Avslutade projekt

Mat härifrån - recept för vardag och krisberedskap, är resultatet från ett projekt där vi har kopplat ihop målen för En livsmedelsstrategi för Sverige med totalförsvarets behov. Projektet ska ses som ett test och ett första steg i en förändringsprocess. Finns det en marknadspotential för svensk och närproducerad kriskost? Är det här ett sätt att stärka krisberedskapen för kommuner och enskilda? Enlig vår definition är kriskost livsmedel som kan lagras utan kyla i minst tre månader. Vi har även lagt till kravet att kriskosten ska vara från Sverige. Råvaran ska vara svensk och förädlingen ska ske i Sverige. Vi har eftersträvat att kriskosten skulle vara producerad så nära som möjligt, helst i Värmland med angränsande län. Utifrån dessa krav har vi inventerat vad som finns idag. Kockar från tre värmländska kommuner har skapat 15 recept utifrån dessa produkter. I skriften finns en översiktlig redovisning av vilka livsmedel vi hittat. Avslutningsvis redovisas några slutsatser om vilka produkter vi saknar på marknaden samt råd till kommuner, enskilda, lantbrukare och livsmedelsföretagare.

Skriften har tagits fram inom projektet Insatser för att uppfylla de nationella målen i livsmedelsstrategin som finansieras av Landsbygdsprogrammet. Projektet har genomförts av Länsstyrelsen Värmland i samarbete med Kils kommun, Kristinehamns kommun, Karlstads kommun, Räddningstjänsten i Karlstadsregionen, Livsmedelsverket och Nifa – branschföreningen för värmländska matföretag.

Publikation: Mat härifrån - recept för vardag och krisberedskap Länk till annan webbplats.

Våra matvanor förändras hela tiden. Det är stor skillnad på vad hushållen äter idag jämfört med för 20, 50 eller 100 år sedan. Framöver kan efterfrågan förändras av till exempel trender, nysvenskars matvanor och samhällets ökade behov av krisberedskap. Klimatfrågan påverkar på olika sätt.

Runt om i Sverige pågår flera initiativ för att ta fram produkter tillverkade av svenskodlade proteingrödor som gråärt, sötlupin, åkerböna och linser. Dessa kan ersätta importerade alternativ. En del produkter är redan kommersiella som torkade baljväxter, färsk baljväxtfärs och fryst falafel av svenska ärtor. På gårdsnivå finns det lantbrukare som ersätter importerat proteinfoder med svenskodlat. Det pågår även forskningsprojekt för att ta fram vegetabiliska produkter som ”yoghurt” gjord på fermenterade proteingrödor.

Hushållningssällskapet, LRF, Nifa och Länsstyrelsen har haft ett samarbetsprojekt om nya grödor. Målet var att inspirera lantbruksföretagare att odla nya grödor.

Det här har vi genomfört:

• En studieresa planerades 2021 men blev inställd på grund av Corona-restriktioner.
• En grupp odlare bjöds in till ett seminarium om proteingrödor i november. Samtliga ville provodla.
• Projektet köpte in utsäde och tillgång till telefonrådgivning.
• Sammanlagt odlades cirka 20 hektar nya grödor.
• Sötlupin, gråärt, quinoa och tre sorters linser odlades 2022.
• En kombinerad fältdag och seminarium genomfördes i juli för odlargruppen och övriga intresserade.
• Karlstads kommuns kostchefer och kockar ville också delta i projektet. I augusti 2022 arrangerades en fältvisning för kockar och kostchefer. Kommunen är intresserad av att kunna köpa proteingrödor lokalt.
• Flera odlare valde att tröska skörden. De odlare som valde att tröska fick ett bidrag från projektet, delvis efter behov.
• Kockarna på ett skolkök fick prover av gråärt, sötlupin och linser från odlarna som de har testat att laga olika rätter av.
• I november 2022 arrangerades ett seminarium om marknad. Slätte gård/Nordisk råvara, Skafferi Värmland och Karlstads kommun medverkade. Även Coop Värmland och Färskvarucentralen deltog på mötet. Kockarna bjöd på smakprov av olika rätter tillagade av skörden. Flera odlare är intresserade av att fortsätta odla. Under mötet diskuterades hur vi skapar hållbara värdekedjor.

Efter seminariet om marknad har två odlare sålt mindre mängder torkad gråärt, gulärt och sötlupin till Fagerås kvarn som rensar och packar i storköksförpackning. Fagerås säljer via Skafferi Värmland till Karlstads kommun. En liten mängd Gråärt har sålts till Torfolks gårdsbutik som packar i små påsar för hushåll.

Vid en träff med kostchefsnätverket fanns intresse av att delta i en fortsättning av projektet.

Artikel "Testodling av proteingrödor" i tidningen Utsikt, nummer 3 2022 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Artikel om projektet Nya grödor i tidningen Utsikt, nummer 2 2021 Länk till annan webbplats.

Samarbetsgruppen har bestått av medarbetare från olika verksamhetsområden inom Länsstyrelsen: biologisk mångfald, lantbruk, livsmedelsstrategin, miljömål, klimat, risk och säkerhet, upphandling samt husföreståndaren på Residenset. Region Värmlands strateg inom folkhälsa deltog också i samarbetsgruppen.

Gruppen har kompetensutvecklat varandra genom att inventera olika lagar och styrande dokument inom våra sakområden kopplat till hållbar livsmedelskonsumtion. Vi har även inventerat målkonflikter och synergier mellan olika mål samt avvägt deras relevans för länsstyrelsens livsmedelsinköp. Tre seminarier med externa föreläsare har arrangerats digitalt. Avslutningsvis har gruppen tagit fram ett förslag till Riktlinje för hållbara och hälsosamma matval för Länsstyrelsen Värmland.

• Grums kommun
• Karlstad kommun
• Boxholms kommun
• Vadstena kommun
• Ödeshög kommun
• Vreta Kluster
• Länsstyrelsen Östergötland
• Länsstyrelsen Västra Götaland
• Region Värmland
• Projektet ”Mattanken” Jordbruksverket
• Livsmedelsverket
• Upphandlingsmyndigheten
• Soil Association /”Food for life”