Smittskydd

Misstänker du att ett djur som du äger eller tar hand om har drabbats av en allvarlig sjukdom? Då är du skyldig att omedelbart anmäla det till en veterinär, för att minska risk för smitta och underlätta bekämpning av sjukdomen.

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. För dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom, för att minska risk för vidare smittspridning och underlätta bekämpning. Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en sådan sjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär.

I Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar finns en lista över vilka sjukdomar som måste anmälas.

Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomarlänk till annan webbplats

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta djur eller människor och som inte är anmälningspliktiga för djurägare, men för veterinärer och laboratorier. Till exempel ska en veterinär som misstänker någon av följande hästsjukdomar anmäla det till Länsstyrelsen:

  • hästinfluensa typ A
  • kvarka,
  • centralnervös form av virusabort
  • virusarterit.

Vem kontaktar jag om mitt djur blir sjukt?

I första hand kontaktar du en veterinär om dina djur blir sjuka. Om du inte får tag på din ordinarie veterinär, ring närmaste jourhavande veterinär. Har du allmänna frågor om smittsamma djursjukdomar kan du vända dig till Jordbruksverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt.

Information om smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Information om smittsamma djursjukdomar på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplatslänk till annan webbplats

Förekomst av djursjukdomar i länet

Statistik över förekomst av djursjukdomar i länet och övriga delar av Sverige hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Sjukdomsstatistik på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Sjukdomsbeskrivningar och information om aktuella fall av djursjukdomar hittar du även på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplatslänk till annan webbplats

Kortfattad information om anmälda hästsjukdomar publiceras på Svensk travsports webbplats.

Smittinfo på Svensk travsports webbplatslänk till annan webbplats

Vem ansvarar för smittskyddet?

När det gäller djur har Jordbruksverket det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Länsstyrelsen med länsveterinären har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Länsstyrelsen samarbetar med smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner.

Allvarliga utbrott av smittsamma djursjukdomar

Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar i länet, så kallade epizootier, samverkar Länsstyrelsen med andra myndigheter i bekämpningen och samordnar de lokala aktörerna. Vid större utbrott har Jordbruksverket möjlighet att delegera uppgifter till Länsstyrelsen. Vi ansvarar också för att kontrollera att de beslut som fattas i arbetet för att bekämpa smittan följs.

Vid misstanke om epizooti

Kontakta:

Länsstyrelsen, veterinar.varmland@lansstyrelsen.se

Jordbruksverket, 036-155 000

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), 018-67 40 00

Utanför kontorstid

Jordbruksverket, 036-127 255.

SVA, jourhavande epizootolog, tjänsteman i beredskap (TIB) 018-67 40 01
Endast vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom, utanför ordinarie öppettider när växeln har stängt.

Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) når du antingen via det nationella TiB numret: 0771-800 900, eller via 112. Begär TiB Länsstyrelsen Värmland.

Vad innebär de olika skyddsnivåerna för fågel?

Regler som gäller alla fåglar oavsett skyddsnivå:

  • Fjäderfä och andra fåglar i fångenskap ska hållas åtskilda om de hålls på samma anläggning.
  • Vilda fåglar som tillfälligt hålls på en anläggning ska hållas åtskilda från fjäderfä och andra fåglar.
  • Djurhållaren ska upprätthålla goda skötselrutiner och förebyggande smittskyddsåtgärder för att minska risken för att fågelinfluensa kommer in i anläggningen.

Följande regler gäller för skyddsnivå 1:

  • Fjäderfä får gå utomhus i inhägnad. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd utomhus.
  • Hägnat fjädervilt får hållas utomhus i inhägnader, men under perioden oktober till maj måste inhägnaden, där andfåglar hålls vara övertäckt med nät.
  • Vilda änder får inte tas in.
  • Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar får gå ute helt fritt. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.

Observera att det även gäller den som håller tamfåglar för hobby.

  • Fjäderfä ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande, kan ankor, gäss, och strutsfåglar hållas inhägnade utomhus, men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus. Inhägnader för änder ska vara nätövertäckta för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd ute.
  • Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar ska hållas inhägnade. Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet. Dessutom ska foder och dricksvatten ges inne eller under ett skydd utomhus.
  • Förbud mot utställningar och tävlingar, men det finns möjlighet att söka dispens.

Följande regler gäller för skyddsnivå 3:

  • Fjäderfä ska hållas inomhus . Ankor, gäss och strutsfåglar ska hållas instängda så långt det är möjligt för att förhindra kontakt med andra fjäderfän eller fåglar i fångenskap på andra anläggningar. Det är oerhört viktigt att alla rimliga åtgärder vidtas för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Dessutom krävs att djurhållaren övervakar hälsoläget för att tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare med badvatten måste vara skyddade från vilda fåglar.
  • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande, ska de hållas instängda så långt det är möjligt så att de inte har någon kontakt med andra fjäderfä eller fåglar i fångenskap på andra anläggningar. Åter igen - det är oerhört viktigt att alla rimliga åtgärder vidtas för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Hälsoläget ska övervakas för att tidigt upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Utsättning av hägnat fjädervilt i naturen är inte tillåtet. Hygienkraven skärps om det finns annat fjädervilt på samma anläggning. Detta innebär att djurhållaren ska tvätta händerna och byta skor innan denne går från en fågelart till en annan inom samma anläggning.
  • Andra fåglar i fångenskap ska hållas inomhus. Om detta inte går eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande ska fåglarna hållas instängda så att de inte har någon kontakt med andra fjäderfä eller fåglar i fångenskap på andra anläggningar. Åter igen - det är oerhört viktigt att djurhållaren vidtar alla rimliga åtgärder för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Hälsoläget ska övervakas för att tidigt upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare för badvatten måste vara skyddade från vilda fåglar.
  • Vaccinerade djurparksfåglar ska vara inhägnade och foder och dricksvatten ges inne eller under ett skydd ute. Om det måste ha tillgång till badvatten ska det vara skyddat från förorening av vilda fåglar.
  • Förbud mot utställningar och tävlingar.

Besöka en anläggning med djur

Att få besöka en gård och träffa djur är något som många människor uppskattar. För att besöket ska bli så lyckat som möjligt är det viktigt att du skyddar både dig själv och djuren från smitta. Det bästa du kan göra för att undvika smitta är att tvätta händerna före och efter besöket.

Råd för besök på anläggning med djur på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Matavfall som innehåller animaliska livsmedel

Matavfall kan i vissa fall innebära en smittorisk för djur. Du får därför inte mata till exempel din minigris eller dina höns med matavfall som innehåller kött eller andra produkter från djur. Förbudet gäller alla produktionsdjur, det vill säga djur används för att producera livsmedel, skinn eller någon annan produkt.

Om foder och utfodring på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Hygienregler för alla djurhållare och vårdverksamheter

Sedan 2013 finns en särskild hygienlagstiftning som bland annat kräver att det ska finnas möjlighet för den som vistas på en djuranläggning att tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte för den som endast har djur i sitt eget hem.

Du som har besöksverksamhet där människor erbjuds möjlighet till direkt kontakt med djur ska även ha besöksregler och anmäla din verksamhet till Länsstyrelsen om du har tre eller fler besökstillfällen per år. Detta gäller även när djuren kommer till människorna som till exempel vårdhundar.

För verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård gäller särskilda regler för att förhindra spridning av smittor inom vården.

När en veterinär misstänker att ett djur drabbats av en infektion med antibiotikaresistenta bakterier (MRSA/MRSP) ska det undersökas och anmälas till Länsstyrelsen och djurägaren ska vidta åtgärder för att förhindra att bakterierna sprids vidare.

Kontakt