Lapplandsleden - ny fjälled i södra Västerbottensfjällen

Öppen och fin terräng på sträckan mellan Borgafjället och Slipsiken.

Länsstyrelsen arbetar med en ny skid- och vandringsled som kommer att binda samman sträckan mellan Borgafjäll och Hemavan.

Lapplandsleden blir totalt 190 kilometer lång och hälften av sträckan består av redan befintlig led. Leden är en utveckling av det statliga ledsystemet i fjällen och blir klar november 2021.

Invigning

Välkommen att fira nya Lapplandsleden med oss! Titta på den livesända invigningen fredag 12 november 14.30.

Mer om invigningen

En port till landskapet Lappland

Ledens ena startpunkt är Borgafjäll, där landskapet Lappland har sin sydliga gräns. I Hemavan tar Kungsleden vid och fortsätter ända till landskapets nordligaste delar. Den nya leden gör det alltså möjligt att vandra eller åka skidor på en sammanhållen led genom hela Lapplandsfjällen.

Från Borgafjäll är det även möjligt att ansluta till lederna söderut mot Gäddede i Jämtlands län.

Nya sträckor kopplar samman befintliga leder

I södra Västerbottensfjällen fanns tidigare bara kortare statliga fjälleder. Lapplandsleden kopplar samman ett antal befintliga ledsträckor med fyra nya sträckor.

Färdig november 2021

Anläggningsarbetet fortsätter hela hösten 2021. Tills invigningen 12 november är leden som helhet att betrakta som stängd. Befintliga statliga leder som ska ingå i den nya leden är självklart öppna under anläggningstiden.

Fakta Lapplandsleden

Att vandra och skida efter Lapplandsleden

Här beskrivs ledens etapper i riktning från Hemavan till Borgafjäll. Eftersom leden är hela 19 mil totalt kommer de flesta att välja en delsträcka och inte gå hela leden i ett svep.

Observera att tiderna för att gå eller skida etapperna är en uppskattning.

Hemavan–Atostugan

42 km sommar/39 km vinter, 2–3 dagar.

Inga stugor efter vägen. Tre gapskjul att rasta i under första 10 km.

De första 11 kilometrarna består av ganska öppen fjällbjörkskog med många öppna och välspångade myrar. Här färdas du genom ett myller av små sjöar med mäktiga vyer mot norra Storfjället. På mitten av sträckan är du uppe på kalfjället med utsikt över landskapet. Här är det relativt lättgånget. De sista 7 kilometrarna mot Skälvattnet/Kalven är det lite tätare skog och fuktigare partier.

Sjöarna runt Jofjället är särskilt att rekommendera för dig som gillar att fiska. Vattnen är upplåtna för fiske med statligt fiskekort. Stigar finns runt sjöarna för dig som vill göra avstickare.

Vid Atostugan ligger kulturreservatet Atoklimpen. Här kan det vara värt att stanna en dag och gå den 9 kilometer långa leden runt fjället. Det finns även en led till toppen (1 006 meter över havet). I närheten av Atostugan, intill Risbäcken, finns en rastplats med eldstad, bänkar och bord.

Atostugan–Gränssjö

51 km sommar/48 km vinter, 3–5 dagar.

Rastskyddet Deavna efter 12 km. Övernattningsstugan Arevattnet efter 23 km.

En krävande sträcka där leden passerar Arefjället 1 200 meter över havet, en av de högsta punkterna i det svenska fjälledssystemet. En vandring upp till högsta toppen är ett stenkast och cirka 50 höjdmeter bort.

Här bjuder leden på storslagna vyer in mot Norge, djupa dalar och klara vatten. I stort sett hela sträckan går på kalfjället över fem fjällryggar 900–1 200 möh. Däremellan vandrar du genom dalgångar som ligger på omkring 700 möh. Fjordkänsla sista biten ner till bilvägen mot Gränssjö.

Gränssjö–Klimpfjäll (Soldalen)

57 km, 3–5 dagar.

Övernattningsstugan Åtnikkstugan efter 21 km, övernattningsstugan Tjåkelle efter 40 km, rastskyddet Durrenskalet efter 50 km.

Terrängen är våt till en början men blir sedan relativt lättvandrad. Två tredjedelar av de första 20 km går i fjällbjörkskog. Därefter följer öppna fjällhedar. Uppe på Njierevtjåhkka syns norra Storfjället i fjärran och Marsfjällmassivet i öster. När leden går in på Norgefararleden möts du av fina åsformationer från Åttnikstugan bort mot Klimpfjäll. Innan Klimpfjäll passerar du det mäktiga Durrenskalet.

I skalets slut ligger ett rastskydd. Härifrån fortsätter leden till Soldalen (10 km). Det är också möjligt att vika av in till Klimpfjäll (9 km) för att exempelvis köpa mat eller besöka Norgefarargården.

Klimpfjäll (Soldalen)–Borgafjäll

40 km, 2–3 dagar.

Övernattningsstugan Slipsikstugan efter 9 km. Rastskyddet Geartoe efter 20 km.

Öppen terräng första 25 kilometrarna, förutom första biten upp mot Slipsikstugan. Från stugan brer en stor kalfjällshed ut sig med otaliga små klara tjärnar. På vintern kan vinden ta i rejält här uppe. Leden viker ner i den djupa Korpådalen cirka 7 km från stugan. De sista 15 kilometrarna längs Korpådalen går leden i fjällbjörk- och urgranskog innan du når Borgafjäll.

Vanliga frågor och svar

 Om leden och sträckningen

Lapplandsleden som går mellan Borgafjäll och Hemavan är en separat statlig led. Den sammankopplas med Kungsleden i Hemavan. Kungsleden som går mellan Abisko och Hemavan behåller sin utformning.

Eftersom delar av leden fortfarande anläggs ute i terrängen under hösten kan sträckningen komma att justeras ytterligare. Därför kan vi inte sprida detaljerade kartor eller filer, det skulle leda till osäkerhet om olika versioner fanns i omlopp.

Länsstyrelsen tillhandahåller inte detaljerade orienteringskartartor. När leden är färdig kommer sträckan att finnas digitalt i Lantmäteriets karttjänst Länk till annan webbplats.. Papperskartor tillhandahålls av företag som producerar kartor, vi vet exempelvis att Calazo förlag är på gång med en karta där Lapplandsleden finns med.

När leden är klar kommer vi även att publicera den i den digitala friluftsguiden Naturkartan Länk till annan webbplats. som Länsstyrelsen är ansluten till.

Eftersom delar av leden fortfarande anläggs ute i terrängen under hösten kan sträckningen komma att justeras ytterligare. Därför kan vi inte sprida detaljerade kartor eller filer, det skulle leda till osäkerhet om olika versioner fanns i omlopp.

De är anpassade efter skidåkning respektive vandring. På många sträckor går vinter- och sommarleden parallellt, men ibland kan skidleden exempelvis vara dragen över en sjö eller våtmarker där det inte fungerar att ha sommarleden. Dragningarna är även anpassade efter renskötselns behov för att minimera störning av renar under sommar och vinter.

I samband med att en led anläggs är det många aspekter som ska vägas samman och markägarna måste ge sitt godkännande. Leden är i sin helhet utformad för att möjliggöra vandring och skidåkning på ett sätt som ger stora upplevelser, men som också kan accepteras av bland annat markägare och renskötsel.

Vid Joesjö och Gränssjö följer leden landsvägen eftersom det i nuläget är den mest lämpliga dragningen. Landsvägspassagerna är också relativt korta.

Leden följer fiskestigar och passerar många sjöar och gapskjul den första milen västerut från Hemavan mot Seinesfjället. Längre västerut anläggs ytterligare 3 mil ny led. Till stor del går leden ovan skogsgränsen och passerar bland annat sydsidan av Seinesfjället och Rikarfjällets topp. Sista 7 kilometrarna ner från Skälfjället går leden genom björkskogen förbi Skälvattnet och ner mot sjön Kalven.

Ledens ena startpunkt är Borgafjäll, där landskapet Lappland har sin sydliga gräns. I Hemavan tar Kungsleden vid och fortsätter ända till landskapets nordligaste delar. Den nya leden gör det alltså möjligt att vandra eller åka skidor på en sammanhållen led genom hela Lapplandsfjällen, därför heter den Lapplandsleden.

Vandring och skidåkning

Det är svårt att säga exakt, tiden kan variera mycket. I beskrivningen av de olika etapperna ovan har vi angett tid på ett ungefär.

Sommarleden för vandring är markerad med orange färg på träd eller stenrösen och vinterleden för skidåkning är markerad med röda träkryss.

Orange färgmarkering finns direkt på kryssmarkeringens stolpar när sommarled och vinterled följer samma sträckning. Efter leden finns också blå vägvisningsskyltar.

Ja, där det behövs.

Det varierar mycket. Leden innehåller allt från kalfjäll, fjällbjörkskog, branta stigningar och myrmarker. Omkring 60 procent av leden går uppe på kalfjäll. Läs mer i etappbeskrivningarna ovan.

Rejäla vandringskängor och varma kläder är ett måste. Vädret kan växla fort. Sedan beror det på hur lång vandring du ska göra. För en dagstur på sommaren räcker enklare packning, men man bör alltid ha med sig förstärkningsplagg. För en flerdagarstur behöver du fullständig utrustning med tält, mat, ombyten och så vidare.

I alla lägen bör du ha med dig karta och kompass. Lämna också ett färdmeddelande till någon om var du planerar att vandra och hur länge du ska vara ute.

Mer om utrustning på fjället hos Fjällsäkerhetsrådet Länk till annan webbplats.

Överlag finns det god tillgång på vattendrag med drickbart vatten. Men på Arefjället och Aamere är tillgången dålig. Ta med en flaska som kan fyllas på med jämna mellanrum.

Butiker finns i Hemavan, Joesjö, Klimpfjäll och Borgafjäll.

På flera platser efter leden finns fina fiskemöjligheter. Många sjöar och vattendrag är upplåtna för fiske med statligt fiskekort. Tips på fina fiskevatten:

  • Sjöarna runt Jofjället
  • Skalvattnet
  • Vapstsjöarna
  • Vapstälven
  • Vojmådalen
  • Tjärnarna öster om Slippsikken.

Vissa av vattnen har speciella regler och/eller är kvoterade så du behöver köpa fiskekort i förväg. Kolla upp vad som gäller i respektive vatten innan du ger dig ut.

Fiskekort köper du via NatureIT Länk till annan webbplats. eller av lokala återförsäljare.

Flera platser efter sträckan passar för kortare turer med barn. Några tips:

  • Gör en dagstur och fiska bland tjärnarna på Jofjället
  • Besök kulturreservatet Atoklimpen
  • Gå upp till Slipsikkstugans vida hedar med total fjällkänsla
  • Gör en tälttur upp till Skalvattnets djupa dalgång

Skidleden är markerad med röda träkryss. Leden har inget preparerat skidspår.

På flera platser är skidleden separerad från skoterleder eller dragen genom skoterförbudsområde, det gäller omkring hälften vinterleden.

Lapplandsleden går genom områden där renskötsel bedrivs och det viktigt att besökare inte stör betande renar eller skrämmer djuren. Tänk därför på att:

  • Alltid hålla hundar kopplade
  • Undvik att gå rakt mot renen
  • Ju tystare du är desto lugnare blir djuren
  • I kikare kan du betrakta renarna på avstånd
  • När större flockar är i rörelse, sätt dig ner, betrakta och njut

Läs mer på samer.se Länk till annan webbplats. och i broschyren Renens rike Länk till annan webbplats..

 Stugor, tältplatser och rastskydd

Nej. Ska du gå en flerdagstur behövs tält eftersom stugorna ligger långt ifrån varandra.

