Anlägga våtmark

Vill du anlägga våtmark? Du behöver ansöka om tillstånd för våtmarker som är större än fem hektar. Mindre ytor behöver du endast anmäla. Du kan söka pengar för anläggning och skötsel av våtmarker.

Våtmarker fyller många funktioner och har ett stort värde ur ett hållbarhetsperspektiv. Framförallt fungerar de som naturliga reningsverk, utjämningsmagasin och gynnar den biologiska mångfalden. Våtmarker utgör livsmiljö för många hotade arter.

Olika typer av våtmark:

  • våtmark för att minska näringsläckaget
  • fågelvåtmark
  • översilningsmark
  • viltvatten
  • kräftdamm
  • små våtmarksmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden
  • våtmarker som kan användas för bevattning.

Vad är syftet med din våtmark?

Innan du anlägger din våtmark är det viktigt att du vet vilket syfte du har med den så att du får en väl fungerande våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som anlagts med syfte att minska läckage från växtnäring är det olämpligt att sätta in fisk och/eller kräftor och att utfordra fisk och fågel. Fisk i våtmarker sätter sediment med näringsämnen i rörelse samt påverkar fågellivet negativt genom konkurrens om samma föda.

Anmälan eller tillstånd krävs

För att få anlägga en våtmark behöver du göra en anmälan om vattenverksamhet ifall vattenområdet har en yta som inte överstiger fem hektar. Anmälan gör du till Länsstyrelsen.

Om ytan är större än fem hektar så är åtgärden istället tillståndspliktig. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Innan du söker tillstånd ska du hålla samråd med Länsstyrelsen.

Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs varken tillstånd eller anmälan. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att undantagsbestämmelserna (11kap 12§ miljöbalken) kan användas.

Hur anmäler jag?

För att anmäla så fyller du i anmälningsblanketten som avser anmälan om vattenverksamhet. Observera att en avgift tas ut för handläggningen av din anmälan.

Till anmälan bifogas:

  • Karta där våtmarken är inritad i förhållande till sjöar, vattendrag, diken och så vidare. Inlopp, utlopp och eventuella schaktmassors placering ska vara inritade på kartan.
  • Gärna fotografier över området.

Ärendets gång på Länsstyrelsen

Din anmälan bedöms med syfte att ta reda på vilken påverkan den planerade våtmarken har på allmänna och enskilda intressen. Här sker ett remissförfarande inom Länsstyrelsen samtidigt som remiss skickas till din kommun och till enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken, exempelvis grannar. För en snabbare handläggning kan du redan i ansökan skicka med skriftliga yttranden från dina grannar. 

Remiss skickas eventuellt även till Trafikverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten eller andra intressenter som Länsstyrelsen anser vara berörda.

I samband med din anmälan gör Länsstyrelsen eventuellt ett fältbesök.

Av beslutet framgår försiktighetsmått som måste vidtas.

Tänk på detta!

  • Fyll i anmälningsblanketten noggrant.
  • Meddela dina grannar om det planerade våtmarksbygget, och be dem om ett skriftligt yttrande som du kan skicka med i ansökan. 
  • Den detaljerade kartan ska helst inte vara en blockkarta, utan gärna kopia av fastighetskartan. Vattendrag ska finnas med.
  • Markavvattningsföretag är vanligtvis gamla och kan framstå som övergivna men har nästan alltid kvar sina rättigheter och skyldigheter. Men markavvattningsföretag kan omprövas eller upphävas i mark- och miljödomstolen.
  • Anmälan är avgiftsbelagd. Vid andra prövningar, som till exempel biotopskyddsdispens eller strandskyddsdispens, tillkommer ytterligare en avgift.

EU-stödsansökan

Det finns möjlighet att söka ekonomiskt stöd för anläggning och skötsel av våtmarker i Landsbygdsprogrammet.

Andra dispenser och tillstånd kan behövas

Området där vattenverksamheten ska bedrivas omfattas ofta av strandskydd. De kan även omfattas av andra skydd, exempelvis naturreservat, Natura 2000-område eller vattenskyddsområde. För att få vidta åtgärder i skyddade områden krävs ofta olika dispenser eller tillstånd.

Vad krävs för att få bedriva vattenverksamhet?

För att få bedriva vattenverksamhet behöver en del krav uppfyllas. Du behöver också vidta vissa försiktighetsmått för att begränsa negativ påverkan på miljön.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver bland annat följande krav uppfyllas:

  • Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång, och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt.
  • Miljöbalkens 2 kap. med de allmänna hänsynsreglerna ska följas.
  • Om vattenverksamheten kan skada fisket (inklusive blötdjur och kräftdjur) är verksamhetsutövaren skyldig att utan ersättning vidta de skyddsåtgärder som behövs. Dessutom ska verksamhetsutövaren underhålla de anordningar som behövs för fiskens framkomst (framkomlighet) eller fiskets bestånd med mera.
  • Nyttan av verksamheten från allmän och enskild synpunkt ska överväga kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den.
  • Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt) över vattnet där verksamheten ska bedrivas.

Vid prövning av vattenverksamhet ska man ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Begreppet intresse kan användas för att peka ut sakägare.

Allmänt intresse

Som allmänt intresse räknas sådant som exempelvis berör stora grupper i samhället, samhällets förutsättningar eller naturen i stort. För att vara säker på att vattenverksamhet inte skadar allmänna intressen behöver du ta reda på vilka allmänna intressen som finns i omgivningen.

Exempel på allmänna intressen:

  • miljöintressen
  • växter och djur
  • naturreservat
  • kulturlämningar
  • riksintressen
  • grundvatten
  • allmänna badplatser
  • framkomligheten för friluftslivet
  • farleder.

Enskilt intresse

Som enskilt intresse räknas sådant som berör någon eller några enskilda privatpersoner, till exempel fastighetsägare, grannar, fiskerättsinnehavare eller andra nyttjanderättshavare.

Exempel på enskilda intressen:

  • vattentillgång
  • vattenupptag (exempelvis brunn)
  • fiskemöjlighet
  • vattenkvalitet lokalt
  • mindre badplats
  • båtplats
  • småbåtshamn
  • ägor.

Om någon enskild hävdar att deras enskilda intresse skadas, och Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl för detta, så kan vattenverksamheten inte hanteras genom en anmälan till oss. Du måste då istället söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen.

För att få bedriva vattenverksamhet ska du ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Rådighet innebär att ha förfoganderätt.

Bestämmelser om rådighet finns i 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rådighet kan till exempel grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Verksamhetsutövaren ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.

Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

För att begränsa negativ påverkan på vattenmiljön vid arbeten i vatten behövs olika försiktighetsmått. Försiktighetsmått innefattar olika skyddsåtgärder, begränsningar och förbud som ska gälla för den specifika åtgärden eller verksamheten.

När du anmäler eller söker tillstånd för vattenverksamhet ska du beskriva försiktighetsmått för verksamheten. I en anmälan om vattenverksamhet kan Länsstyrelsen också förelägga verksamhetsutövaren att vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken 23 § punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Exempel på försiktighetsmått

Typ av skyddsåtgärd

Exempel på försiktighetsmått

Arbeten genomförs enbart under de tidsperioder som meddelats i Länsstyrelsens beslut för vattenverksamheten.

Åtgärder vidtas för att motverka grumling.

• Skyddsskärmar av geotextil eller spånter av metall eller plast ska användas.

• Sedimentationsfällor eller slamfällor ska användas nedströms.

Åtgärder vidtas för att motverka spridning av föroreningar.

• Uppställning av arbetsmaskiner och förvaring av kemikalier får inte ske i närheten av vattenområdet.

• Biologiskt nedbrytbar hydraulolja bör användas.

• Material ska väljas med omsorg för att inte bidra till spridning av miljögifter. Fyllnadsmassor ska till exempel vara fria från föroreningar, och kreosotimpregnerade stolpar ska inte användas.

• Om sedimenten är förorenade ska mudderverk särskilt anpassat för förorenade sediment användas, till exempel miljöskopa.

Värdefulla miljöer sparas.

• Ålgräsängar ska bevaras.


• Hårdbottnar av sand, grus och sten ska sparas i möjligaste mån.

Rensning av vattendrag sker vid lågvatten samt varsamt.

• Träd och buskar längs vattendraget ska sparas för att motverka igenväxning samt bibehålla viktiga strukturer, skuggning och tillförsel av dött växtmaterial som gynnar faunan.

Arbeten utförs varsamt och med bästa möjliga teknik.

• Vägtrummor ska anläggas så att de inte utgör vandringshinder för fisk.


• Miljöskopa ska används vid grävning i förorenat sediment eller för att minska påverkan av grumling.

Återställning av vattenområdet sker enligt överenskommelse.

• Återställning ska ske enligt en fastställd återställningsplan.


• Återställning ska ske enligt överenskommelse (samråd) med Länsstyrelsen.

Befintliga vattenlevande organismer skyddas.

• Ridåer av luftbubblor eller repellerande ljud ska användas vid sprängning för att skrämma bort akvatiska organismer från sprängningsområdet.


• Innan en bäckfåra läggs igen ska den fiskas ut och fisken flyttas till annan lämplig plats i vattendraget.


• Arbeten får enbart ske vid anvisade tider.

Hinder åtgärdas.

• Ledningar i farled ska läggas vid sådant djup att ledningarna inte skadas vid ankring.


• Betongvikter på ledningar ska utformas så att inte fiskredskap fastnar.


• Befintliga anläggningar som inte ska användas ska avlägsnas och omhändertas. Det kan till exempel vara gamla kablar och bryggor.

Godkänd deponeringsplats finns före muddring påbörjas.

Våtmarkens historia

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft dikades en stor andel våtmarker ut för att skapa ny åker- och betesmark. Behovet av att öka livsmedelsproduktionen var orsaken till torrläggningen som innebar att många av de miljönyttor som våtmarker bidrar med har försvunnit.

Miljömålen och vattendirektivet styr Länsstyrelsens arbete med att fler och bättre våtmarker anläggs i landskapet. Att anlägga rätt typ av våtmarker på rätt plats är ett av många bra verktyg för att minska näringsläckaget till havet. För att återskapa en del av de miljönyttor som gått förlorade finns det möjligheter till ersättning för anläggande och skötsel av våtmarker.

Kontakt

Beredningssekretariatet

Miljöanalys
Länsstyrelsen Värmland

Har till uppgift att hjälpa vattenmyndigheterna.selänk till annan webbplats. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund, vattenråd och andra lokala vattenintressenter.