Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. På den här sidan finns länkar till kartor över förorenade områden. Du kan också läsa om dina skyldigheter om du äger en förorenad fastighet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak.

Hur vet jag om ett område är förorenat?

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen och kommunen. Du kan själv hitta information om förorenade områden i karttjänsten för förorenade områden.

Du kan också kontakta tillsynsmyndigheten, oftast kommunen, för att få mer information. Om det inte är kommunen som är tillsynsmyndighet kan de hänvisa dig till rätt tillsynsmyndighet.

Tillsynsmyndigheten är den myndighet som kontrollerar att miljöbalken följs. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel.

Tänk på att även om myndigheterna saknar upplysningar om fastigheten, så är det ingen garanti för att den är fri från föroreningar.

Hur kan jag påverkas av förorenade områden?

Om du bor eller vistas på eller vid ett förorenat område kan det ibland finnas risk för att du utsätts för skadliga ämnen i högre grad. Det behöver inte betyda att det i praktiken innebär någon hälsorisk.

Vid en eventuell sanering kan du tillfälligtvis påverkas, till följd av transporter eller andra åtgärder som sker i samband med saneringen.

Fastighetsägarens ansvar och skyldigheter för förorenade områden

Om du genom köp, byte eller gåva har förvärvat en fastighet efter den 31 december 1998 kan du i vissa fall bli ansvarig för att undersöka och sanera fastigheten. Då krävs det dels att det inte finns kvar någon förorenare, alltså någon som orsakat föroreningen och dels att du kände till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid förvärvet.

Är det en fastighet som används som privat bostad så ska du ha känt till föroreningen vid förvärvet.

Viktiga skyldigheter om du äger en förorenad fastighet

  • Anmäl till tillsynsmyndigheten om du tänker vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna (28 § Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärden och åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Om du genomför grävarbeten eller liknande på din förorenade fastighet som leder till att föroreningar sprids, kan du själv betraktas som förorenare och därmed bli ansvarig för att undersöka eller sanera fastigheten.
  • Om du upptäcker en förorening på din fastighet, exempelvis vid grävarbeten, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Därför bör du alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.

Mer information hittar du i denna broschyr om fastighetsägarens ansvar:

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet – ditt ansvarlänk till annan webbplats

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

Länsstyrelsen har identifierat över 3 500 områden i Värmlands län som är eller misstänkts vara förorenade. Många av dessa objekt är endast identifierade eller under utredning.

I informationen till varje objekt anges bland annat vilken typ av verksamhet som finns eller har funnits på platsen, vilken status objektet har och vilken riskklass det har fått. Statusen anger hur långt objektet är utrett, t.ex. om det är identifierat, inventerat eller undersökt. Riskklassningen bygger på den information som finns i dag.

Nya uppgifter kan därför komma att ändra riskklassen. För en del objekt saknas riskklass och det kan antingen bero på att området redan har åtgärdats eller på att området endast har identifierats.

Till varje objekt finns ett ID-nummer (Object_Id) som anger det nummer objektet har i Länsstyrelsens databas där mer information finns samlad. Vid förfrågan om utdrag ur databasen var vänlig och ange detta ID-nummer.

Observera att ett objekt kan motsvara ett område som berör en eller flera fastigheter. Objektet kan därmed omfatta fler fastigheter än den där punkten för objektet är placerad.

Karttjänst WebbGIS Planeringsunderlaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kartbild markering förorenade områden i Värmland, oavsett klass

WMS-tjänst

För den som vill använda kartlager i eget system finns i Geodatakatalogen en WMS-tjänst (visningstjänst) över förorenade områden. På sidan finns också en sammanfattning av datamängden samt metadata.

LST miljödata (WMS-tjänst)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Undersökningar av områden

Undersökningar görs för att ta reda på om ett område är förorenat och för att ge underlag för bedömning av om det är prioriterat med fortsatta utredningar och åtgärder.

Undersökningarna görs i flera steg. Man börjar med översiktliga undersökningar som ingår i en förstudie. Dessa syftar till att konstatera vilka föroreningar som kan finnas på området och prover tas där man kan förvänta sig de högsta halterna. Om de översiktliga undersökningarna visat att området är förorenat inleds den fördjupade undersökningen som ingår i huvudstudien.

Exempel på områden som undersökts med statliga medel i Värmland är kemtvättar, sågverk, glasbruk, massa- och pappersbruk, gruvområden med flera.

 

Översiktliga undersökningar

Glasbruk
Glava glasbruk
Liljedals glasbruk

Kemtvättar
Fryksände/Torsbytvätten
Kostympressen
Kostymtvätten
Skogaholmstvätten
Sunne kemiska tvätt- och kostympress

Sågverk
Finnebäcks sågverk
Högboda sågverk (rapport saknas)
Kolsäters sågverk
Stöpafors/Tossebergs sågverk
Gamla Slottsbrons sågverk

Massa- och pappersindustri
Brättne Bruk
Edsvalla bruk
Forshaga-Klarafors bruk
Gamla Slottsbrons träsliperi
Jössefors bruk
Koppoms bruk
Stjärnsfors bruk
Svanskogs bruk

Gruvområden och metallverk
Jansbrohults kopparverk
Karlsviks kopparverk
Källargruvan
Lahälls gruvområde
Mangens storgruva
Norra Ängens gruvor
Rolfsbols silververk
Torskbäckens anrikningsverk
Vegerbols gruvor

Övrigt
Holmstrands plåtindustri
Klaraborgs gasverk
Svanskogs arsenikdeponi
Lesjöfors bruk

Fördjupade undersökningar

Hagforstvätten
Impregneringsanläggningen i Konsterud (rapport saknas)
Lesjöfors bruk
Lysviks sågverk (rapport saknas)
Stjärnsfors bruk
Huvudstudie Jössefors bruk
Huvudstudie Glava Glasbruk

Kontakt