Fatmomakke kyrkstad

Kulturreservatet Fatmomakke kyrkstad ligger i Vilhelmina kommun. Fatmomakke har använts som kyrkplats av samer och nybyggare sedan 1700-talets slut. Hit kom besökare under större kyrkhelger som till exempel midsommar. Platsen används fortfarande.

Fatmomakke kyrkstadsplats är den mest framträdande samiska kyrkstaden i landet. Platsen har haft, och har fortfarande en stor betydelse som en andlig och mångkulturell mötesplats i Norrlands inland, med kontinuitet från 1700-talet fram till idag.

Kyrkstaden har även ett stort symbolvärde och stor betydelse för den samiska traditionen, dvs. det immateriella samiska kulturarvet. Fatmomakke hade även stor betydelse för nybyggarna som koloniserade lappmarken under 1700- och 1800-talen. När kyrkstaden i Fatmomakke därefter kom till är inte helt klarlagt. Äldre arkiv- och kartmaterial över kyrkstaden saknas till stor del.

De uppgifter som finns tyder på att den började etableras så smått under 1700-talet. Idag är Fatmomakke fortfarande en levande kyrkstad. Hit kommer fortfarande samer och nybyggarättlingar på samma sätt som deras förfäder gjort i mer än två hundra år.

Olika byggnader finns inom området

Samer och nybyggare har haft skilda byggnadstraditioner, vilket avspeglar sig i Fatmomakke. Etnisk differentiering av det här slaget är unik i svensk bebyggelsehistoria och bidrar till platsens kulturhistoriska värde. Tidigt byggdes övernattningskåtor på platsen och från 1830-talet även timrade kyrkstugor för de nybyggare som bosatt sig i Kultsjödalen. Kyrkstadens kåtor och byggnader fungerade som tillfälliga bostäder för alla sockenbor vid deras kyrkobesök, framför allt vid kyrkhelgerna.

Äldre stugor som fungerade som övernattningsbostäder under 1830-talet.

Vad är en kyrkstad?

Kyrkstäder förekommer bara i norra Sverige och i mindre omfattning även i Österbotten, Finland. Det har funnits ett sjuttiotal kyrkstäder i Sverige och sexton är bevarade idag. Som företeelse är de unika, inte bara i landet utan även i världen. De finns belagda sedan omkring år 1600. Tillkomsten av kyrkstäderna i lappmarken hänger samman med statens lappska mission som inleddes under 1600- och 1700-talen. Staten ville knyta samerna fastare till Sverige. Man trodde det skulle bli lättare om samerna var kristna. Kyrkstäderna kom till för att samla de avlägset boende sockenborna till kyrkohögtider.

Eftersom avstånden var långa behövde man tillfälligt husrum vid besöken. Kyrkstadens kåtor och stugor fick bara användas tillfälligt vid kyrkobesöken. Övrig tid skulle kyrkstaden ligga öde.