Risk för skogsbrand i Värmlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Kalkning av Värmlands sjöar och vattendrag minskar under 2023

Färre sjöar och vattendrag i Värmland kommer att kunna kalkas i år. Anledningen är ökade kalkningspriser, vilket påverkar ungefär en fjärdedel av de områden som tidigare kalkats. Detta trots att Länsstyrelsen Värmland nyligen beviljats ytterligare drygt två miljoner kronor till årets kalkning.

Kalkpriserna har ökat kraftigt det senaste året, bland annat på grund av de stora prisökningarna inom transportsektorn. Statsstödet, som till stor del finansierar kalkningen, har inte ökat på motsvarande sätt. Situationen med ökade priser på kalk är likartat för hela landet.

– Havs- och vattenmyndigheten har precis beviljat ytterligare medel för årets kalkning, men trots det kommer vi behöva minska den mängd kalk som sprids i länet, säger Oscar Askling, kalkningshandläggare på Länsstyrelsen Värmland.

Andelen försurade sjöar och vattendrag är fortfarande hög i Värmland. Det beror till stor del på historiskt nedfall av försurande ämnen i kombination med svag buffringsförmåga i marken. Tack vare kalkningen har känsliga arter kunnat räddas, vilka annars med största sannolikhet skulle ha försvunnit från de försurningsdrabbade områdena. Då återhämtningen går sakta kommer kalkningsverksamheten att behöva fortsätta under lång tid framöver.

Värmland kalkar mest i Sverige

Totalt 13 av länets kommuner sprider vanligtvis kalk. Nu påverkas runt 180 av 719 sjöar och vattendrag i länet. Av dessa blir en mindre andel helt utan kalk, medan det i de flesta vatten kommer att kalkas, fast i en mindre skala. I Kils kommun sätts kalkningen på paus helt i år. Kommunernas arbete med kalkspridning samordnas av Värmlands läns kalkningsförbund i dialog med Länsstyrelsen.

­– Vi har försökt göra en prioritering så att de negativa effekterna ska bli så små som möjligt. Om det blir perioder med mycket regn och en stor ytavrinning från omgivande marker finns en risk att vattenlevande organismer drabbas i samband med så kallade surstötar, säger Oscar Askling.

Flera vattenlevande arter är känsliga mot försurning och för att rädda dessa arter har man kalkat sedan slutet av 1970-talet. Några av de arter man kalkar för, de så kallade motivarterna, är flodpärlmussla, flodkräfta, lax, mört och öring. I de områden där exempelvis flodkräftan försvunnit på grund av förekomsten av den främmande invasiva arten signalkräfta kommer kalkningen nu nedprioriteras, om det inte finns andra motivarter i dessa områden.

Även fritidsfisket kan påverkas

Låga pH-värden är negativt för arternas reproduktion och långsiktiga överlevnad. Vid mycket låga pH-värden fälls oorganiskt aluminium ut, vilket är giftigt för vattenlevande organismer.

­– Försurningskänsliga bottenlevande arter som till exempel snäckor, dagsländor och andra insekter missgynnas när vattenkemin försämras. På lång sikt riskerar även fritidsfisket att påverkas negativt då artsammansättningen i fisksamhället ändras på grund av försurningen, säger kalkningshandläggare Jonatan Johansson.

Anslaget till kalkningen ska också räcka till biologiska undersökningar och vattenkemisk provtagning i sjöar och vattendrag, för att följa upp hur kalkningen fungerar. Länsstyrelsen Värmland prioriterar att behålla kalkeffektuppföljningen även i de områden där kalkningen sätts på paus.

­– Vi kommer att behöva följa upp årets kalkning för att se de långsiktiga effekterna av förändringen, säger Jonatan Johansson.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss