Naturvårdsbränningar

Syftet med att genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i skog är att bevara unik natur för kommande generationer och öka och bevara den biologiska mångfalden i barrskogen som är den vanligaste naturtypen i stora delar av Sverige.

Den naturliga påverkan av bränder i de svenska barrskogarna har minskat de senaste 150 åren. Det gör att många brandgynnade arter och ekosystem är hotade idag.

Bränningarna görs framförallt i barrskog med mest tall. De gynnar arter och naturmiljöer som behöver glesa skogar, brandfält och döda träd. Efter

En naturvårdsbränning genomförs på ett lugnt och kontrollerat sätt, med kort varsel när vädret är lämpligt, i perioden maj-september. Varje bränning genomförs under en dag, men eftersläckning och efterbevakning fortsätter i flera dagar innan alla glödhärdar är släckta. Efter bränningen är området svart och sotigt under en period, och vi avråder från besök den första tiden på grund av risken för fallande träd och grenar. Redan nästa vår brukar dock grönskan vara tillbaka.

Naturvårdsbränningar inom LIFE

LIFE Vänern, lifevanern.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, röjer fågelskär, öppnar upp gräsmarker och gör naturvårdsbränningar för att gynna fåglar och andra värden knutna till skärgårdslandskapet.

LIFE Taiga, lifetaiga.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ökar och bevarar den biologiska mångfalden i den vanligaste naturtypen i stora delar av Sverige, västlig taiga.

Planerade bränningar i Värmland 2016-2019


Fräkensjömyrarna, Hagfors kommun (LIFE Taiga)

Planeras brännas - information kommer längre fram.

Minst 80 hektar skogsmark brännas inom Fräkensjömyrarna. Fyra delområden har planerats för bränning, omfattande 104 hektar skogsmark, så minst tre av dem ska brännas i projektet. Det fjärde är ett reservområde som kan bli aktuellt för bränning om det visar sig att budgeten räcker till.

De områden som har valts ut är påverkade av skogsbruk, och målet med är bränningarna att skapa mer variation med fler naturvärdesträd och fler döda träd.

Informationsbrev till närboende, (PDF)PDF

Kartbild naturvårdsbränning Fräkensjömyrarna

Område A, B och C ska brännas inom projektet. Område D är ett reservområde som kan bli aktuellt inom projekttiden om budgeten tillåter.

Genomförda bränningar i Värmland 2012-2018

Länsstyrelsen Värmland har genomfört ett antal bränningar under 2012 och 2018. Bränningarna sker inom projekten LIFE Taigalänk till annan webbplats och LIFE Vänernlänk till annan webbplats.

Målsättning för bränningarna som gjorts mellan åren 2012-2018 var att skapa livsmiljöer för arter som behöver blottade jordytor, döda träd, solvärmd mark och glesa tallskogar. Denna typ av bränningar gör skogen glesare och ökar tillgången på döda och skadade träd, samtidigt som de flesta äldre tallar överlever branden.

 

Lisselberget, Torsby kommun

Under två dagar i juli brändes c:a 15 hektar talldominerad barrskog, fördelat på två delområden. Bränningen påbörjades den 13 juli, men efter tre timmar kom en regnskur med drygt 4 mm regn, vilket direkt eliminerade möjligheterna till fortsatt bränning. Den torra och relativt varma väderleken gjorde dock att det gick att bränna resten av området redan efter några dagar.

Utifrån markförhållanden och vädersituationen var brandförloppet som förväntat
lugnt och kontrollerat. Lisselberget har talrika spår av äldre bränder, men
avsaknad av brand under kanske ett hundratal år har gett granen chansen att
etablera sig och börjat förändra miljön i skogen. Målet med bränningen var att
gynna förekomsten av tall och minska mängden gran igen.

Lisselberget 2 år efter bränningen.

Lisselberget 2 år efter bränningen.

