Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Reflektioner från Ukrainaresan
Under en vecka nyligen reste landshövding Georg Andrén tillsammans med försvarsdirektör Linn Ekholm till Ukraina som en del av regeringsuppdraget att samverka. Här kan du läsa landshövdingens egna reflektioner efter resan.
Under vecka 39 pågår Beredskapsveckan – en påminnelse om att vi alla är en del av Sveriges totalförsvar och behöver bidra tillsammans för att stå starka om något hotar oss. Förra veckan reste landshövding Georg Andrén till Zaporizhzhia, här kan du ta del av hans tankar och intryck från besöket.
Vardagen fortsätter även i krig
Resan denna gång gick till Kyjiv och Zaporizhzhia och intrycken har börjat landa. Det som är det starkaste intrycket är att människorna lever sin vardag i krig. Ständigt dessa farliga flygande föremål i luften. Drönare, missiler, ballistiska robotar. Finns som självklarheter hela tiden i folks medvetande. Det farliga kommer ifrån luften, samtidigt som fronten är nära. Vardagen fortsätter. Man går till jobbet. Man handlar. Man tar en kaffe med vänner.
Under vår resa så omfattas vi av den svenska ambassadens säkerhetsarrangemang. Mycket ambitiöst och professionellt. Det innebär att vi hela tiden får uppdateringar i särskilda telefoner som vi hämtat ut inför resan, och där ambassadens säkerhetssamordnare löpande har koll på vad som händer och ger oss instruktioner om när vi ska ta oss skydd eller ner i skyddsrum. Vi får ett skydd och en trygghet som de flesta ukrainare inte har.
En fråga som hela tiden finns med i mötet med ukrainarna - går du ner i skyddsrum? ibland möts man av ett leende, eller en försagd undanflykt, ”nja, kanske inte”, eller ibland, ”det är ingen vits”. Handlar det om att man inte tror att det ska hända mig, just här? Eller att om det träffar så hinner jag ändå inte ner. Eller handlar det rentav om att man inte tänker ge upp sitt liv. Rätten att få sova. Rätten att få vara i sitt hem.
Ceremoni där anhöriga tänder gravljus för att sörja sina förlorade familjemedlemmar.
Beslutsamhet, motståndsvilja och stolthet
Det som särskilt imponerar i samtal med personer vi möter, men även i stadsbilden, är en enastående beslutsamhet. Man möts av en imponerande motståndsvilja, en stark stolthet över vilka man är, var man kommer ifrån och vilken riktning man vill att landet ska ta. Rysslands invasionskrig i Ukraina väcker naturligtvis minnen från Sovjettiden. Sedan murens fall, och sedan de så kallade Värdighetsrevolutionen som startade i november 2013 och eskalerade på vårvintern 2014 då sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor ledde till att över 100 personer dödades, så har det funnits en längtan och en ambition att närma sig väst i allmänhet och EU i synnerhet. Det är denna identitet och ambition som Ryssland försöker stoppa.
Parallellt med denna stolthet och beslutsamhet så gör sig kriget ständigt påmint. Nära 80 % av Zaporizhzhia (69 av 89 kommuner) är ockuperat, eller tillfälligt ockuperat, av Ryssland. Inte bortglömt. Dom finns med hela tiden. Familjemedlemmar, vänner. Det är svårt att få kontakt, men av det man får veta så är det tydligt att livet i de tillfälligt ockuperade områdena är väldigt svårt. Fronten finns där hela tiden, som ett blödande sår. Vad händer med vardagen när fronten hela tiden är så nära? 2 mil.
Vänskap och samarbete
Varför reste vi ner? Vad vill vi med vår relation? På det institutionella planet? På det personliga? Vi har ju regeringens uppdrag att etablera en relation med den regionala administrationen och skapa förutsättningar för värmländska aktörer att göra detsamma med sina motparter. Vi ska stötta, och vi ska ta hem lärdomar. Dagarna i Zaporizhzhia har präglats av vänskap. Vi möts återkommande av glädje över att vi vågade komma, och en påfallande generositet att dela med sig av sina erfarenheter. Vänskap och institutionellt samarbete, är det förenligt? Är det rentav förstärkande?
Det jag tar med mig hem är en sorg och ödmjukhet inför det som Ukraina nu upplever, en stark uppfattning att vi har ett ansvar ett bidra efter förmåga och, inte minst, massor av lärdomar som vi kan ta med oss i vårt eget arbete med att bygga vår egen förmåga att stå emot när det otänkbara händer.
Regeringsuppdraget
Regeringsuppdraget är en del av regeringens senaste stödpaket till Ukraina och syftar till att stärka arbetet med civil beredskap i Västernorrland och Värmland. Samt att stötta Zaporizjzja i kampen för ett fritt och demokratiskt Ukraina. Samarbetet inleddes 2024 genom att ett samarbetsavtal skrevs mellan de tre parterna och har därefter drivits i ett antal olika spår.