Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Risk för förhöjda halter av kemiska ämnen i våra stora sjöar

Vy över Vänern. Foto: Sara
Peilot

Vy över Vänern. Foto: Sara Peilot

Den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester och andra organiska miljöföroreningar i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk presenterades under gårdagen. Undersökningen ger nu en första bild av vilka kemiska ämnen som finns i vattnet och hur koncentrationerna varierar över året.

Halter av läkemedelsrester och andra miljöföroreningar var tydligt lägre i Vänern och Vättern – stora sjöar med stor vattenvolym men få större städer – medan vattnet i Mälaren hade högre halter.

– Vi kunde se en säsongsvariation i vattendragen med högre koncentrationer av läkemedel mot depression under hösten, och allergimedicin under våren, säger Sara Peilot, på Vänerns vattenvårdsförbund.

Totalt ingår över hundra olika ämnen, så kallade organiska miljöföroreningar, i undersökningen – ett 70-tal av dessa klassificeras som läkemedel.

Många av de kemiska ämnen som har analyserats är viktiga att studera av olika orsaker. Läkemedel har producerats för att ge en biologisk effekt vid låga koncentrationer och PFAS-ämnen är persistenta och har hälsofarliga egenskaper.

Resultat

25 ämnen kunde mätas i mer än hälften av alla prov från alla tre sjöarna. Läkemedel mot depression och epilepsi, beta-blockerare samt nikotin, koffein och industrikemikalier var vanligt förekommande. Dessutom fanns sju PFAS-ämnen i mer än hälften av alla prov. Halterna av hormonet östradiol och PFAS-ämnet PFOS överskred Vattendirektivets miljökvalitetsnormer i flera fall.

I de undersökta vattendragen som var recipienter till avloppsreningsverk upptäcktes fler ämnen än i sjövattenproverna och i högre halter: rester från läkemedel mot epilepsi och depression, liksom koffein, nikotin och industrikemikalier och bekämpningsmedlet DEET. Diklofenak överskreds eller var nära att överskrida Vattenförvaltningens miljökvalitetsnorm i de tre mest påverkade vattendragen. Även uppmätta halter av PFAS var höga i vattendrag påverkade av förorenade områden, och överskred miljökvalitetsnormen i nästan alla undersökta vattendrag.

Högre halter av kemiska ämnen i vattendrag

I Vänern uppmättes 21 olika ämnen och 50 ämnen i de tillrinnande vattendragen. Generellt var koncentrationerna högre i vattendragen än ute i Vänern.

– Vi har kunnat uppmäta fler ämnen än vad vi förväntade oss. Det var tydligt att de mest påträffade ämnena i vattendragen och sjöproverna har ett utbrett användande och förekom i höga halter i utgående avloppsvatten. i Vänern var koncentrationer överlag låga. Man måste dricka Vänervatten i flera tusen år för att få i sig samma mängd koffein som finns i en kopp kaffe, säger Sara Peilot.

En fråga som oroar är blandningseffekten – vad som händer när olika ämnen blandas och samverkar i miljön. Var för sig kanske enskilda ämnen i låga halter inte har någon effekt. Men hur olika ämnen och olika halter av dem tillsammans påverkar miljön och livet i vattnet, det vet vi inte än. Här finns det ett stort forskningsbehov.

– Vi måste bli medvetna om att det finns många olika ämnen i våra sjöar och att det kan bli ett problem i framtiden, säger Sara Peilot. En åldrande befolkning gör att användningen av läkemedel troligtvis kommer att öka i framtiden. Även användning av syntetiska kemikalier ökar på grund av efterfrågan av deras positiva egenskaper i t.ex. varor och produkter, säger Sara Peilot avslutningsvis.

Den här undersökningen är en uppföljning av en tidigare studie från 2006, där 15 läkemedelsrester studerades. Då var det inte möjligt att påvisa dessa ämnen i sjöarna överhuvudtaget. Nu har analysmetoderna blivit betydligt bättre och vid denna undersökning har provtagningen utökats till att omfatta över hundra ämnen.

De tre stora sjöarna används idag till dricksvattenproduktion för cirka tre miljoner människor och har stora naturvärden som också är beroende av rent vatten. Det är viktigt att värna och skydda vattnet så att även framtida generationer får ett bra och rent dricksvatten.

Ladda hem rapporten

Rapporten finns att ladda ner och läsa på Rich Waters webbplats

Förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten (Rich Waters webbplats)länk till annan webbplats

Läs mer om Vänern (www.vanern.se)länk till annan webbplats

FAKTA - Om undersökningen


Kartläggningen, som omfattar drygt 400 prover, har tyngdpunkt på läkemedel men även PFAS, hormoner, personvårdsprodukter, industrikemikalier, parabener, bekämpningsmedel och stimulerande ämnen som koffein och nikotin har undersöks. Till personvårdsprodukter räknas till exempel solskyddsmedel, insektsmedel, schampo och hudvårdsprodukter. Provtagningen sträcker sig över fyra säsonger under 2019-2020 och omfattar:

- 45 prover från vattendrag (åar och bäckar som rinner ut i de stora sjöarna)

- 83 prover från olika platser och på olika djup i Mälaren, Vänern och Vättern

- 120 prover från 19 olika vattenverk av rå- och dricksvatten

- 154 prover från 23 olika reningsverk av inkommande och utgående avloppsvatten.

Undersökningen har genomförts av en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet. Den har finansierats inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters och av Havs- och vattenmyndigheten, de tre vattenvårdsförbunden, länsstyrelserna i Jönköpings län och Västra Götaland samt de deltagande reningsverken och vattenverken i följande kommuner: Arboga, Askersund, Enköping, Grums, Gullspång, Götene, Hammarö, Hjo, Håbo, Järfälla, Jönköping, Karlsborg, Karlstad, Kristinehamn, Köping, Lidköping, Mariestad, Motala, Skaraborgsvatten, Stockholm, Strängnäs, Södertälje, Vadstena, Vänersborg, Västerås och Ödeshög.

Kontaktpersoner

Sara Peilot, Vänerns vattenvårdsförbund
Telefon: 010-224 52 05
E-post: sara.peilot@lansstyrelsen.se

Oksana Golovko, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Telefon: 018-673125
E-post: oksana.golovko@slu.se

Kontakt