Publiceringsdatum: 22 maj 2019

Biologiska mångfaldens dag 22 maj

Fältgentiana eller ”Svart Johannes” som den kallas lokalt i västra Värmlands finnbygder är i Sverige en av de gräsmarksväxter som minskat mest sedan mitten av 1900-talet. Den är fridlyst i Värmland.

Internationella biologiska mångfaldens dag inrättades av FN år 2002 för att öka förståelsen för en artrik natur. I Sverige har dagen uppmärksammats sporadiskt tidigare, men de senaste två åren har engagemanget ökat. I år arrangeras minst 200 evenemang runt om i landet. Länsstyrelsen Värmland arbetar för den biologiska mångfalden på många olika sätt. Här presenterar vi ett axplock av insatser och åtgärder.

Utrotning av skunkkalla

Invasiva arter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. I Värmland finns fyra kända förekomster av den invasiva arten skunkkalla. Det är en nordamerikansk art som tagits in till Sverige som prydnadsväxt. Eftersom den lever i fuktiga miljöer med rinnande vatten är risken stor att den sprids i naturen, och när den väl fått fäste är det mycket svårt och kostsamt att utrota den. Under 2019 genomför vi tillsammans med kommuner och markägare bekämpningsåtgärder mot skunkkallan i Värmland.

Utsikt Värmland – artikel om invasiva arter sid. 4–5PDF

Ängs- och betesmarksinventering

Slåtterängar och betesmarker kan vara väldigt artrika. För att de ska bibehålla sin biologiska mångfald behöver gräset och örterna tas om hand, antingen av betesdjur direkt eller av människan i form av slåtter. Under 2019 fortsätter en inventering som pågår under flera år, där kärlväxter och ibland även vissa insekter i dessa marker noteras.

Inventering av fåglar på standardrutter

Förr användes kanariefåglar i gruvor, och när de slutade att sjunga, var det en signal till gruvarbetarna att luften i gruvan innehöll farliga gaser. Fåglar är utmärkta miljöindikatorer i naturen också, och populationstrender för grupper av fåglar används numera som indikatorer i flera av riksdagens miljömål. I år utförs Inventering av fåglar på standardrutter i Värmland mellan 20 maj–10 juni. Räkningen utförs i samarbete med drygt 20 fågelkunniga ideella personer.

Åtgärdsprogram för hotade och fridlysta arter

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2 000 arter riskerar att försvinna. Många arter skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. För flera arter räcker inte det för att de ska kunna leva vidare. Dessa hotade arter behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. (Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.)

Många växter och djur, till exempel alla fåglar, groddjur och fladdermöss, är fridlysta och omfattas av särskilda krav på försiktighet. Att störa fåglar under deras parnings- och uppfödningsperiod och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser är förbjudet.

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om fridlysta arter.

Hotade djur och växter

Naturvårdsprojekt om Klarälven

Två länder – én elv är ett gränsöverskridande naturvårdsprojekt mellan Sverige och Norge och handlar om Klarälven-Trysilelva-Femundselva. Målet är att skapa goda förutsättningar för en attraktiv natur- och livsmiljö i och längs älven för bland annat den unika stammen av insjölevande storvuxen lax. Laxen, som är upptagen i art- och habitatdirektivet och en utpekad art i älvens Natura 2000 område, är av stort värde ur ett ekosystemperspektiv. Om vi lyckas skapa förutsättningar för en långsiktig återuppbyggnad av det vilda och långvandrande laxbeståndet kommer också många andra arter och värden att gynnas parallellt. Dessutom finns då grunden för en utvecklad turism till gagn för landsbygdsutvecklingen i hela området. Projektägare är Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen Innlandet.

tvalanderenelv.eulänk till annan webbplats

Skötsel och nybildning av naturreservat

I Värmland finns mer än 200 naturreservat som är alldeles proppfulla med biologisk mångfald av alla de slag. Naturreservat bildas för att skydda värdefull natur och för att bevara hotade växt- och djurarter för framtiden. Men de är också till för oss, för att vi ska kunna vistas i orörd, rofylld, vacker eller intressant natur. Ett exempel är naturreservatet Tibergs udde i Långban. Den här tiden på året blommar stora mängder gullvivor på de öppna slåttermarkerna i reservatet. Åk dit och njut av mångfald och skönhet! Eller besök något av Värmlands andra fina naturreservat.

Naturreservat i Värmlands län

Kontakt