Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Program för regional miljöövervakning

Den regionala miljöövervakningen analyserar, beskriver och följer förändringar i miljösituationen i länet. Kunskapen ger underlag för att bedöma effekterna av genomförda åtgärder och behovet av ytterligare åtgärder för att nå uppsatta miljömål. Resultaten från miljöövervakningen är ett viktigt underlag när beslut ska fattas i olika typer av miljövårds-, naturvårds- och planeringsärenden.

Länsstyrelsen följer dels utvecklingen av nedfall av luftföroreningar men också halter i luften i bakgrundsmiljö. Halterna av luftföroreningar i luften mäts främst för att studera det direkta hotet mot människors hälsa, men också för att bedöma påverkan på växtlighet och kulturhistoriska byggnader.

Halterna av luftföroreningar skiljer sig mellan tätorter och landsbygd. Halterna som uppmäts på landsbygden benämns bakgrundshalter och speglar effekterna av långväga utsläpp.

Mätningar i bakgrundsmiljöer används exempelvis som jämförelse till mätningar i tätorter. Därmed kan effekterna från lokala utsläpp särskiljas från de som transporterats långväga.

Vad övervakar vi?

I länet finns fyra mätstationer, varav två tillhör det regionala programmet och två det nationella. Analyserna omfattar svaveldioxid, kvävedioxid. Den regionala stationen ligger på Holmön i Umeå kommun. Mätningarna startade 1998. De nationella stationerna finns i Rickleå och Vindeln.

Rapporter och prognoser

Luftkvalitet i Skellefteålänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Luftkvalitet i Umeålänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Prognoser av marknära ozonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Utsläpp av svavel och kväve sker främst vid förbränning av fossila bränslen (kol och olja). I atmosfären reagerar svaveldioxid och kväveoxider med vatten och bildar syror, vilket försurar nederbörden och pH-värdet sjunker.

I atmosfären kan föroreningarna spridas hundratals mil via luft och nederbörd. Huvuddelen finns löst i nederbörden och når marken via regn och snö. En mindre del sprids via luften i form av partiklar och gaser. Föroreningarna i luften fastnar till stor del i trädkronorna, som fungerar som filter för genomströmmande luft. Detta benämns torrdeposition.

Vad övervakar vi?

Genom att kontinuerligt samla in regn och smältvattnet under träden (krondropp) erhålls både de föroreningar som finns i nederbörden och de som sprids via luften, vilket benämns totaldeposition. Vid insamling på öppna fält erhålls enbart de föroreningar som finns lösta i nederbörden, s.k våtdeposition. Det finns fyra mätstationer för insamling av krondropp i länet. Mätningarna har pågått sedan början på 1990-talet.

Rapporter och resultat

Resultat från krondroppsmätningar i länetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Luft- och nederbördskemiska nätetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster        

Karta över krondroppsmätningar.

Stationer för mätning.

I samband med snösmältningen ökar flödet i vattendragen. pH-värdet kan sjunka dramatiskt inom loppet av timmar eller dygn. Detta brukar benämnas surstöt. Till stor del är surstöten ett naturligt fenomen. Om snön är försurad till följd av luftföroreningar kan pH i vattendragen sjunka till nivåer där djurlivet tar skada.

Vad övervakar vi?

I månadsskiftet mars/april samlar Länsstyrelsen in snö på 8 lokaler runt om i länet. Vid provtagningen används ett plexiglasrör som trycks ned genom hela snötäcket. Påverkan från luftföroreningar analyseras i form av pH, svavel och kväve. Provtagningen görs årligen och har pågått sedan 1995.

Karta där mätstationer visas.

Kvarkens speciella miljö ger oss ett rikt växt- och djurliv i vår kustmiljö. Den är dock känslig för mänsklig påverkan i form utsläpp av näring och miljögifter.

Inom den regionala övervakningen studerar vi främst opåverkade områden, som industrier och reningsverk kan jämföra sina resultat med när de gör studier i påverkade områden.

