Fiskevårdsåtgärder och bidrag

Fiskevårdsåtgärder ska göra våra fiskbestånd uthålliga. Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Kommuner och andra aktörer kan söka bidrag för fiskevård.

Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan till exempel:

  • undersöka fiskeutvecklingen för att bevara livskraftiga fiskbestånd
  • återskapa livsmiljön i och kring ett vattendrag
  • förbättra vattenkvalitén
  • kalka försurade vattendrag
  • ge bidrag
  • vara med vid olika miljöprövningar.

Fiskevårdsbidrag

Vill du göra åtgärder som kan gynna våra fiskbestånd? Länsstyrelsen ger stöd till fiskevårdsprojekt genom exempelvis statliga fiskevårdsbidrag.

Vem kan söka fiskevårdsbidrag?

Kommuner, lokala och regionala aktörer kan söka pengar till fiskevårdsprojekt.

Bidrag ska gynna den biologiska mångfalden

Exempel på åtgärder som kan få bidrag:

  • biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan
  • återintroduktion av arter som försvunnit
  • fiskevårdsplaner
  • fiskvägar.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i uppgifter i blanketten Ansökan om bidrag till stöd för fiskevårdsprojekt (Excel) Excel, 53 kB.
  2. Skicka in den till

    Länsstyrelsen Värmland
    Miljöanalys/Fiske
    651 86 Karlstad

Fiskevårdsåtgärder i länet

För att återskapa eller bevara de livskraftiga fiskbestånden genomförs ett stort antal fiskevårdsprojekt inom länet.

Laxen reproducerar sig naturligt i ett tiotal av länets vattensystem. I
storleksordning svarar länets vattendrag för 30 procent av den svenska
smoltproduktionen av atlantlax. Om biotopförbättringar, byggandet av fiskvägar och förbättrade vattenförhållande genomförs samtidigt som återvandringen av lekfisk förbättras beräknas produktionen av laxsmolt i länets vattendrag kunna öka med ca 40%.

Kalka, bygg fiskvägar och ta bort hinder

Ett av de allvarligaste hoten mot lax och havsöring är försurningen av
sjöar och vattendrag.

Effekterna av övergödning, exempelvis överslamning av lekbottnar och syrebrist, bidrar till försämrade reproduktionsmöjligheter för lax och havsöring.

Ett annat mycket allvarligt hot är förändringar av vattendragens naturliga vattenregimer som orsakas av vattenuttag, regleringar för kraftändamål och dikningar.

Åtgärder:

  • För att säkerställa nuvarande produktion av lax och havsöring måste vi fortsätta med kalkning.
  • Bygga fiskvägar. Exempel med gott resultat: Lindomeån.
  • Riva ut dammar och andra artificiella hinder. Exempel med gott resultat: Lekvad i Viskan.

Skydda vattendrag

Laxen leker på sten- och grusbotten i vattendragen under oktober-december. Laxungarna lever vanligtvis i två år i vattendraget, därefter vandrar de i april-maj ut som smolt till Atlanten. Här stannar de 1-3 år för att sedan återvända till födelsevattendraget för att leka.

Åtgärder:
Några av laxstammarna i länet, exempelvis de i Enningdalsälven, Örekilsälven och Säveån, betraktas som ursprungliga och har därför ett mycket högt skyddsvärde. Älvarna är utpekade som ett riksintresse för naturvården och ingår i nätverket för Natura 2000-områden. Laxsmoltproduktionen i Säveån, Örekilsälven och Viskan svarar tillsammans för cirka 80 procent av den årliga laxsmoltproduktionen (60 000) i länet.

Göta älv hade innan kraftverksutbyggnaden en betydande produktion av vildlax. Sedan en lång tid tillbaks sätts årligen laxsmolt ut i Göta älv som kompensation för den skada som kraftverksutbyggnaden har orsakat på laxbeståndet.

Fiskevårdsarbetet är ett samspel mellan åtgärder på land och i vatten. Olika former av markutnyttjande har direkt eller indirekt inverkan på havsöringen.