Västersjön (cirka 30 hektar) (LIFE Taiga)

I Västersjön, väster om Höljes, brändes två delområden på varsin sida om en skogsbilväg. Den 21-22 augusti var vädret stabilt nog för att bränna båda områdena i följd under två dagar.

Precis som för Kittelfältet så var det lite fuktigt i marken, så det brann ytligt. Det betyder att blåbärsriset återhämtar sig snabbt efter bränningen. På några av de sydvända glesa tallsluttningarna hade det torkat upp bättre, så där brann det ända ner till jorden, med öppna sandblottor som resultat. De öppna sandytorna är viktiga för insekter.

Kittelfältet, Filipstads kommun (cirka 9 hektar) (LIFE Taiga)

Den 4 juli var det äntligen bränningsväder efter en kall och blöt försommar. Bränningen genomfördes på ett mycket lugnt sätt utan incidenter och tog ca 5 timmar. Området bevakades under flera dagar tills alla glödbränder slocknat.

Det var fortfarande ganska blött i marken, så på större delen av området brann bara det översta lagret av mossor och blåbärsris. På en del fläckar låg glöden kvar längre, och där finns öppna sandytor. Omkring 20 % av träden i området dog i bränningen, och troligen kommer ytterligare några att dö under de närmaste två åren eftersom de har fått skador på sina rötter. Det är ett bra resultat.

Tretåig hackspett har redan hittat till området. Många skalbaggar sågs flyga under sensommaren, men vi har ännu inte gjort någon inventering för att se om det har dykt upp några sällsynta arter bland insekterna. Det kan bli aktuellt att så in mosippa i någon del av området.

Kittelfältet 2 år efter bränningen.

Kittelfältet 3 år efter bränningen.

Harvelsön, Grums kommun (cirka 2,5 hektar) (LIFE Vänern)

Harvelsön brändes den 18 augusti 2015. Bränningen tog ca 4 timmar att genomföra. Eftersom luftfuktigheten var högre än förväntat under eftermiddagen så brann det dåligt under själva bränningen. Det gjorde i sin tur
att det fanns mycket material kvar i området som tände igen under de kommande dagarna. Det var aldrig någon risk för spridning till andra öar, men
rökutvecklingen varade flera dagar längre än planerat. Elden låg kvar och pyrde
länge på många ställen, något som gjorde eftersläckningen svår. Denna glödbrand var dock till god nytta för naturvärdena i området eftersom det gjorde att öppna jordytor brändes fram på flera ställen.

Brännan, Årjängs kommun (cirka 12 hektar) (LIFE Taiga)

Fyra områden har bränts i naturreservatet Brännan. Den senaste bränningen gjordes den 29 juni 2017. En vandringsled passerar brandfälten från 2017 och 1997. Bränningen 1997 var intensiv och dödade i stort sett alla träd som fanns inom bränningsområdet, med målet att få mer lövskog i naturreservatet. Där växer nu ungskog av tall och lövträd.

Bränningarna 2012 och 2017 var mindre intensiva och genomfördes med målet att de flesta av de äldre tallarna i området skulle överleva branden, för att få en gles tallskog med inslag av döda träd. De olika bränningsområdena har därför mycket olika karaktär.

Karta över Brännans planerade bränningsområde och det äldsta bränningsområdet.

Brännan. En vandringsled passerar det nu planerade bränningsområdet och det äldsta bränningsområdet.

Brännan en månad efter bränningen.

Brännan tre år efter bränningen.

Bärön, Segerstads skärgård (2 hektar) (LIFE Vänern)

2,5 hektar tallskog på en udde på Bärön, längst ut i Segerstads skärgård, brändes den 30 maj. Det var torrt och varmt, så bränningen tog lång tid men resultatet ser preliminärt bra ut. I de yttre delarna av området har glödbranden legat kvar längre och pyrt, så här har en del träd fått omfattande rotskador. Risken är stor att träd ramlar i detta område, så här avråder vi besökare från att gå in i området innan några rejäla stormar dragit över.

Kontakt