Stugorna har vedspis, köksutrustning, madrasser, kuddar och filtar. Ta med sovsäck.

Det går inte att boka boendet. Erbjud nya gäster att sova i sängarna om du redan sovit en natt. Vandrare och skidåkare har förtur till sängarna.

Övernattning kostar 200 kr per person och natt.

Stugorna efter Lapplandsleden:

Mer om Länsstyrelsens stugor Länk till annan webbplats.

Här tipsar vi om tältplatser:

Jofjället (Hemavan-Atostugan 39 km vinterled/42 km sommarled)

Vid Ailesjaur cirka 9 km från Hemavan finns öppen skog en bit ovanför vindskyddet. Här har du fina vyer att tälta vid. Perfekt om du vill göra en kortare tälttur från Hemavan. Vill du gå lite längre så är en fin första tältplats vid Seinesvattnets utlopp cirka 15 km från Hemavan eller på höjderna bredvid Goblejaur/Baktiejaur omkring 20 km från Hemavan. Här är du halvvägs till Atoklimpen.

Vintertid kan det vara bra att tälta kring den vindskyddade sjön Ohtje Tjålmeere cirka 11 km från Hemavan, innan turen fortsätter upp på kalfjället. Efter att Rikarfjället passerats går leden ner i en bäckravin och här kan det vara fint att ta en rast vid broläget vid Storbäcken vattenfall innan leden åter går brant uppåt. När leden kommer upp på Kalfjället igen finns många bra tältplatser vid någon av de små tjärnarna. Nu är det 15 km kvar till Atostugan. Efter ytterligare en bit viker leden ner genom skogen mot Skälvattnet. Här finns inte så många passande tältplatser, men när leden närmar sig Joesjö finns en bra plats vid en liten klarblå tjärn innan stigen når till Kalven. Härifrån är det ungefär 9 km till Atostugan.

Södra Storfjället (Atostugan-Arevattnet 23 km)

Kring Atoklimpen finns mycket att se och det kan vara värt att stanna en dag och gå leden runt berget. Det är en sträcka med mycket vindutsatt terräng. Bra tältplatser finns på flera platser där leden går nära Risbäcken, exempelvis cirka 500 m efter att Risbäcken korsats. Även bort mot Gahpsjohkka, omkring 5 km längre fram finns bra och släta platser vid bäckravinen.

När högsta punkten vid Deavna (ca 1100 möh) passerats når du rastskyddet Deavna, cirka 12 km från Atostugan. Det ligger på en bergsudde med vyer över de väntande bergsryggarna framöver. Här är det torrt och fint att sätta upp ett tält. Ett alternativ är att fortsätta en bit söder om Gahpsjohkkas vattenfall upp på höjden strax söder om eller i närheten av Noelejohkkes vattenfall.

Vid den klarblå sjön Arevattnet 23 km från Atostugan finns en stuga med fyra bäddar. Vill du tälta finns fina släta hedar några hundra meter sydost om stugan vid Arevattnets strand.

Arefjället (Arvattnet-Gränssjö 25 km vinterled/27 km sommarled)

En tuff sträcka över Arefjället väntar med ledens högsta punkt nästan 1 200 möh med storslagna vyer i alla riktningar. Det finns en del hyllor med frodig ängsmark på väg ner mot Skalvattnet som är bra att tälta på. Observera att det inte finns så mycket vatten efter sträckan. Bäst är att tälta i början av ryggen Aamere vid den lilla tjärnen där leden svänger av österut. Härifrån är det 9 km vandring bland fjällsippor och med utsikt ner mot Vapstälvens dalgång tills leden kommer nere till Vapstsjön. Innan leden svänger ner i skogen finns ett bra tältalternativ på de släta hällmarkerna bredvid Skalvattnets utlopp. Ett annat alternativ är att tälta nere vid bilvägen på rastplatsen vid Vapstälven. Härifrån är det drygt 8 km till Gränssjö där det finns möjlighet att ta in på campingen om man så vill.

Östra Vardofjäll (Gränssjö-Åtnikkstugan 21 km)

Ovanför sjön Gottern innan leden går ner i björkskogen eller nere vid bron över Gajsarjohkka finns bra tältplatser. Det finns inte så mycket vatten uppe på fjället så ta med lite om ni planerar att tälta här uppe. Ovanför Gottern finns några mindre källflöden inne i skogen.

Efter ytterligare 11–13 km beroende på tidigare tältplats når du Åtnikstugan. Här kan man antingen övernatta i stugan som har 4 bäddar eller tälta på gården. Det finns också en bra tältplats om man tar stigen cirka 1 km upp till Åtnikkjavrie. Vid de spegelblanka tjärnarna låg tidigare en boplats och den öppna ängsmarken finns kvar. Det fungerar även bra att tälta på några av ryggarna en bit innan stugan nås, där leden följer ån.

Norgefararleden (Åtnikken-Klimpfjäll (Soldalen) 37 km)

På väg upp från Vojmån och Åtnikkstugan väntar utsikten in mot Remdalen och Fjällfjällens höga Durrenpik från Årjielgietje. Nästa målpunkt är Tjåkkelestugorna som nås efter 17 km, större delen går längs Norgefararleden. På ängsmarken utanför stugorna är det fint att tälta, om du inte väljer att övernatta i stugan. För den som vill tälta längs vägen är sandåsarna i Remdalen fina att slå upp tältet på.

Efter Tjåkkelestugorna passar det bra att tälta innan du når det mäktiga Durrenskalet. Lämpliga tältplatser finns på de torra backarna nära någon av de små tjärnarna. Även efter skalet finns fina platser. I skalets slut, om man kommer norrifrån, finns ett rastskydd om vädret är tufft eller fika behöver fyllas på. Härifrån kan du antingen gå ner mot Soldalen (10 km) eller in till Klimpfjäll (9 km) för att till exempel handla mat. Från Klimpfjäll är det cirka 3 km tillbaka till leden upp mot Slipsikstugan. För den som vill tälta innan vägen ner i dalen är det slätt och bra en bit efter du passerat bäcken från Rahpstenjavrie eller uppe på Tjuthornsfjället.

Klimpfjäll (Soldalen)-Slipsiken-Borgafjäll 39 km

Från Soldalen är det 9 km upp till den vidsträckta heden och tjärnsystemen vid Slipsiken. Här finns många fina platser att tälta på, men tänk på att vinden kan ta i rejält. Platån där Korpån rinner ner i dalen omkring 9 km från Slipsikstugan är en bra tältplats. Andra tälplatser är till exempel vid det gamla gapskjulet i Gielmetjehe, halvvägs till Borgafjäll och precis innan leden går ner mot skogen. Efter cirka 10 km från Slipsikstugan finns även ett rastskydd som fungerar bra att använda om man kommer söderifrån och vinden tar i.

Vill du tälta ännu en gång innan Borgafjäll finns en fin hylla i serpentinitsten vid Aessie med vyer ner mot Borgafjäll. När Aessie passerats är det cirka 10 km kvar till Borgafjäll.

I rastskydden kan du söka skydd vid dåligt väder eller ta en rast. Övernattning får endast ske i nödsituationer. I rastskydden finns en vedsäck för nödsituationer.

Rastskydd efter Lapplandsleden:

Transporter

Bland annat i Borgafjäll, Soldalen, Klimpfjäll, vid Atostugan och i Hemavan vid naturum Vindelfjällen. Där vinterleden går upp från Nedre Vapstsjön finns en mindre parkeringsyta. Vid Skalvattsbäcken finns en rastplats som sköts av Vilhelmina kommun där det går bra att parkera.

Det går bussar till flera orter, bland annat Hemavan, Klimpfjäll och Borgafjäll.

Sök avgångar och orter på tabussen.nu Länk till annan webbplats.

Snöskoter

Lapplandsleden är ingen skoterled. Det finns ett väl utbyggt skoterledsnät som möjliggör körning i fjällområdet och längs detta ledsystem kan man också åka mellan Hemavan och Borgafjäll.