Havsöringen fortplantar sig i under perioden oktober-december. Leken sker
vanligen vid grunda och måttligt strömmande partier av vattendragen med botten
av grovt grus. Havsöringen reproducerar sig till skillnad från laxen främst i de mindre vattendragen. Även mindre bäckar som inte är bredare än en halvmeter
kan fylla en viktig funktion som lek och uppväxtområde för öringen.

Åtgärd: Skyddzoner närmast vattendragen där träd och buskar får utvecklas fritt är ett bra exempel på en åtgärd som har en mycket positiv effekt på havsöringen.

Det långsiktiga målet är att säkra flodkräftans långsiktiga överlevnad och ett uthålligt fiske på flodkräftor i Sverige.

Det fanns ca 30 000 bestånd av flodkräfta (Astacus astacus) i Sverige vid 1900-talets början. Främst på grund av kräftpest (Aphanomyces astaci) och miljöbelastning, finns endast 3 procent av dessa bestånd kvar idag.

Kräftpest

Det största hotet mot flodkräfta i Sverige idag är kräftpesten. Pesten sprider sig genom utplantering av den för Sverige främmande arten Signalkräfta. Kräftpestsporer flyttas från ett vatten till ett annat med kräftor eller redskap och agn. Signalkräftan är mer motståndskraftig mot kräftpestsvampen än vad flodkräftan är. Om du hittar döda kräftor och misstänker kräftpest, är det viktigt att så snart som möjligt få en bekräftelse på om det verkligen är kräftpest för att kunna begränsa spridningen. Du kan läsa mer om hur man går tillväga på Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

Åtgärd: För att begränsa spridningen av kräftpest krävs tillstånd för utplantering av flodkräfta.

Se även projektet Svensk-norsk innsats for edelkreps/flodkräftor (SNIEF).

Vänern är en av Sveriges viktigaste sjöar för insjöfiske, både för yrkes-, sport- och fritidsfiske. Omkring 70 yrkesfiskare livnär sig på fiske och fiskförädling runt sjön. Siklöja fiskas för den delikata löjromen och är tillsammans med gös de ekonomiskt viktigaste arterna för fisket i sjön. Det bedrivs också ett vida känt trollingfiske efter lax och öring i sjön. 

Ett 30-tal representanter från de olika samverkansgrupperna ingår idag i Vänerns samförvaltning av fiskefrågor. Arbetet samordnas av Vänerns vattenvårdsförbund.

Överlevnaden för Vänerns vilda laxbestånd ska tryggas i ett projekt där EU nu satsar 5,5 miljoner kronor. Under tre år kommer länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland samla in och analysera data om Vänerlaxens livsmiljöer. Det ska sedan utgöra underlag för en långsiktigt hållbar plan.

Projektet är finansierat med pengar från Europeiska havs- och fiskerifonden. Arbetet kommer att drivas i fem olika paket, bland annat specifika planer för Gullspångsälven och Klarälven.

Följ projektet på Facebook: Förvaltning Vänerlax där ny information om pågående projekt läggs ut med jämna mellanrum.

Facebooksidan Förvaltning Vänerlax Länk till annan webbplats.

Under 2014 fastställdes en fisk- och fiskevårdsplan för Vänern. Planen är en nulägesbeskrivning av Vänerns fiskarter samt de olika fiskeintressena i sjön. Fiskevårdsplanen är framtagen tillsammans med representanter från många olika intressegrupper och innehåller mer än femtio åtgärdsförslag för att förbättra fiskbeståndens status och kunskapsnivåerna kring dessa. De övergripande och viktigaste åtgärdspunkterna är:

  • Se över regelverket, exempelvis redskapsanvändning och fredningsområden
  • Förbättra fisketillsynen genom samordning över hela sjön
  • Förbättra fångststatistiken från alla fiskargrupper
  • Se över förvaltningen av laxfiskestammarna
  • Upprätta artspecifika förvaltningsplaner för vissa arter, exempelvis signalkräfta och skarv

Fisk- och fiskevårdsplan för Vänern Länk till annan webbplats. 

