Val till riksdag, kommun, region, EU och sametinget

När det är val ansvarar Länsstyrelsen bland annat för att dela in länet i valkretsar och valdistrikt, utfärda nya röstkort och rapportera röstresultat till Valmyndigheten. Vid val till Europaparlamentet är det Länsstyrelsen som administrerar röstlängden för alla röstberättigade i EU-valet.

Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Det betyder att vi ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar.

Val till Europaparlamentet 2024

Söndagen den 9 juni 2024 är det val till Europaparlamentet.

  • Den 22 maj startar förtidsröstningen i Sverige.
  • På valdagen den 9 juni öppnar vallokalerna klockan 8 och stänger klockan 21.
  • Den 10 juni påbörjar Länsstyrelsen den slutgiltiga rösträkningen. Länsstyrelserna kontrollräknar alla röster och räknar även personrösterna. Räkningen tar cirka en vecka.

Innan valet

Innan varje val delar vi in länet i valkretsar och valdistrikt. Om ditt röstkort är fel beslutar vi om att utfärda ett nytt röstkort och ändra i röstlängden, det vill säga i listan över vilka som får rösta. Röstlängden används i vallokalen för att pricka av vilka som har röstat så att ingen kan rösta flera gånger. Länsstyrelsen utfärdar också ett nytt röstkort om du inte har kvar det. Dessutom tar vi emot beställningar av valsedlar och anmälningar av kandidater som ska stå på partiernas valsedlar vid valen till riksdag, kommun och regioner.

För partier, Valmyndigheten Länk till annan webbplats.

Vid ett val till Europaparlamentet ansvarar Länsstyrelsen för att lägga till eller ta bort EU-medborgare ur röstlängden, beroende på om de vill rösta i Sverige eller i ett annat EU-land.

Direkt efter valet

Efter valet gör vi den slutliga rösträkningen. Det innebär att vi

  • kontrollräknar valnattens resultat
  • granskar ogiltiga röster
  • fördelar röster på olika valsedelstyper
  • räknar personröster
  • utser ledamöter och ersättare till region- och kommunfullmäktige.

Rösträkningen är en allmän förrättning. Det betyder att vem som helst får komma och titta på när Länsstyrelsen räknar rösterna. Det slutgiltiga resultatet finns sedan att ta del av hos Valmyndigheten.

Mellan valen

Mellan valen utser vi efterträdare för ledamöter och ersättare i region- och kommunfullmäktige som avgår under mandatperioden. Dessa beslut går att överklaga.

Vi utbildar också de kommunala valnämnderna inför valen och ger dem råd och hjälp. Detta för att alla val ska kunna genomföras på ett säkert sätt och i enlighet med lagen.

Länsstyrelsen kan även genomföra extra val och folkomröstningar med kort varsel om riksdagen beslutar om det.

Hur går rösträkningen till?

Som regional valmyndighet sköter Länsstyrelsen den slutliga rösträkningen. Rösterna i riksdagsvalet räknas först, sedan rösterna till kommunfullmäktige och sist rösterna till regionfullmäktige. Varje röst räknas flertalet gånger.

Det manuella, transparenta och decentraliserade valsystemet vi har i Sverige gör det möjligt att se över gjorda bedömningar för att säkerställa att de är korrekta, innan valresultaten slutligen fastställs.

Vid bedömningsfrågor av till exempel personkryss är det väljarens intention som ligger till grund för bedömningarna. Ibland kan det vara svårt att bedöma väljarens intention, till exempel när det gäller personvalskryss där namn inte är entydigt markerade. Då görs bedömningen av flera personer, utifrån en systematik som vilar på gemensamma avstämningar inom länsstyrelserna, utifrån lagstiftning, valmyndighetens handböcker, utbildningar och stödmaterial.

Rösträkningen är öppen för alla

Eftersom rösträkningen är offentlig, en så kallad allmän förrättning, betyder det att vem som helst får komma och titta när Länsstyrelsen räknar rösterna.

