Skyddad natur

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas.

Lunglav på träd, Hovfjället. Foto: Fredrik Wilde

Lunglav, naturreservatet Hovfjället. Foto: Fredrik Wilde

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker hos Sverigesnationalparker.selänk till annan webbplats

Om nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

I Värmlands län har vi ingen nationalpark men i Vänern finns nationalparken Djurö skärgård som består av ett trettiotal öar och skär. Med dess klapperstenstränder, rika fågelliv, dovhjortar, fiskgjusar och den öppna betesmarken på ön Djurö utgör den ett unikt inslag i Vänern.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Naturreservat i Värmland

Värmland har cirka 190 naturreservat. Du kan välja att besöka dessa ute i skog och mark och du kan välja att besöka dessa via vår webbplats. Varje reservat har en egen sida med en beskrivning av området, bilder och föreskrifter som gäller för allmänheten.

Naturreservat i Värmlands län

Bilder från Värmlands naturreservat

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda arter och naturtyper, skapat för att stoppa utrotningen av arter. Arbetet grundar sig på EU:s Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv.

Syftet med nätverket är att hejda utrotningen av djur och växter och deras livsmiljöer och på så sätt bevara den biologiska mångfalden för framtida generationer.

I Sverige finns drygt 4000 Natura 2000-områden varav cirka 145 återfinns i Värmlands län.

Bevarandeplaner

Till varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan som beskriver områdets naturvärden, vad som kan skada eller påverka, samt förutsättningar för skydd och skötsel. Bevarandeplanen är också ett dokument som ska underlätta vid planering och tillståndsprövningar, till exempel vid olika former av exploatering. Länsstyrelsen ansvarar för att skriva bevarandeplaner. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen efter hörande av markägare och andra intressenter och kan revideras när ny kunskap tillkommer.


Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Dispens från biotopskyddet

Du kan ansöka om dispens från biotopskyddet.

Dispens från biotopskyddsbestämmelser (PDF)PDF

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildskydd

Landskapsbildskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Naturminnen i Värmland

Idag finns 27 naturminnen i Värmland fördelade på tio kommuner. Det är ovanligt att bilda nya naturminnen i Värmland. 2010 beslutade Länsstyrelsen att förklara en grov ek i Ölseruds församling på Värmlandsnäs i Säffle kommun som naturminne. Den skyddade eken är minst 150 år gammal och nästan fem meter i omkrets. Det var första gången på över 20 år som ett nytt naturminne bildades i Värmland.  Sex år senare förklarades även Strömtallen i Säffle som naturminne.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Strandskydd i Värmland

Värmlands län har utvidgat strandskydd för samtliga kommuner. Strandskyddsområdet är 100 meter från strandlinjen upp till 300 meter från strandlinjen, beroende på om nödvändigt att säkerställa något av strandskyddets syften, nämligen att långsiktigt:

1.trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden.
2.bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Naturvårdsverkets kartverktyg ”Skyddad naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster” visar vilka områden i Sverige som är skyddade och vilken form skyddet har.

Dispens från strandskyddsbestämmelser

Vill du bygga, ändra eller åtgärda något inom ett strandskyddat område, till exempel bygga en brygga eller ett nytt förråd? I vissa fall kan du få tillstånd att göra något som normalt är förbjudet inom ett strandskyddat område, det vill säga få dispens från strandskyddet.

Om hur du söker strandskyddsdispens

 

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vattenskyddsområden i Värmlands län

I Värmlands län finns cirka 85 allmänna vattentäkter. Knappt hälften av de allmänna vattentäkterna har ett fastställt skyddsområde med föreskrifter. Flertalet av dessa är dock gamla och i behov av översyn.

Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Naturlänk till annan webbplats visar vilka områden i Sverige som är skyddade och vilken form skyddet har. I kartverktyget kan du få information om bland annat vattenskyddsområden i Värmlands län.

 

Bevara dina höga naturvärden i skogen och få ersättning

Du som skogsägare kan föreslå skogsområden med höga naturvärden för formellt skydd och då få ersättning. Din kännedom om din skog och dess värden är ett värdefullt komplement.

Intresseanmälan om formellt skydd av skog (PDF)PDF

Innan du gör en intresseanmälan behöver du ta ställning till om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som är lämplig för din mark.

Olika typer av skog med höga naturvärden (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skyddsformer för skog (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Steg på vägen till att skydda skog (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar om bevarande av skogsområden med höga naturvärden (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

[Komet, Nya Komet]

Policy och översiktlig plan för skyddade områden i Värmlands län

Värmland har en policy och översiktlig plan för skyddade områden. Den består av två delar: en policy för uppföljningen av skyddade områden i Värmlands län samt en översiktlig plan (bilagorna 2 - 4), som sammanställer länets uppföljning i skyddade områden för en 12-årsperiod.

Samtliga områden som inkluderas har upprättats av Länsstyrelsen med syfte att bevara naturtyper och arter samt värna om friluftslivet. Områdena omfattar naturreservat, Natura 2000-områden, djur- och växtskyddsområden, naturvårdsavtal och biotopskydd. Länsstyrelsen har även valt att inkludera naturminnen i uppföljningen.

Framtagandet av policyn och den översiktliga planen har skett på uppdrag av Naturvårdsverket, och är ett första steg i Länsstyrelsernas arbete med att påbörja en samordnad uppföljning av skyddade områden i länen.

Dokumentet behöver revideras regelbundet, och block B behöver justeras vartefter ny kunskap framkommer om hur uppföljningsmetoderna fungerar och vilka kostnader de medför.

Uppföljning av skyddade områden i Värmlands län (PDF)PDF

Värmlands prioriteringar

Länsstyrelsen Värmland har beviljats olika anslag för budgetåret 2018. Förutom en rad nationella satsningar kommer vi i Värmlands även att inrikta oss mot så kallade lövgynnande åtgärder, vilket ger mer plats åt lövträd. Det kan till exempel vara att ta bort gran för att ge mer plats åt lövträd, vilket gynnar särskilda djur- och växtarter. Även åtgärder mot contortatallens utbredning kan bli aktuellt.

Fördelning av anslagen för Värmlands län

21 426 302 kronor för anslaget 1:3, åtgärder för värdefull natur.

  • 10 270 000 kronor för arbete med förvaltning av skyddade områden.
  • 250 000 kronor för underhåll och skötsel av byggnader.
  • 2 542 868 kronor för administration av och bidrag till lokala och kommunala
    naturvårdsåtgärder, LONA.
  • 1 000 000 kronor för arbete med våtmarkssatsningen.
  • 3 092 000 kronor för rovdjursinformation/akutmedel (rovdjursbidrag).
  • 2 961 434 kronor för arbete med rovdjursinventering.
  • 1 310 000 kronor för medfinansiering av Skogsstyrelsens kostnader för åtgärder åt länsstyrelsen inom naturvård, friluftsliv och biologisk mångfald som skapar gröna jobb.

 2 500 000 kronor för anslaget 1:14, skydd av värdefull natur.

  • 1 500 000 kronor för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsens ärendebalans vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.
  • 1 000 000 kronor för förstärkning av arbetet med områdesskydd under 2018, inklusive inventering av skyddsvärda områden.

Kontakt