Projektet Förvaltningsplan för Vänerlax har som mål att:

  • Bevara och förstärka de naturreproducerande laxstammarna.
  • Ha ett hållbart fiske där den vilda laxens långsiktiga överlevnad inte hotas.
  • På längre sikt finns dessutom en förhoppning om att fiske ska kunna bedrivas enbart på den vilda resursen, dvs att all utsättning av odlad laxsmolt har upphört.

Fisket är en viktig del i förvaltningen. Trots detta måste en del åtgärder som påverkar fisket göras. Förvaltningsplanen har tagit fram 5 arbetspaket: 

  1. Insamling samt analys av dataunderlag som kan användas i ett eller flera av de övriga arbetspaketen. Ett bättre underlag behövs för exempelvis översynen av fredningsområden och fredningstider. Några särskilt viktiga områden:
    1. Övervakning av laxpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
    2. Kartläggning av vandringsmönster hos lax i Vänern.
    3. Klargöra fördelning mellan vild/odlad lax samt andel vild lax vid bifångst.  
    4. Integration mellan andra arter i ekosystemet.
  2. Fiskereglering i Vänern: Sammanställning av vilka redskap och metoder som används idag och hur vi kan förbättra deras selektion och funktion. Relevansen av fredningsområden och fredningstider som finns idag ska utvärderas och om nödvändigt omformuleras. Även sportfiskarnas fiskemetoder och deras påverkan på den vilda laxen ska ses över. Metoder måste utvecklas så att fångad vild lax kan sättas tillbaka med höga överlevnadschanser. Målet är att Vänern även i framtiden ska kunna ses som ett attraktivt fiskevatten utan att för den skull hota dess unika naturvärden.
  3. Älvspecifik plan Gullspångsälven: åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att rädda den genetiska resursen och öka den mycket blygsamma naturliga reproduktionen. Åtgärder som kan vara aktuella är förändrad reglering vid Gullspångs kraftstation och ytterligare restaureringsåtgärder. Åtgärder på längre sikt kan handla om mera omfattande miljöåtgärder såsom utrivning, fiskvägar och biotoprestaurering även längre upp i systemet. Arbetet med Gullspångsälven sker i samarbete med projekt GRAP, Gullspång River Action Plan.
  4. Älvspecifik plan Klarälven: Arbetet med åtgärder och förvaltning av Klarälvslaxen och fisket i älven fortsätter där det tidigare Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” slutade. Många frågor återstår att utreda, exempelvis hur arbetet med föreslagna åtgärder för ökad naturreproduktion ska drivas framåt och hur fiskereglering och fisketillsyn ska ske i älven vid en ökad vildlaxstam. Det övergripande målet är att minst 50 % av älvsystemets totala lekbeståndsmål ska uppnås inom 10 år. Arbetet med Klarälven sker i samarbete med projekt Två länder – en elv.
  5. Utbildning/Information: För att få acceptans från de olika intressenterna för att genomföra åtgärder krävs omfattande förankringsarbete. Det är även viktigt med en transparens som genomsyrar allt arbete och en hög grad av delaktighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi dela vår vision och vårt perspektiv. Arbetet med Utbildning och Information kommer att ske i samarbete med projekt Samförvaltning Vänern.

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län.

Rapportera din fångst via app

För att få bättre fångststatistik från bland annat sportfisket har Sportfiskarna och Länsstyrelsen tagit fram en app för att underlätta rapportering till fångstdatabanken via mobiltelefon. Appen är gratis och fungerar i dagsläget endast för Android men planer finns på att utveckla appen även för iPhone.

Funktionen för rapportering kan användas även i andra vatten, främst de allmänna vattnen där det behövs rapporter från sportfisket. De fångstrapporter som kommer in till Sportfiskarna är tillgängliga för forskare och myndigheter. Uppgifterna ligger som grund för att kunna utveckla fiskbestånden, fiskevården, miljön och sportfisket i Vänern. Inga person- eller kontaktuppgifter kommer att lämnas vidare utan bara uppgifter om själva fångsten.

App för android Länk till annan webbplats. 

Fångstdatabasen Länk till annan webbplats.

Utplantering av fisk och kräftor

Alla utplanteringar och flyttningar av fisk eller kräftor kräver ett tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånden behövs för att man inte skall plantera ut olämpliga arter på olämpliga platser och för att minska riskerna för spridning av fisk- och kräftsjukdomar.

Tillstånd för utplantering av fisk och kräftor

Alla utplanteringar och flyttningar av fisk eller kräftor kräver ett tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånden behövs för att man inte skall plantera ut olämpliga arter på olämpliga platser och för att minska riskerna för spridning av fisk- och kräftsjukdomar.

Vid prövningen tas hänsyn till arter som är upptagna på listan över hotade arter eller som är klassade som hänsynskrävande. Exempel på sådana arter är öring, flodkräfta och olika arter av grodor. Vid prövningen kontrolleras var arterna finns och hur en eventuell utplantering av den ansökta arten kan påverka de i området existerande arterna.

På ansökan ska framgå varifrån fisken eller kräftorna ska hämtas. Odling som levererar ska uppfylla villkoren för sättfiskstatus hos fiskhälsokontrollen samt vara fri från smittsamma sjukdomar.

Jordbruksverket har listor över hälsokontrollerade fisk- och kräftodlingar.

Att hälsokontrollera odlingarna där fisk eller kräftor hämtas ifrån är viktigt för att inte sprida oönskade arter eller sjukdomar i vår natur.

Ytterligare bestämmelser som reglerar utplantering av fisk och kräftor finns i föreskriften HVMFS 2021:7 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från Havs- och vattenmyndigheten, om att sätta ut eller flytta fisk i naturen.

Ett tillstånd gäller den tid som anges i beslutet och på den tillståndsgivna mängden fisk eller kräftor som står angivet i beslutet.

Man får dela upp utplanteringen i omgångar bara utplanteringen har ägt rum inom den tid som finns angivet i beslutet.

Att söka ett utplanteringstillstånd är kostnadsfritt. Efter utplantering ska en utplanteringsrapport på mängden utplanterad fisk skickas in till Länsstyrelsen.

Tillstånd för utplantering av fisk och kräftor (PDF) Pdf, 398.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Utplanteringsrapport för fisk och kräftor (PDF) Pdf, 21.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Beräknad handläggningstid för ansökan är fyra veckor

Fisk eller kräftor i damm

Intresset för att ha fisk och kräftor i en damm är stort. Många vill gräva en damm för fisk eller/och kräftor på tomten för att ha till husbehov. Man måste då även söka ett tillstånd hos Länsstyrelsen för att gräva en damm. I ansökan ska man uppge syftet med att gräva dammen. Att man får tillstånd till att gräva en damm innebär inte automatiskt att man då också har fått ett tillstånd till att plantera ut fisk eller kräftor. Utplanteringstillståndet söker du som bekrivits ovan.

Flyttning och sumpning av fisk eller kräftor från ett område till ett annat, räknas som en utplantering och kräver även det ett tillstånd från Länsstyrelsen.

Vilka arter vill jag plantera ut?

Normalt sett krävs inga extra utplanteringar av en art som redan finns i ett vattenområde, för att skapa ett livskraftigt bestånd. Om arten redan finns i området finns det som regel en biologisk förklaring till att arten inte är talrikare. Pengarna man använder till att köpa fisk eller kräftor för kan användas bättre genom att genomföra biotopförbättrande åtgärder. Genom sådana åtgärder ges möjlighet för fisk och kräftor att skapa självreproducerande livskraftiga bestånd utan att det krävs dyra utsättningar år efter år.

Relaterat

Kontakt

Fiskeförvaltning Värmland

Telefontider

Tisdag kl. 08:00 - 10:00
Torsdag kl. 08:00 - 10:00
Telefon: 010-224 74 96

Du kan även kontakta oss via e-post.
Ange dina kontaktuppgifter samt vad det är du vill ha hjälp med.

Dela sidan:

Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss