Länsstyrelserna stärker stödet till avhoppare – bygger regional struktur över hela landet

Ingen kommun ska stå ensam när en person väljer att lämna organiserad brottslighet. Det är kärnan i den delredovisning som länsstyrelserna nu överlämnar till regeringen. Genom innovativa lösningar som regionala expertteam och stödtelefoner stärks nu arbetet över hela landet.

Ett av de största hindren i arbetet mot organiserad brottslighet har varit att mindre kommuner sällan har den specialistkompetens eller de resurser som krävs för komplexa avhopparärenden.

Vi överbrygger organisatoriska hinder

Delredovisningen visar hur länsstyrelserna nu tar en aktiv roll för att jämna ut dessa skillnader och klargör hur länsstyrelserna fungerar som den nödvändiga länken mellan nationella strategier och lokal verklighet. Genom att vi erbjuder en neutral arena skapas förutsättningar för att vi tillsammans med polisen, kriminalvården, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Socialstyrelsen ska kunna arbeta samordnat och med gemensam metodik. Tillsammans fungerar vi som en kunskapsbrygga som ser till att forskning och nationella riktlinjer når hela vägen ut till yrkesverksamma.

– Vi har tagit en tydlig roll i att sprida metodstöd och bygga en hållbar regional samverkansstruktur som gör skillnad på riktigt. Genom att bygga dessa broar mellan myndigheter och över länsgränser skapar vi en mer förebyggande och motiverande syn på arbetet med avhoppare. Det är en insats som i förlängningen både räddar liv och ökar tryggheten för oss alla, säger Charlie Lundgren, nationell brottsförebyggande samordnare för länsstyrelserna.

Uppdraget ger landets kommuner rätt förutsättningar för att erbjuda ett sammanhållet och kunskapsbaserat stöd till de som vill lämna kriminella miljöer. Målet är att en avhoppare ska mötas av samma professionella struktur oavsett var i landet behovet uppstår.

Delredovisning länsstyrelsernas uppdrag att utveckla stöd till avhoppare från organiserad brottslighet

Fem exempel från norr till söder

Redovisningen visar hur vi anpassar arbetet efter regionala behov så att ingen kommun står ensam:

• Norrland: Länsstyrelsen Västerbotten leder ett unikt samarbete mellan de fyra norrlänen för att säkra att en avhoppare i glesbygd möts av samma professionella struktur som i en storstad.
• Värmland: Här utreder Länsstyrelsen i Värmlands län, tillsammans med Forskning och utveckling Välfärd på Karlstads universitet, en gemensam regional avhopparresurs. Målet är att stötta mindre kommuner med den specialistkompetens de inte kan upprätthålla själva.
• Skåne: Länsstyrelsen i Skåne har byggt upp ett operativt nätverk med cirka 50 aktörer från polis, kommun och kriminalvård. Under 2026 planerar man även att lansera en regional stödtelefon för att erbjuda direkt konsultation till kommunerna.
• Sydost: Genom att samplanera sina insatser skapar länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg en enhetlig struktur inom sitt gemensamma polisområde, vilket gör stödet mer rättssäkert och effektivt.
• Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholm har under flera år haft ett operativt nätverk med aktörer på lokal nivå såsom polis, kommun, kriminalvård samt forskare och FoU-enhet. För att fånga upp länets utmaningar har en regional arbetsgrupp etablerats. Länsstyrelsen Stockholm erbjuder alla kommunanställda utbildningsinsatser kring barn och unga i kriminalitet samt kollegial handledning.

Vägen framåt – systemet måste breddas

Trots framgångarna pekar delredovisningen på kritiska utmaningar. Den nuvarande nationella definitionen av en "avhoppare" anses ofta vara för snäv, vilket gör att barn, unga och familjer riskerar att hamna mellan stolarna.

För att möta de komplexa behoven ser länsstyrelsesamordnarna ett stort behov av fortsatt utveckling; 43 procent av dem uppger att de behöver fördjupa sin egen expertkompetens för att kunna stötta kommunerna optimalt. Under 2026 växlas arbetet upp ytterligare genom att inkludera fler viktiga aktörer, såsom hälso- och sjukvård och psykiatri, i de regionala nätverken.