Laisälvens flottledslämningar

I Laisälven finns imponerande spår efter flottningsepoken. Här finns många, stora och välbyggda kilstensmurar – även kallade Norrlands pyramider.

Flottningens genomslag

Flottningen efter Laisälven slog igenom under 1890-talet och pågick fram till 1969. Den storskaliga etableringen skedde på 1920-talet då en stor mängd flottledsbyggnader i form av ledarmar, främst kilstensmurar, olika typer av träkistor samt flottningskojor anlades. Möjligheten att nyttja älvarna som transportled var avgörande för skogsindustrins expansion i norra Sverige och landets industrialisering.

En viktig del av Västerbottens kulturarv

Spåren efter flottningsepoken är världsunika och en viktig del av Västerbottens kulturarv. Den drygt 130 år gamla flottleden är i stort sett intakt och ett mycket bra exempel på dåtidens storskaliga transportsystem.

Timmerflottning

Timmerflottning har skett i de flesta vattendrag, stora som små, i Västerbotten. Utbyggnaden av flottledsnätet var en förutsättning för skogsbrukets genombrott och snabba tillväxt under 1800-talet. Det handlade om att praktiskt och ekonomiskt transportera timret från avverkningsområdena ner till sågverken vid kusten. För att underlätta timrets framfart i älvar och bäckar byggdes olika typer av ledarmar.

Lagskyddade fornlämningar

Laisälvens flottledslämningar är lagskyddade fornlämningar. Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.