Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Sverigefinnarnas dag 24 februari
Den Sverigefinska flaggan, Ruotsinsuomalaisten lippu, som innehåller färger från både den svenska och finska flaggan.
Den 24 februari är det Sverigefinnarnas dag och vi hissar flaggan utanför Länsstyrelsens lokaler i Karlstad.
Sverigefinnarna är den största av våra fem nationella minoriteter och antalet personer som har anknytning till den finska kulturen och till det finska språket i Sverige uppskattas till drygt 700 000 personer.
Redan på 1600- och 1700-talen befolkades Värmlands västra delar och de norska gränsområdena av finländska bönder. Idag finns fortfarande finngårdar och torp i skogstrakterna norr och väster om Torsby, som kulturreservatet Juhola finngård och naturreservatet Ritamäki, med bevarade odlingslandskap och karakteristiska byggnadsbestånd.
Sverigefinnarnas dag har firats den 24 februari sedan 2011 för att uppmärksamma den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet. I de 66 kommuner som ingår i förvaltningsområdet för det finska språket har den som vill rätt till förskola och äldreomsorg på finska, samt rätten att använda finska i kommunikationen med kommun och myndigheter.
Varför firas Sverigefinnarnas dag den 24 februari?
Dagen firas varje år den 24 februari sedan 2011, på författaren Carl Axel Gottlunds födelsedag. Gottlund var en finländsk folklivsforskare och det är tack vare hans forskning som vi vet så mycket om människorna som bodde i Sveriges finnskogar.
Om nationella minoriteter
År 1999 beslutade riksdagen att judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar skulle få status som nationella minoriteter i Sverige. I januari 2010 förstärktes rättigheterna för de nationella minoriteterna genom en ny lag som också omfattar minoritetsspråken. I samband med att den nya lagen trädde i kraft blev Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. Länsstyrelsen Värmland flaggar för att synliggöra och främja samtliga av våra nationella minoriteter, samt deras språk och kultur.