Bottendjuren är känsliga för övergödning och utsläpp av miljögifter. Känsliga arter som till exempel vitmärla klarar inte av den syrebrist som uppstår när alger bryts ner. Utsläpp av organiska miljögifter och metaller kan få effekter på bottendjurens förmåga att fortplanta sig och deras överlevnad.

Vad övervakar vi?

Länsstyrelsen övervakar bottendjur som lever på mjuka bottnar, det vill säga gyttja, lera och organiskt material. Vanliga djur på sådana bottnar är vitmärla, ishavsgråsugga och havsborstmaskar.

Rapporter och resultat

Marina miljöövervakningsdata (SMHI)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Havet-rapporten (Havsmiljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Karta över undersökta områden i Västerbotten.

Undersökta områden.

Övergödning, miljögifter och hårt fisketryck kan påverka fiskbestånden längs kusten. Om tillgången till lämpliga lekplatser i grunda vikar eller i kustnära sjöar och vattendrag minskar kan det påverka fiskarnas förökning.

Vad övervakar vi?

Länsstyrelsen övervakar bestånden av kustfisk genom provfiske med nät. Det är främst är varmvattenarter som abborre, mört och gers som vi övervakar.

Rapporter och resultat

Havet-rapporten (Havsmiljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Resultat för Norrbyn och Holmöarna (SLU)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Karta som visar undersökta områden fiskbestånd.

I Västerbotten och Norrbotten finns en unik harr som förökar sig i havet. I havet leker harren på grunda bottnar vid steniga grynnor och stränder. Situationen för det havslekande beståndet är kritiskt.

Vad övervakar vi?

Den havslevande harren har minskat under de senaste hundra åren. Orsaken till minskningen är inte känd. Klimatförändring, ökad algtillväxt vid lekområdena samt försurning och uppdämning av kustvattendrag är antagligen viktiga faktorer.

Övervakningen baseras på observation av nykläckta harryngel på dessa grunda bottnar. Studier görs årligen inom ett område vid Holmögadd.

Rapporter och resultat

Rapport om den havslekande harrens lekområden

Resultatblad för kustlekande harrPDF

Norra Kvarkens kustfågelfauna är artrik och ett viktigt häckningsområde även ur internationell synpunkt. Fågellivet längs kusten påverkas av bebyggelse, störningar vid häckningsplatser, miljögifter samt arter som spridits av människan som exempelvis mink.

Vad övervakar vi?

Övervakningen bygger på observation av kustfågel i samband med häckningsperioden.

Landskapet förändras hela tiden och det beror främst på mänsklig aktivitet. Hotbilden mot den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv är bland annat storskaligt skogsbruk, förändrat jordbruk med mycket monokultur, utbyggd infrastruktur och klimatförändringar. Förändringar är inte alltid negativa men påverkar ändå den biologiska mångfalden.

Inom programområdet bedrivs övervakning av landmiljön på en mer övergripande nivå.

Länets kuster, både på fastlandet och på öarna, förändras ständigt genom olika former av exploatering. Kunskap om utvecklingen behövs, bland annat för att utarbeta strategier för hur kustområden bäst ska nyttjas och skyddas. Det är också av intresse att kunna jämföra graden av exploatering i olika delar av landet.

Det nationella gemensamma delprogrammet Exploatering av havsstränder ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder med ett återkommande intervall på ca 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål.

Naturens kalender, och därmed grundläggande egenskaper i ekosystemen, förändras med klimatet. Förändringar i naturens kalender är redan väl dokumenterade, men eftersom olika arter påverkas på olika sätt och eftersom det ser olika ut i olika regioner behövs ett miljöövervakningsystem som följer dessa förändringar.

Övervakning med hjälp av frivilliga observatörer

Frivilliga och professionella observatörer hjälps åt inom Svenska fenologinätverket att göra enkla observationer av naturens kalender, såsom datum för blomningens, lövsprickningens, fruktmognades och höstlövens start. 

Vad övervakar vi?