Avsikten med Lapplandsleden var att skapa en led för vandring och skidåkning. På flera platser är därför skidleden separerad från skoterleden eller dragen genom skoterförbudsområde. Det finns dock några delsträckor som är både skid- och skoterled.

Nej, förutsättningarna för att framföra snöskoter i området förändras inte. Det finns skoterleder som binder ihop fjällkedjan, så det är möjligt att köra skoter mellan Hemavan och Borgafjäll. Däremot kan man inte följa Lapplandsledens sträckning.

Se och göra efter leden

Lapplandsleden passerar genom kulturreservatet Atoklimpen, samernas heliga fjäll. Här kan du välja att stanna en dag och utforska området. En 9 kilometer lång rundslinga tar dig runt området och bjuder på en spännande vandring genom samernas historia. I närheten av Atostugan intill Risbäcken finns en rastplats med eldstad, bänkar och bord.

Under sommaren ordnas guidade turer i kulturreservatet.

Atoklimpens kulturreservat

Atoklimpen på Naturkartan Länk till annan webbplats.

Lapplandsleden följer en del av Norgefararleden. Leden användes tidigare som handelsled mellan Klimpfjäll och Mosjoen i Norge. Hela leden är cirka 4 mil lång och går mellan Norgefarargården i Klimpfjäll och Norska Harvadsdalen.

South Lapland - Norgefararleden Länk till annan webbplats.

Ett kulturmärkt timmerhus i byn Klimpfjäll som byggdes 1832 och 1860. Här övernattade fjällbönderna som skulle till handelsplatserna i Norge. Idag är Norgefarargården ett uppskattat besöksmål med sommaröppet café.

Norgefarargården ligger inte efter Lapplandsledens sträckning, men går att nå om du gör en avstickare till Klimpfjäll.

Norgefarargården Länk till annan webbplats.

I Hemavan vid Lapplandslandsledens ena startpunkt kan du besöka naturum Vindelfjällen.

Naturum har öppet under sommar, höst och vårvinter. Här får du tips och praktiska råd inför din tur. Upplev utställningarna och delta på temakvällar, filmvisningar, föreläsningar och barnaktiviteter.

Observera att utställningarna på naturum håller stängt 2021-2022 för ombyggnation.

Naturum i Hemavan Länk till annan webbplats.

Remdalen är en lång, bred och djupt nedskuren dal med vackra utblickar mot öster. Här finns lämningar efter äldre visten, stalotomter och hyddbottnar från perioden 100–1500. Vid det nuvarande visteområdet finns flera kåtor och bodar, liksom moderna renskötarbostäder.

Idag är Remdalen sommarland för Vilhelmina norra sameby.

Remdalens sameviste på Naturkartan Länk till annan webbplats.

Vielmesmakke i närheten av Klimpfjäll är ett gammalt viste som tidigare användes av samer från Borgafjäll och Storjola under sommar och höst. I en av kåtorna bedrevs även sameskola mellan åren 1926–1950.

Vistet ligger cirka en kilometer upp från parkeringen vid Soldalen, Klimpfjäll.

Vielmesmakke sameviste på Naturkartan Länk till annan webbplats.

Här har det funnits ett större antal kåtaplatser. Idag finns fyra bågstångskåtor på platsen, de återuppfördes på 1960-talet efter att ha varit mycket förfallna.

Vistet ligger ungefär två kilometer upp från parkeringen vid Borgafjäll. På platsen finns även konstverket en god natts sömn av Per Enoksson.

Matt-Jons sameviste på Naturkartan Länk till annan webbplats.

Lägesrapporter från anläggandet

Arbetet med Lapplandsleden har fortsatt i hög takt under sommaren. Flera delsträckor börjar vara klara, men observera att leden inte är officiellt öppnad och invigd ännu. Det saknas fortfarande ledmarkeringar och skyltar på flera platser.

