Vind i kombination med snöfall på kalfjället i Västerbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Björnspillningsinventering

Resultaten från björnspillningsinventeringen hösten 2019 visar att antalet björnar ökat ordentligt i Västerbotten. Den geografiska utbredningen har också förändrats något.

Naturhistoriska Riksmuseet beräknar i sin rapport att det hösten 2019 fanns cirka 516 björnar i Västerbotten, med en ganska stor osäkerhet i skattningen (mellan 416 och 640 individer). Osäkerheten beror framför allt på att det samlats relativt få prover i förhållande till björnstammens storlek.

Vid förra spillningsinsamlingen, som genomfördes 2014, identifierades 271 olika individer och den totala björnstammen beräknades då bestå av cirka 360 djur.

Resultat från inventering av brunbjörn i Västerbottens län 2019 (PDF) Länk till annan webbplats.

Hitta resultat för alla prov

I 87 procent av totalt 1 242 inkomna spillningsprover hittades DNA av björn. Totalt 359 olika björnindivider identifierades vid analyserna.

DNA-analys för alla prov som samlades in under inventeringen 2019 finns i den svensk-norska databasen Rovbase.

Rovbase Länk till annan webbplats.

Förändrad utbredning

– Under senare tid hade det kommit in en del rapporter om att björnstammen har ökat på olika håll i länet, och nu har vi fått svart på vitt var och i vilken omfattning det har skett, säger Michael Schneider.

Utifrån DNA-resultatet kan man på ett övergripande sätt beräkna björntätheten i varje kommun. Enligt beräkningarna ökade björnstammen i tio av länets kommuner, medan den minskade i de övriga fem. Men även de högsta beräknade tätheterna i Västerbotten är relativt låga jämfört med de mest björntäta delarna av Sverige.

Tätast i Bjurholm, glest i Skellefteå och Umeå

Bjurholm har numera Västerbottens tätaste björnstam, med knappt en björn på 4000 hektar. Åsele kommun ligger på plats två, följd av Dorotea kommun, där björnstammen har fortsatt att minska. Också i Lycksele, Nordmaling, Vännäs, Vilhelmina och Vindeln verkar stammen ha ökat, precis som i Malå, Norsjö och Robertsfors, även om tätheterna oftast är låga. I Storuman verkar björnstammen ha minskat och i Sorsele är tätheten mycket låg idag. Skellefteå och Umeå ligger på en fortsatt låg nivå.

Antal och utbredning 2019

Varför björnspillningsinventering?

Spillningsinventeringarna utgör basen för beräkningar av björnstammens storlek, utveckling och utbredning i länet. Eftersom björnen sover på vintern kan den inte inventeras genom spårning på snötäckt mark som de andra stora rovdjuren. Dessutom är det relativt lätt att känna igen björnens bärrika spillningar under hösten.

Under perioden 21 augusti till 31 oktober 2019 genomfördes Västerbottens fjärde björnspillningsinventering. Tidigare har björnspillning samlats in 2004, 2009 och 2014.

Så går det till

Björnarna inventeras med hjälp av spillningsinsamling på hösten. De flesta proverna samlas av jägare som rör sig mycket i skog och mark.

Insamlade prover skickas till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. DNA-analyserna genomförs både i Stockholm och på SLU i Umeå. DNA används för att identifiera om proverna härstammar från björn, vilket kön björnen har och vilken individ det är.

Totala antalet björnar beräknas med modeller

Alla björnar som finns i länet hittas inte under en spillningsinventering. Det är inte heller nödvändigt eftersom stammens totala storlek beräknas med hjälp av statistiska modeller. Beräkningen bygger på ”fångst-återfångstmetoden".

Fångst-återfångstmetoden på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Deltagare i inventeringen

Spillningsinventeringen är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Jägareförbundet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och Skandinaviska björnprojektet.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helene Hellmark Knutsson

Besöksadress

Storgatan 71 B

Postadress

901 86 Umeå

Organisationsnummer

202100-2460

Följ oss