Byske kyrkstad

Byske kyrkstad har i hög grad behållit sin ursprungliga karaktär och kyrkstugorna är mycket lite förändrade sedan tillkomsten. Kyrkstaden är den yngsta bevarade i Västerbotten. Tillsammans med den tydliga regleringen av bebyggelsen i planer och föreskrifter ger det Byske kyrkstad en egen särprägel.

Kyrkstäder

Kyrkstäder förekommer bara i norra Sverige och i mindre omfattning också i Österbotten. Anledningen till det är Norrlands speciella förutsättningar, med gles befolkning vilket medfört mycket ytstora socknar. Avstånden till närmaste kyrka kunde därför vara så långa för en del sockenbor att det behövdes tillfälliga bostäder där de kunde övernatta vid kyrkobesök och kyrkhelger. Förutom kyrkstugor fanns därför också vanligtvis kyrkstallar i en kyrkstad, och ofta även andra byggnader av betydelse för kyrkstadslivet.

I Sverige har det funnits ett sjuttiotal kyrkstäder, sexton av dem kan anses bevarade och flera av dem är skyddade som byggnadsminnen.

Byske kyrkstad uppförs

Tillkomsten av Byske kyrkstad hänger samman med att den nordligaste delen av Skellefteå socken blev ett eget pastorat och att den nuvarande kyrkan byggdes 1870 – 1872. Innan dess tillhörde kyrkobesökarna Skellefteå socken och hade då sina kyrkstugor i Skellefteå kyrkstad, även kallad Bonnstan.

Ursprungligen planerades en stor kyrkstad med 89 kyrkstugor, kyrkstallar för totalt 246 hästar och ett torg i kyrkstadsområdets sydvästra del. Men i själva verket blev det aldrig mer än nio kyrkstugor, som sammanlagt innehåller 49 kammare för lika många hushåll.

Planer och föreskrifter

En unik omständighet för Byske kyrkstad i jämförelse med övriga kyrkstäder är att planeringen och byggandet reglerades så strikt. Förutom den ursprungliga planen och ritningar till byggnaderna från början av 1870-talet fastställde landshövdingen 1875 en byggnadsordning, som behandlar allmänna principer som kostnadsfördelning, rättigheter, anvisningar för gator och gränder, stall, hemlighus, brunnar, brandsäkerhet, men också hur kyrkstugorna skulle byggas.

De äldre handlingarna visar att man lade stor vikt vid kyrkstadens utseende. Man har strävat efter likhet, rätlinjighet och ordning. Nybyggda hus skulle ligga vid stora gatan och de hus som flyttades hit från Skellefteå kyrkstad skulle ligga vid bakgatorna eftersom de utseendemässigt inte stämde med reglerna för nybyggda hus.

En kort storhetstid

Kyrkstaden var under en lång tid Byskes sockencentrum och vid vägen upp till kyrkan uppfördes en rad ståtliga affärshus som vittnar om platsens betydelse. Kyrkstugorna användes under 1900-talet också som övernattningsbostäder för kringboende industriarbetare, för dem som deltog i kommun- och kyrkostämmor och för konfirmationsundervisning m.m.

Byske kyrkstad började förlora sin betydelse under mellankrigstiden. De marknader som brukade hållas på torget upphörde under slutet av 1920-talet och från 1930-talet berättas att många kyrkstadshus var i dåligt skick. Vid samma tid revs samtliga kyrkstallar. Även en av kyrkstugorna har senare rivits, idag återstår alltså åtta kyrkstugor.