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan, ska du anmäla skadan till oss. Skador måste alltid besiktigas av en besiktningsman som länsstyrelsen har utsett. Du kan även få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningsmännen.

Minimera eller förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador:

Permanenta åtgärder (tamdjur)

Åtgärder mot skador på gröda

Åtgärder mot skador på hundar

Åtgärder mot skador på renar

Skyddsjakt

Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.

Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.

I vissa fall kan du bedriva skyddsjakt utan särskilt tillstånd. Det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall kan vi ge tillstånd till skyddsjakt.

Jaktförordningen på Riksdagens webbplats