Borgafjäll–Klimpfjäll (Soldalen)

Sträckan Borgafjäll-Slipsikstugan är i stort sett färdig, både vinter- och sommarled. Skyltar sätts upp under hösten. Sträckan Slipsikstugan-Klimpfjäll utgörs av befintlig led.

Entren vid Borgafjäll Länk till annan webbplats., som utgör ena starten på Lapplandsleden, har gjorts i ordning med stor parkeringsplats, bänkbord och skyltställ.

Klimpfjäll (Soldalen)–Gränssjö

Över Tjuthornsfjället anläggs ny led. Större delen av vinterleden är kryssmarkerad. Skyltar sätts under hösten. Sommarledsmarkeringen målas i slutet av augusti och i början av september. Sommarleden följer i stort sett vintermarkeringen fram tills att den går in på Norgefararleden. Leden är röjd och de flesta spängerna är klara. Från anslutningen till Norgefararleden och till Gränsjö följer Lapplandsleden befintlig skid- och vandringsled, kompletterande spångningsarbete pågår.

Gränssjö–Arevattnet

Från Skalvattsbäcken (väster om Gränssjö) har vi anlagt ett nytt sommarledsparti efter den västra änden av Aamere på cirka 9 km. Sedan tar den befintliga leden mot Arevattnet vid. Spångning av sträckan mot Arevattnet pågår och beräknas vara klart under hösten. Skyltningen är klar. Under senhösten kommer även rösningen på sträckan att förstärkas.

Vinterleden ner till Arevattnet från Vapstälven, öster om Skalvattnet, markeras och röjs under hösten. Leden över Arevattnet stakas under vintern. Vinterleden mellan Vapstälven och österut mot Gränssjö kommer att stakas längs Nedre Vapstsjön vintertid till leden mot Vardofjäll.

Arevattnet–Joesjö

Spångning pågår. Under senhösten kommer rösningen även att förstärkas och en mindre omdragning görs vid Joevennjunie söder om Atostugan. Den nya sträckan skyltas under senhösten. Sträckan är vandringsbar.

I höst sätter vi upp ledkryss på de sista 7 km av vinterdelen söder om Atostugan och de sista kilometrarna ner mot Atostugan röjs.

Joesjö–Hemavan

Tre broar har byggts, två vindskydd har ersatts och två renoverats. Leden har märkts, röjts och fått nya spänger.

Vinterleden (40 km) har blivit kryssmarkerad hela vägen mellan Hemavan och Atostugan, det mesta av skyltningen har kommit upp både på sommar- och vinterleden.

I Hemavans by markeras både sommar- och vinterled med ledstolpar utan kryss. Vinterleden är avsedd för skidåkning och separerad från skoterleden då skotertrycket är högt. Det återstår i dagsläget cirka 14 km sommarled mellan Skälvattnet och Seinesfjället som ska röjas, märkas, rösas och spångas.

Sträckorna Borgafjäll–Slipsikstugan samt Hemavan–Östra Jofjället är färdiga. Kryss som markerar vinterled är uppsatta en stor del av sträckan mellan stugan i Arevattnet och Atoklimpen. De resterande 7 kilometrarna sätts upp under sommaren 2021.

Två helt nya rastskydd har uppförts. Det ena, Geartoe, ligger vid Korpån mellan Borgafjäll och Slipsikstugan och det andra, Deavna, mellan Joesjö och Arevattnet.

Under barmarksperioden 2021 gör vi klart de återstående anläggningsarbetena. Vi jobbar för att leden ska bli klar under hösten 2021.

Karta nya rastskydden

Geartoe Länk till annan webbplats.

Deavna Länk till annan webbplats.

Koordinater nya rastskydden (Sweref)

Geartoe: 7200271, 493104

Deavna: 7273796, 481744

Finansiering

Budgeten för anläggandet är 4,3 miljoner kronor.

Länsstyrelsen Västerbotten har beviljats medel från Landsbygdsprogrammet och Naturvårdsverket för att anlägga nya skid- och vandringsleder mellan Borgafjäll och Hemavan.

Kontakt