Länsstyrelsen i Västerbotten kommer att fördjupa kunskapen genom att tillföra en gradering av exploateringen på land och kartlägga icke exploaterad strandlängd genom att göra en karta över pirar, bryggor och hamnar.

Bli fenologiväktare och rapportera in till Naturens kalenderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Svenska fenologinätverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Människans aktiviteter kan gynna vissa fåglar och missgynna andra. Förändring av landskapet, spridning av främmande arter, utfodring, utplacering av holkar och spridning av miljögifter är bara några exempel som påtagligt påverkar fåglarnas livsmiljö. I nuläget torde förändringen av odlingslandskapet orsaka den mest dramatiska effekten på fågelfaunan.

Vad övervakar vi?

Övervakning av det svenska fågelbeståndet samordnas via Svensk fågeltaxering. Arbetet bygger på fältinventering där förekomst noteras både via observation och läte. Inventeringen sker efter en fastställd rutt på 8 km längs sidorna på en kvadrat (2 x 2 km). I Västerbotten finns 93 sådana standardrutter jämnt fördelade i hela länet. Rutterna inventeras om med 1-3 års mellanrum.

Rapporter och resultat

Svensk fågeltaxeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Övervakningen är främst inriktad på effekter av försurning och miljögifter. Med återkommande provtagning följer vi vattenkemi och biologi i ett urval sjöar och vattendrag. Vi har också program för att övervaka skyddsvärda arter i form av flodpärlmussla och utter. Dessutom bedrivs en omfattande uppföljning i kalkade vatten. Även även övervakning av lax och havsöring bedrivs.

Flodpärlmusslan lever i strömmande vatten och kan bli över 100 år gammal. Till följd av pärlfiske och miljöförstörning är den numera sällsynt och utrotningshotad. Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion där larven (glochidien) under en period lever som parasit på gälar av öring eller lax. Därför är den också beroende av livsdugliga bestånd av dessa fiskarter.

Vad övervakar vi?

I Västerbotten finns 76 kända bestånd men bara ett fåtal är livskraftiga. Övervakning bedrivs både i regional och nationell regi och sammantaget omfattas 44 bestånd i länet. Programmen syftar till att långsiktigt följa utvecklingen och återbesök görs med 5-12 års mellanrum. Övervakningen innebär att antalet musslor räknas samt att storleksfördelningen undersöks. Dessutom beskriver vi livsmiljöerna för att bedöma eventuella hotbilder. Programmet startade 2001 och årligen återbesöks 3-4 bestånd.

Resultat

Musselportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Karta som visar övervakningspunkter och kända bestånd av flodpärlmussla.

Karta som visar övervakningspunkter och kända bestånd av flodpärlmussla.

Under 1960- till 1980-talet minskade uttern kraftigt i hela landet. Främsta orsaken var höga halter av miljögiftet PCB som försämrade reproduktionsförmågan. Även jakt bidrog fram till att uttern fridlystes 1968. I början av 1990-talet fanns sannolikt färre än 50 uttrar i länet. Användningen av PCB förbjöds på 1970-talet och på 1990-talet började uttern öka.

Vad övervakar vi?

Övervakningen av utter baseras på spillningsinventering under hösten. Uttern revirmarkerar via spillning och väljer gärna skydda områden, exempelvis under vägbroar. Vid spillningsinventeringen görs ett eftersök längs en kortare bäcksträcka uppströms och nedströms vägövergången. Övervakningen omfattar totalt 2 120 vägövergångar över hela länet. Varje vägövergång besöks vid ett tillfälle under en femårsperiod. Övervakningen påbörjades 2015 och lokalerna kommer att återbesökas vart femte år.

Karta över inventering av utter.

Karta över inventering av utter.

Via länets stora vattendrag kommer mer än 90 procent av de ämnen som tillförs havet från land. Med provtagning nära älvarnas mynningar kan vi därför beräkna tillförseln av material till kust och hav. Störst är effekterna från luftföroreningar och från jord- och skogsbruk.

Vad övervakar vi?

Alla större kustmynnande älvar och åar i länet innefattas. Totalt ingår 12 vattendrag och de äldsta provtagningarna påbörjades redan på 1960-talet.

Provtagningen görs en gång per månad och analyserna omfattar försurande ämnen, näringsämnen och flera metaller. Genom att kombinera med flödesuppgifter beräknas den totala ämnestransporten.

Nationella och regionala provtagningsplatser för flodmynningar.

Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och det är viktigt att skydda vårt grundvatten från påverkan. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning men även bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Vad övervakar vi?

I Västerbottens län finns 12 nationella övervakningsstationer för grundvatten där prover tas varje år. Dessutom finns ett antal stationer där prover tas vart sjätte år i ett rullande schema. Under 2009-2011 genomförde Länsstyrelsen undersökningar av grundvattnets kvalitet på ett 20-tal platser och sedan 2012 finns ett regionalt program där ett 30-tal platser ingår. Dessa ska undersökas en gång vart sjätte år. I det regionala programmet ingår i ett gemensamt program för Norrlandslänen, och resultatet för 2008-2012 finns sammanställt i en rapport.

Rapporter och resultat

Övervakning av grundvatten i Norrland 2008-2012

Trots att utsläppen av försurande ämnen minskat påverkas fortfarande många sjöar och vattendrag i länets östra del av försurning. Kalkning har pågått sedan början av 1980-talet. Uppföljningen utgör planeringsunderlag för kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta kemiska och biologiska mål är uppfyllda.

Vad bevakar vi?

Uppföljningen omfattar alla kalkade målområden, vilket innebär 98 sjöar och 101 vattendrag. Dessutom undersöker vi vattenkemin i ytterligare ett hundratal sjöar som enbart kalkas för effekten i nedströms liggande målområden.

Uppföljningen omfattar vattenkemi och fisk. I vattendragen som följs upp undersöks dessutom bottendjur. Det är svårast att upprätthålla en bra kalkeffekt i samband med höga flöden. Därför genomförs den vattenkemiska uppföljningen i huvudsak under perioder med höga flöden. Uppföljningen omfattar årligen 2 200-2 500 vattenprov, närmare 90 bottenfaunaprov, cirka 230 elfisken samt 5-10 nätprovfisken.

Försurning via långväga luftföroreningar utgör det största hotet mot sjöarnas växt- och djurliv. Aktiviteter i sjöarnas närområden, exempelvis jordbruk, gruvor eller omfattande bebyggelse kan också innebära en negativ påverkan. Miljögifter som sprids via luft och nederbörd, främst kvicksilver och radioaktivt cesium, begränsar våra möjligheter att konsumera fisk.

Trendsjöarna är utvalda sjöar som representerar länets sjöar. De är valda så att de inte påverkas av lokala aktiviteter eller av kalkning och speglar främst effekterna av försurning. Totalt följer vi 17 trendsjöar med stor geografisk spridning i länet. De äldsta mätningarna är från tidigt 1980-tal.

Vad övervakar vi?

Vi mäter vattenkemi, klorofyll, växtplankton, bottendjur och fisk. Vattenkemin provtas fyra gånger under året i mars, maj, augusti och oktober. Samtidigt provtas även klorofyll. Växtplankton samlas in en gång i augusti och bottendjuren provtas årligen i oktober. Bottendjur insamlas både i strandzonen och på djupbotten. Provfiske utförs vart tredje år med speciella översiktsnät.

Trendsjöar i Västerbotten.

Trendvattendragen är valda så att de inte påverkas av lokala aktiviteter eller av kalkning och speglar främst effekterna av försurning. Totalt följer vi 17 vattendrag med stor geografisk spridning i länet. De äldsta mätningarna är från början av 1980-talet.

Försurning via långväga luftföroreningar är det största hotet mot vattendragens djurliv. Aktiviteter i närområdet, exempelvis skogsbruk, jordbruk eller gruvor kan också innebära en negativ påverkan. Vandringshinder i form av dammar och fellagda vägtrummor påverkar naturliga vandringsmönster, vilket kan leda till att populationer isoleras och att lekområden inte kan nås. I samband med timmerflottningen rensades och rätades många vattendrag, vilket försämrade livsmiljöerna för fisk och bottendjur.

Vad övervakar vi?

Vi mäter vattenkemi, bottendjur och fisk.

Ur försurningssynpunkt inträffar de mest kritiska perioderna i samband med höga flöden. Utöver en månatlig provtagning tas därför ytterligare vattenprov i samband med höga flöden. Bottendjur och fisk undersöks årligen i maj respektive augusti. Bottendjuren provtas med sparkmetoden M-42 och provfisket görs med elfiske.

Trendvattendrag i Västerbotten.

Miljöstörande verksamheter som exempelvis industrier, gruvor, torvtäkter och reningsverk är skyldiga att övervaka hur utsläppen påverkar miljön (recipienten). Kontrollprogrammets omfattning och innehåll dimensioneras i förhållande till verksamhetens storlek och utsläppens karaktär. Utöver vattenkemi kan exempelvis metallhalter i fisk ingå.

Vad övervakar vi?

​Längs Umeälven/Vindelälven och Skellefteälven samordnas kontrollprogrammen, vilket ökar möjligheten att ta hänsyn till naturliga variationer och att härleda en konstaterad miljöpåverkan till en ansvarig verksamhet.

Ume- och Vindelälvens vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fjällen anses idag vara en av våra minst påverkade naturtyper men det finns flera potentiella hot som kan förändra detta. Bland annat ökar intresset för exploatering av främst infrastruktur, gruv- och energiindustri, och turism. Men det är den globala uppvärmningen som är det största hotet och som riskerar att förändra fjällens ekosystem i mycket stor utsträckning.

Redan idag ser vi tecken på att något håller på att hända. Träd växer på högre höjder än tidigare, buskskiktet breder ut sig, artsammansättningen förändras och arter som normalt finns i skog återfinns nu på kalfjäll.

Rapporter och resultat

Nyckelarter i fjällen, Länsstyrelsen Västerbotten (2011)

Vad övervakar vi?

I Västerbotten inventeras fem fjälltoppar på över 1000 meter över havet. Ett fjäll inventeras varje år, vilket innebär att vi återkommer till samma fjäll efter fem år. Vid inventeringen noteras bland annat vegetationens arter och täckningsgrader. Inventeringen startades här 2009 och samma program bedrivs även i Jämtland och Dalarna.

Metoder för utlägg av provytor och för datainsamling inom FjällNILSprojektetPDF

Inventerade fjälltoppar.

Vad övervakar vi?

Via Svensk fågeltaxering (SFT) har länets fågelfauna inventerats sedan 1996. Metodiken innebär att alla fåglar noteras längs en ruta på 2*2 kilometer, s.k. standardrutter. I Västerbottensfjällen finns 16 systematiskt utlagda standardrutter varav merparten inventeras årligen.

Smågnagare är en viktig del i fjällekosystemets näringskedja och påverkar den biologiska mångfalden. Här, i den norra delen av Skandinavien, är smågnagarna kända för sina kraftiga mellanårsvariationer, så kallade cykler.

Vad övervakar vi?

Under en lång period uteblev de karakteristiska smågnagarcyklerna men hela 2000-talet har kännetecknats av regelbundna toppar vart tredje år. En topp infann sig hösten år 2010 men istället för att krascha skedde endast en svag nedgång under följande vinter, förmodligen tack vare mycket goda vinterförhållanden. Vid höstens övervakning 2011 var populationen rekordhög.

Variationen i smågnagartillgången styr i hög grad reproduktionsframgång och beståndsstorlek hos flertalet rovdäggdjur, rovfåglar och ugglor. Denna variation påverkar även indirekt andra arter som till exempel dalripa, fjällripa, hare, tjäder och orre. De är ofta alternativa bytesdjur till smågnagarna och utsätts för ett lägre predationstryck de år som smågnagarpopulationerna är höga och vice versa. Den senaste toppen resulterade bland annat i ett av de bästa åren ur reproduktionssynpunkt för den starkt utrotningshotade fjällräven. Det har även konstaterats lyckade häckningar hos många ugglor, bland annat fjälluggla.

Här övervakas smågnagare i fjällen.

Nära 60 procent av länets yta utgörs av skogsmark. Ungefär fyra procent är skyddad, huvudsakligen i form av naturreservat. I resten av skogen bedrivs ett effektivt och mekaniserat skogsbruk, vilket har lett till omfattande förändringar av skogarna. Exempelvis innebär bristen på äldre träd och död ved att vissa arter av insekter, svampar och fåglar minskat kraftigt. Tillsammans med nedfallet av försurande ämnen påverkar även det intensiva skogsbruket markens kemiska egenskaper.

Vad övervakar vi?

Den storskaliga övervakningen av landets skogar görs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) via riksskogstaxeringen som startade redan 1923. Inventeringen innefattar en mängd parametrar exempelvis virkesförråd, trädslag, beståndsålder och förekomst av död ved. 1983 utökades riksskogstaxeringen till att även innefatta skogsmark. Inom ramen för markinventeringen övervakas markens kemi innefattande bland annat pH och förrådet av baskatjoner (kalcium, magnesium, natrium och kalium).

På fyra lokaler i länet pågår även övervakning av markvatten. Markvatten är benämningen på nederbörd och smältvatten när det transporteras nedåt i markprofilen innan det når grundvattennivån. Genom att analysera markvatten erhålls ett mått på skogsmarkens reaktion på surt nedfall samt effekterna av trädens näringsupptag.

 

Nederbörd och smältvatten som transporteras nedåt i markprofilen benämns markvatten innan det når grundvattennivån. Genom att analysera markvatten erhålls ett mått på skogsmarkens reaktion på surt nedfall och effekterna av trädens näringsupptag.

Vad övervakar vi?

Insamlingen av markvatten och provtagningen sker vid tre tillfällen för att representera före, under respektive efter vegetationsperioden. Proven analyseras bland annat med avseende på pH, sulfat, nitrat och oorganiskt aluminium.

Insamlingen av markvatten görs på 4 lokaler i Västerbotten, två finns längs kusten vid Skellefteå och Umeå samt en i inlandet och en i fjällen. Provtagningen av markvatten har pågått sedan 1991.

Resultat och rapporter

Markvattenkemidata (Krondroppsnätet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige (Krondroppsnätverket, 2014)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stationer för mätning av markvatten.

Nära en tredjedel av länets yta består av våtmarker, dvs. myrar och sumpskogar. Många våtmarker är påverkade av den omfattande dikning som pågick fram till början av 1990-talet. Det främsta syftet med dikningen var att erhålla mera produktiv skogsmark. Inom länets kustkommuner är 80-90 procent av alla större myrområden påverkade av dikning. Numera utgör vägbyggen, terrängkörning och klimatförändringar de största hoten. Brytningen av energitorv har tagit ny fart under senare år, vilket innebär en dramatisk påverkan på de myrar som exploateras.

Vad övervakar vi?

Satellitbilder och flygbilder utgör det viktigaste underlaget för att övervaka våtmarker. Satellitbilderna ger information om våtmarkernas hydrologi och vegetation. Genom återinventering vart 10:e år kan eventuella förändringar detekteras. Flygbilder används inom den nationella, övergripande, landskapsövervakningen (NILS). Inom NILS sker återinventering vart femte år med fokus på förändringar mellan storskaliga strukturer, exempelvis våtmarkernas utbredning. Inom bägge programmen sker även insatser i fält. Särskilt inom NILS där vegetationens artsammansättning och täckningsgrad återinventeras i permanenta rutor vart femte år.

Resultat och rapporter

Satellitbaserad övervakning av våtmarker (2012)

Kalkning av våtmarker och längs vattendrag kan leda till skador på tall och gran. Skadorna orsakas av borbrist. Bor är ett grundämne som binds hårdare i marken när pH-värdet höjs, exempelvis via kalkning. I Västerbotten kalkas drygt 1 300 våtmarksytor och ytterligare ett tusental är kalkpåverkade sedan tidigare.

