Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Länsstyrelsen erbjuder rådgivning på din gård, kurser och andra aktiviteter för att ge inspiration och praktiska råd för att bevara natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.

Ett rikt odlingslandskap med naturbeten, åkerkanter, slåtterängar och gamla byggnader är viktiga för den biologiska mångfalden och kulturmiljön på landsbygden. Den biologiska mångfalden har vi nytta av i form av pollinering, skadebekämpning, fina naturupplevelser och mycket mer.

Rådgivning

För dig som äger en jordbruksfastighet eller arbetar inom lantbruks-, skogsbruks- eller trädgårdsverksamhet erbjuder vi rådgivning om du är intresserad av odlingslandskapets natur- och kulturvärden.

Hur kan naturbetesmarken vara en resurs i produktionen? Och hur ska man tänka i sin betesplanering för att naturbetet ska ge bra foder och naturvärden?

Nu kan du som brukar naturbetesmark få rådgivning kring betesplanering och hur naturbetesmarken kan vara en resurs i företaget. Rådgivningen erbjuds till personer som är verksamma inom jordbrukssektorn i Värmlands län och som har betesdjur och tillgång till naturbetesmarker. Du kan även få rådgivning om du planerar att skaffa djur och har tillgång till naturbetesmarker.

Naturbetesmarker är permanenta gräsmarker som inte plöjs, sås in, gödslas eller bearbetas. De är bland de mest artrika marker som finns i Sverige och den bästa metoden för att behålla markernas biologiska mångfald är att låta djur beta där.

Syftet med rådgivningen är att utveckla betesdriften på naturbetesmark samt ta fram kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara lösningar. Målet är att värdefulla betesmarker ska betas och hållas öppna samtidigt som det genererar positiva effekter på företagsekonomi, djurhälsa och markernas naturvärden.

Rådgivningen kan inriktas på nötkreatur, får och getter, hästar samt sam-/växelbete (flera djurslag). Det finns 2 olika sorters rådgivningsmoduler: Betesplanering (1) och Betesmarken i företaget (2). Läs mer nedan.

Rådgivningen ska syfta till att utbilda och lämna råd till företagare med djur som ska beta naturbetesmarker. Målet är att göra en betesplanering som syftar till att befintliga och eventuellt fler naturbetesmarker betas. Betesmark på åker får ingå i rådgivningen.

Rådgivningens innehåll
En betesplanering upprättas och nedanstående punkter kan delvis anpassas vid behov.

  • Vilka betesmarker ska betas, när och av vilka djur.
  • Betesmarkens avkastning.
  • Förväntat produktionsresultat.
  • Hälsoaspekter att ta hänsyn till (t.ex. parasiter på betet).
  • Hur betesmarken ska betas för att på bästa sätt öka den biologiska mångfalden (betesmetoder/-modeller).
  • Hur man styr och varierar betestrycket för att få en ökad miljönytta, samtidigt som djuren räcker till arealen.
  • Genomgång av betesmarkens skötselkrav.
  • Vid behov praktiska lösningar för hur betesmarken ska kunna användas optimalt t.ex. insamling av djur, staket, ström, vatten etc.

Har du frågor eller är du intresserad av att få rådgivning?
Hör av dig till något av rådgivningsföretagen! Tabellen nedan anger vilka djurslag som respektive rådgivningsföretag ansvarar för.

Tabellen anger vilka djurslag som respektive rådgivningsföretag ansvarar för

Modul 1

Lantbruksråd i Väst

Hushållningssällskapet Västra

Gård & Djurhälsan

A: Nötkreatur

X



B: Får och getter


X

X

C: Häst


X


D: Flera djurslag (sam-/växelbete)


X


Lantbruksråd i Väst (endast nöt):
Maja-Lena Främling, 070-207 51 67 eller info@lantbruksradivast.se

Hushållningssällskapet Västra (ej nöt):
Anna Hultgren, 054-54 56 11 eller anna.hultgren@hushallningssallskapet.se

Gård & Djurhälsan (endast får och getter):
Theo den Braver, 0346-102 22 eller theo.denbraver@gardochdjurhalsan.se

Rådgivningen ska syfta till att utbilda och lämna råd till företagare med djur som ska beta naturbetesmarker. I denna modul ska djurhållarens frågor/problem inom området naturbetesmarker diskuteras. Målet är att använda betesmarken så att djurvälfärd, miljö och företagets ekonomi förbättras.

Rådgivningens innehåll
Innehållet är beroende på vilka problem eller frågeställningar som ska lösas respektive besvaras. Frågeställningarna kan till exempel handla om hur man kan skaffa mer naturbetesmark, vilken storlek på marken som krävs för att det ska bli ekonomiskt att hålla djur där, stängsel som är långsiktigt hållbara, transport och förflyttning av djur, hur ska ett markavtal se ut, ekonomi kring naturbetesmarker, vilka möjligheter finns för att utveckla skötseln genom effektiva och miljömässigt hållbara lösningar, m.m.

Har du frågor eller är du intresserad av att få rådgivning?
Hör av dig till något av rådgivningsföretagen! Tabellen nedan anger vilka djurslag som respektive rådgivningsföretag ansvarar för.

Tabellen anger vilka djurslag som respektive rådgivningsföretag ansvarar för

Modul 1

Lantbruksråd i Väst

Hushållningssällskapet Västra

A: Nötkreatur

X


B: Får och getter


X

C: Häst


X

D: Flera djurslag (sam-/växelbete)


X

Lantbruksråd i Väst (endast nöt):
Maja-Lena Främling, 070-207 51 67 eller info@lantbruksradivast.se

Hushållningssällskapet Västra (ej nöt):
Anna Hultgren, 054-54 56 11 eller anna.hultgren@hushallningssallskapet.se

Under 2020 har du som är lantbrukare eller äger en jordbruksfastighet i Värmland möjlighet att få kostnadsfri rådgivning av en erfaren hantverkare inom byggnadsvård. Vid en rådgivning bedöms byggnadens skick och vilka åtgärder som behövs för att bevara byggnaden. Det kan till exempel handla om:

  • Skadade timmerkonstruktioner
  • Byggnader som lutar eller grunder som flyttat på sig
  • Tegelbyggnader och kubbhus
  • Jordkällare
  • Kallmurade stenkonstruktioner som körbroar, grunder, rökugnar
  • Tak av tegel, skiffer, näver eller stickor
  • Fönster

Har du till exempel en gammal jordkällare som du vill rusta upp så den kan användas? Eller har du en ekonomibyggnad med skiffertak? Är du osäker på skicket?

Skicka i så fall en intresseanmälan till sofie.eriksson@lansstyrelsen.se med...

  • en kort beskrivning av vad det är för byggnad,
  • adress och fastighetsbeteckning,
  • en eller flera digitala bilder på byggnaden och
  • kontaktuppgifter till dig.


Gäller äldre ekonomibyggnader byggda före 1940 (ej bostadshus). Budgeten för detta är begränsad och erbjudandet gäller därav tills pengarna tagit slut.

Passa på att lära dig slipa eller knacka lien vass innan årets slåtter. Länsstyrelsen erbjuder kostnadsfri rådgivning till dig som sköter eller skulle vilja sköta värdefull ängsmark i Värmlands län. Våra rådgivare hjälper till med att visa hur man slipar eller knackar en lie så att den blir riktigt vass. Du kan även få hjälp med jordläggning och en kort introduktion i slåtterteknik. Om du redan kan slipa men saknar slipsten, kan du låna det hos rådgivaren.

Skicka en intresseanmälan till:

  1. Maria Sundqvist, maria.sundqvist@lansstyrelsen.se
  2. Elena Jonsson, elena.jonsson@lansstyrelsen.se eller
  3. Sofie Eriksson, sofie.eriksson@lansstyrelsen.se

För dig som har en jordbruksfastighet eller är verksam i jordbruksföretag. Rådgivningen är kostnadsfri och kan ha olika inriktning beroende på vad du är intresserad av.

  1. Skötselplan för gårdens natur- och kulturvärden
  2. Betesplan för skötsel av naturbeten
  3. Restaureringsplan för dig som vill restaurera igenväxta ängs- eller betesmarker

Rådgivningen utförs av Maria Sundqvist och Elena Jonsson. Kontakta oss gärna för ytterligare information om rådgivningen. Se kontaktuppgifterna längst ner på sidan.