Frågor och svar

Om rösträkningen

I arbetsuppgifterna ingår bland annat att upprätthålla god ordning i vallokalen, kontrollera väljarens identitet, ta emot rösten och lägga den i urnan. Efter att röstmottagningen har avslutats är det röstmottagarna som granskar och räknar rösterna.

När röstmottagningen avslutats på valdagen räknar röstmottagarna alla röster som lagts i valurnan. Detta resultat kallas valnattsresultat och här redovisas rösterna för de största partierna. Även förtidsröster och utlandsröster räknas, förutsatt att de hunnit fram till vallokalen.

Röstningsmottagarna i vallokalen överlämnar rösterna till sin valnämnd som kontrollerar allt material. Därefter försluts materialet och överlämnas till länsstyrelserna, som också kontrollerar materialet innan den slutliga rösträkningen.

Den slutliga rösträkningen sköts av länsstyrelsen i varje län. Länsstyrelsen kontrollräknar alla rösterna och ansvarar dessutom för att räkna alla personröster. Vid de allmänna valen till riksdag, region och kommun fördelar länsstyrelsen mandaten (platserna) i region- och kommunfullmäktige mellan partierna när rösträkningen är klar. Ledamöter och ersättare utses. Mandatfördelningen i riksdagen görs av Valmyndigheten.

Både räkningen i vallokalen och hos länsstyrelsen är offentliga förrättningar. Det betyder att alla är välkomna att komma och titta på under den slutliga sammanräkningen. Riksdagsvalet räknas först, sedan valet till kommunfullmäktige och sist valet till landstingsfullmäktige.

Resultatet av både räkningen på valnatten och den slutliga rösträkningen kan du följa på Valmyndighetens webbplats val.se Länk till annan webbplats..

Det är länsstyrelsen som under den slutliga rösträkningen bedömer valsedlarna. Om länsstyrelsen bedömer en valsedel som ogiltig räknas den inte till något parti.

En röst räknas som ogiltig om exempelvis

  • ytterkuvertet för bud- eller brevröstning är felaktigt ifyllt
  • partiet inte anmält deltagande i valet
  • valsedeln är blank, det vill säga saknar partinamn
  • valkuvertet innehåller två eller flera valsedlar från olika partier.

Den slutliga rösträkningen av riksdagsvalet brukar bli klart fem–sju dagar efter valdagen. Efter att riksdagsvalet har räknats klart räknas rösterna till kommunfullmäktige och sist rösterna till landstingsfullmäktige. Alla tre valen brukar vara färdigräknade ca tio dagar efter valdagen.

Påverkan på valsystemet

Försök att påverka kan ha olika inriktning och syfte. Det kan vara att:

  • undergräva förtroendet för valets genomförande, exempelvis genom att påverka valsystemet genom IT-angrepp

  • påverka väljarnas vilja och förmåga att rösta, geoom till exempel falsk information om hur man röstar eller om hur valsystemet fungerar

  • påverka väljarnas politiska preferenser (genom IT-angrepp mot politiska partier och/eller enskilda politiker, publicera stulen information, användning av dold mikroannonsering, Troll/automatiserade användare i sociala medier, falsk opinionsbildning)

Länsstyrelsens primära fokus ligger på valsystemet och länsstyrelsens egen roll och ansvar i detta. Länsstyrelsen samarbetar med andra myndigheter för att sprida korrekt information.

Det skulle exempelvis kunna vara vilseledande information om hur man röstar, försök att undergräva förtroendet för valadministrationen, ryktesspridning om, eller hot mot, tjänstemän som ansvarar för att genomföra valet.

Sverige har ett robust valsystem. Det är decentraliserat och transparent.

  • Decentraliserat: röstningen sker lokalt över hela landet, liksom rösträkningen.

  • Transparent: röstmottagning och rösträkning är offentliga. Alla röstsedlar sparas tills nästa val vunnit laga kraft.

Effekten blir att det är svårt att påverka valresultatet utifrån.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss