Gåsörens fyrplats

Gåsörens fyrplats utanför Skelleftehamn har ett av landets bäst bevarade exempel på ett kombinerat fyr- och bostadshus från de bemannade fyrplatsernas storhetstid i slutet av 1800-talet.

Fyrväsendets framväxt

Under senare delen av 1800-talet expanderade fyrväsendet och sjöfarten i Bottenviken kraftigt, bland annat till följd av träindustrins utveckling och den snabbt ökande exporten av sågade trävaror från Norrland. Med de maskindrivna fartygen följde behovet av säkrare farleder i takt med att trafiken ökade och seglationssäsongen förlängdes. Perioden 1850–1920 har därför kallats de bemannade fyrplatsernas storhetstid.

Fyrhuset på Gåsören

Ön Gåsören består till största delen av berg, klippor och klapperstensfält. På västra sidan finns hamnen och några sjöbodar. Fyrplatsen ligger högre upp, på södra delen av ön.

Det kombinerade fyr- och bostadshuset uppfördes 1882 och hade ursprungligen en fotogendriven linsapparat i ett fyrtorn på taket. De förändringar fyrhuset genomgått är inte många. På 1910-talet försågs Gåsören med telefonförbindelse och 1921 monterades fyrapparaten ned, i samband med att den nya fyren togs i bruk. Fyrljuset saknas därför tyvärr idag.

Bemanning på fyren

Gåsörens fyrplats har aldrig varit helårsbemannad, utan fyren var släckt under de perioder som farlederna var igenfrusna. Bemanningen inskränkte sig till en fyrvaktare, som vintertid bodde på fastlandet.

Många fyrar har idag fått ny användning

Under 1960-talet automatiserades de flesta fyrar i landet och behövde därefter inte längre bemanning. Fyrarna blev alltmer överflödiga och Sjöfartsverkets avveckling av dem tilltog snabbt. Många fyrplatser i landet har idag istället fått ny användning, som exempelvis vandrarhem.