Utbildningsaktiviteter

På de kurser och fältvandringar som anordnas ligger odlingslandskapets natur- och kulturvärden och dess skötsel i fokus. Vi ordnar kurser i egen regi, ofta med externa experter som kursledare. Våra aktiviteter vänder sig till dig som deltar i skötseln av odlingslandskapet och äger en jordbruksfastighet eller arbetar inom lantbruks-, skogsbruks- eller trädgårdsverksamhet.

Se vilka aktiviteter som är på gång i vår kalender

Andra projekt och aktiviteter

Årets slåttergubbe firar i år 10-årsjubileum. Den 2 juni hölls utdelningen av utmärkelsen och mottagare av Årets slåttergubbe 2020 är Martin Sandmark. Stort grattis!

Martin Sandmark och Georg Andrén

Martin Sandmark och Georg Andrén i residensets trädgård. Foto: Länsstyrelsen Värmland

För Martin som driver företaget Vänervård är slåtter i ängsmarker en betydande del av företagets verksamhet. Han har på eget initiativ och genom att söka pengar från olika håll börjat sköta flera ängar på öar i Vänern, bla Kyrkoruinen på Lurö. Kyrkoruinen har varit igenvuxen och det är Martin som röjt sly och hallonsnår och genom en väl genomtänkt strategi med slåttern fått marken att återhämta sig efter igenväxningen. Ängen har blivit mer artrik med gott om både kärlväxter och insekter.

För snart tio år sedan var Martin en av deltagarna i Länsstyrelsens (lantbruksenheten) projekt ”Nästa generation ängsskötare”, där en handfull ungdomar fick några veckors betald praktik ute i värmländska ängsmarker. De fick då lära sig att slå med lie på flera olika typer av ängar. Varför det är så viktigt för både den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena att konsten/hantverket lever kvar och används hade de tidigare lärt sig mycket om på Landskapsvårdsutbildning vid Göteborgs universitet. Motiveringen till priset lyder:

För att på ett förtjänstfullt sätt under många år ha skött traditionella hackslåttmarker i Värmlands län och därigenom bidragit till att bevara ängsmark och ängsbruk

Landshövding Georg Andrén delade ut priset som bestod av ett diplom och en blombukett.

- Det känns riktigt spännande att få dela ut utmärkelsen. Den praktiska kunskapen kring att hantera en lie är ett levande kulturarv som dessutom bidrar till biologisk mångfald. Utdelningen av Årets slåttergubbe är ett sätt att ge uppmärksamhet och uppskattning åt de som värnar om slåtterhantverket i Värmland, säger Georg Andrén.

Deltog vid prisutdelningen gjorde även Ulrica Broström (Hushållningssällskapet Västra), Ewa Persson Badé (Naturskyddsföreningen Värmland), Maria Sundqvist, Elena Jonsson och Karin Hovdebo (alla tre från Länsstyrelsen Värmland).

De som slår och sköter om sina gamla ängsmarker är verkligen värda att uppmärksammas! Kulturmiljöer, biologisk mångfald och ett levande kulturarv bevaras tack vare slåttern. Därför finns utmärkelsen Årets slåttergubbe.

Varje vår får allmänheten nominera sina favoriter till priset och därefter utser en jury årets segrare. För juryarbetet år 2020 har representanter från Värmlands Hembygdsförbund, Region Värmland, Hushållningssällskapet, Naturskyddsföreningen och Länsstyrelsen Värmland inbjudits och deltagit.

Priset delades ut första gången år 2010 och firar alltså 10-årsjubileum i år. Namnet ”Årets slåttergubbe” anspelar varken på ålder eller på kön hos de värmländska ängsbrukarna, utan på en av våra mest kända ängsblommor Arnica montana, slåttergubbe.

Gula slåttergubbar på en grönskande äng.

Slåttergubbar på en grönskande äng. Foto: Maria Sundqvist

Fakta - gamla ängsmarker

För 100-150 år sedan fanns fortfarande enorma arealer blommande ängsmarker i stora delar av Värmland. En slåtteräng är den mark där bonden förr tog sitt hö. Enkelt uttryckt användes åkrar till spannmål och det som var för besvärligt att röja från sten och plöja upp slogs med lie. Där såddes inga frön och marken gödslades inte utan gav gräs och örter helt på egen hand.