Vad övervakar vi?

Övervakningen omfattar fyra kalkade våtmarker, en okalkad referens samt en yta som behandlades med bor 2002.

Undersökningen innefattar kontroll av synliga skador i form av döda årsskott och toppar. Dessutom finns 25 individmärkta träd/yta som undersöks via provtagning av barr samt fotografering. Detta innebär att samma träd undersöks vid varje återbesök. Provtagningen av barr sker med hjälp av en stångsax, eftersom det är toppskotten som undersöks. Barren analyser med avseende på borhalt och ytorna återbesöks vart tredje år.

Med ett intervall på 10 år genomförs satellitbaserade övervakning av kalkade våtmarker.

Resultat och rapporter

Skogsskador till följd av våtmarkskalkning (rapport, 2004)

Platser för provtagning av skogsskador på kalkade våtmarker.

Västerbottens län präglas av liten andel jordbruksmark sett till hela länets yta. Lokalt förekommer det ändå jordbruksdominerade områden framförallt längs vissa mindre och medelstora vattendrag i kustregionen.

Jordbruksbygder har tidigare varit en miljö som stark har gynnat den biologiska mångfalden. Under de senaste decennierna har stordriftsanläggningar och nedläggning av mindre jordbruk gjort att många djur- och växtarter har minskat. Många äldre jordbruksmarker växer igen och tappar sin funktion som nyckelbiotop för arter som trivs i hävdad mark.

Andra effekter av jordbruk är påverkan från gödsling och användning av bekämpningsmedel. Näringsämnen från gödsel läcker ut i vattendrag och hamnar slutligen i hav och större sjöar där de orsakar syrebrist och algblomningar. Detta påverkar dels det biologiska livet men också möjligheterna att använda vattnet till andra verksamheter som rekreation, fiske och allmänt som samhällsresurs.

Vad övervakar vi?

Vi övervakar förändringar i områden med åkerbruk, bete eller ängsbruk. Även småbiotoper i anslutning till åkrar, betesmarker och ängar övervakas.

Projekt, rapporter och resultat

Datavärd: Sveriges lantbruksuniversitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Utvärdering av typområde Flarkbäcken: resultat från mätningar i ett jordbruksdominerat avrinnings- område i Robertsfors kommun (SLU, 2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 

Gräsmarker är viktiga livsmiljöer för många blommor och insekter. Nedläggning av jordbruksmark och förändrade brukningsmetoder har därför inneburit dramatiska förändringar för de arter som är beroende av dessa miljöer. I takt med att jordbruksmarken minskat har andra typer av gräsmarker fått större ekologisk betydelse. Vägslänter, kraftledningsgator och golfbanor är exempel på sådana marker.

Projektwebbplats

Regional övervakning av gräsmarker (projektwebbplats Länsstyrelserna och Sveriges lantbruksuniversitet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gräsmarksytor som inventeras i Västerbotten.

Länsstyrelsen bedriver viss miljöövervakning av miljögifter genom provtagning i olika miljöer. Återkommande mätningar av miljögifter i fisk är en del i detta arbete.

Flera myndigheter bedriver miljögifts- och hälsorelaterad miljöövervakning, exempelvis Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Metaller och miljögifter kan spridas till sjöar och vattendrag via direktutsläpp från exempelvis avloppsreningsverk och gruvor. I större utsträckning påverkas emellertid våra vatten av utsläpp till atmosfären som uppkommer vid förbränning eller industriprocesser. Dessa utsläpp kan transporteras långväga, vilket exempelvis gäller för kvicksilver och andra metaller.

Vad övervakar vi?

Vi övervakar förekomst av metaller och miljögifter i fisk i 10 av länets så kallade trendsjöar. Dessa påverkas inte av direktutsläpp, vilket innebär att halterna i fisk beror av miljögifter som sprids via luft och nederbörd. 8 sjöar ingår i den regionala övervakningen och mätningarna påbörjades 2002. Storvindeln och Stor-Tjulträsket ingår i den nationella övervakningen och från dessa finns data ända sedan 1970-talet.

Vi undersöker metaller och miljögifter vart tredje år i abborre eller röding. Metallanalyserna omfattar bland annat kvicksilver, bly, kadmium och koppar. Miljögifterna utgörs av ett tjugotal olika organiska klor- och bromföreningar.

Resultat och data

Databas över miljögifter (IVL Svenska Miljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Sjöar som nätfiskas för analys av miljögifter i fisk.

Metaller och organiska miljögifter är ofta skadliga eller giftiga för vattenlevande organismer. Många ämnen har en nedåtgående trend medan till exempel dioxiner och kvicksilver inte minskar som önskat. Metaller och organiska miljögifter kommer till havet via direktutsläpp från kustnära industrier och reningsverk, via älvarna samt via luft och nederbörd.

Vad övervakar vi?

Vi studerar opåverkade områden. Därtill undersöker Rönnskärsverken metaller i fisk vid smältverket och i Byskefjärden. Fiskhälsostudier visar att abborrarna vid Holmön blir mer och mer påverkade av miljögifter. Det kan bero på miljögifter som idag är okända.

Resultat och rapporter

Havet-rapporten (Havsmiljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Databas över miljögifter (IVL Svenska Miljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Platser där fisk övervakas i länet.

Metaller och organiska miljögifter är ofta skadliga eller giftiga för vattenlevande organismer. Vi deltar i ett projekt om provbankning och analys av miljögifter i fisk. Projektet kommer att jämföra halterna både över tid och mellan de områden som ingår i projektet.

Vad övervakar vi?

Vi samlar in fisk från Österfjärden och Ursviksfjärden. Dessa är påverkade av tätorter och även av verksamheter längs vattendragen Umeälven och Skellefteälven.

Platser för provbankning i länet.

Screening innebär att kartlägga förekomst av olika miljögifter genom stickprov. Vad som ska mätas varje år bestäms nationellt. I länet kan vi delta med en förtätad provtagning.

Vad övervakar vi?

Regional förtätat provtagning har vi gjort i Västerbottens län sedan 2004. Närmare ett hundratal olika miljögifter har kartlagts.

Data

Miljöövervakningsdata Screening av miljögifter (IVL Svenska Miljöinstitutetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I många av länets sjöar innehåller fisken höga halter av kvicksilver. De högsta halterna återfinns i gädda och abborre. Livsmedelsverket har rekommendationer om oönskade ämnen i mat.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad övervakar vi?

Länsstyrelsen drev från 2009 till 2014 ett delprogram inom den regionala miljöövervakningen för att kartlägga förekomsten av kvicksilver (Hg) och cesium (Cs) i fisk i länets sjöar och vattendrag. Syftet var att ge underlag för hälsorelaterad miljöövervakning, kalkeffektuppföljning samt bedömning av status inom vattenförvaltningen.

Resultat

Resultaten ger en generell bild över länets situation men också situationen i specifika sjöar där fritidsfiske är populärt.

Resultat kommunvisPDF 

Halter av kvicksilver i fångade fiskar jämfört med gränsvärde.

Folkhälsomyndigheten skickar var fjärde år ut en enkät om ohälsa. till ett urval av Sveriges befolkning. Länsstyrelsen Västerbotten har utökat antalet enkäter inom länet för att få en högre detaljkunskap om situationen i Västerbotten.

Vad övervakar vi?

Den senaste regionala rapporten publicerades 2017 och gäller vuxnas hälsa. Frågorna rör bland annat om de svarande upplevt besvär av bilavgaser, tobaksrök eller buller. De får också frågor om rökning, hur ofta de solar och hur ofta de äter gädda eller abborre. Via en särskild utvärdering redovisas hur resultaten från norra Sverige avviker från övriga landet.

Resultat och rapporter

Miljöhälsorapporter (Karolinska institutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 

Miljöhälsorapport Norr, regional utvärdering (2017) 

Kontakt