I dag har nästan all gammal ängsmark antingen gjorts om till betesmark, plöjts upp till åker eller planterats igen med skog. Slåtterängar med lång kontinuitet är några av de mest artrika miljöerna som vi har i Sverige. De få traditionella ängsmarker som fortfarande finns kvar i länet är därför mycket värdefulla – ur både biologisk och kulturhistorisk synpunkt!

Varför ser ängen ut som den gör?

Den traditionella skötseln med slåtter under sensommaren gynnar många arter och detta gör att floran i en gammal välskött äng blir mycket artrik och speciell. I ängen trivs sådana växter som klarar av att växa på mager mark och som trivs i öppen, solig terräng. Det finns även många svampar och djur som är knutna till dessa miljöer.

Bevarandet kräver brukare!

Utan brukare finns inte ängsmarken - det är den årliga skötseln som ger ängsmarkerna de höga värdena. Hävden (slåttern) måste därför fortsätta för att värdena ska finnas kvar. Samtidigt är medelåldern hög bland många av våra allra flitigaste ängsbrukare. Vi behöver alltså få fram en ny generation brukare till våra värmländska ängar. Det är en riktigt stor utmaning inför framtiden! Länsstyrelsen ordnar varje år kurser i lieslåtter men behöver hjälp från fler håll att sprida budskapet om ängarnas betydelse.

Läget i Värmland just nu

Enligt Ängs- och betesmarksinventeringenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som gjordes 2002-2004 finns det 319 slåtterängar med höga värden kvar i Värmland. Deras totala areal är cirka 250 hektar. 2017 har en ominventering påbörjats på uppdrag av Jordbruksverket.

Skötsel av en traditionell äng

För att ängen ska behålla sina värden måste den skötas kontinuerligt. På våren iordningställs ängen och sen görs slåttern under sensommaren, vanligen mellan mitten av juli till mitten av augusti.

På våren:

Fagning - nedfallna löv och kvistar städas bort från ängen

På sensommaren:

Slåtter - ängen slås med skärande redskap som lie, motormanuell slåtterbalk eller traktorburen slåtterbalk.

Höet torkas - det slagna höet får ligga kvar några dagar, så att fröna hinner släppa.

Höet samlas in - slutligen fraktas höet bort från ängen

Ängs- och betesmarksinventeringen är en nationell inventering av värdefulla gräsmarker som omfattar deras natur- och kulturvärden.

I e-tjänsten TUVAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster går det att söka efter olika natur- och kulturmiljöer som ängar, naturbetesmarker, byggnader och odlingsrösen samt olika arter av blommor, träd och insekter som är viktiga för den biologiska mångfalden. TUVA bygger på länsstyrelsernas inventeringar och databasen uppdateras varje år allteftersom nya marker inventeras.

TUVA kan användas av både lantbrukare, forskare och allmänt naturintresserade. Det är möjligt att söka efter statistik, kartor och information om arter och kulturspår inom det aktuella området. Kartskikten från TUVA är öppna data och går att ladda ner från Jordbruksverkets webbsida via e-tjänsten Inspirelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hitta marker som kan restaureras
I TUVA kan man söka efter marker som har klassats som restaurerbara. Med rätt skötsel kan en ängsmark, betesmark, väg- eller åkerren skötas och bli blomrika igen. Nyckeln är att hålla borta sly samt slå och/eller beta markerna för att ge fler arter av blommor och gräs en chans att ta plats och blomma. Samtidigt får insekter och pollinerare livsrum och kan föröka sig.

Länsstyrelserna gör under åren 2018-2020 en extra satsning för information och demonstrationsåtgärder inom ämnesområdet "Skötsel av ängs- och betesmarker – nätverk, samverkan och nya metoder". Målet är att skapa förutsättningar för och öka kunskapen kring skötsel av ängs- och betesmarker för att hindra att de växer igen. Här nedan kan du läsa mer om exempel på aktiviteter som ingår i satsningen.

Naturliga ängs- och betesmarker är bland de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet men i vissa delar av länet är det brist på betesdjur vilket gör att vissa marker riskerar att växa igen. Därför vill Länsstyrelsen underlätta för djur- och markägare att hitta varandra.

Betesförmedlingenöppnas i nytt fönster förmedlar kontakter mellan markägare och djurägare - så att de som har djur kan hitta bete till sina djur och de som har mark kan få djur som betar den. Förmedlingen är till för naturliga ängs- och betesmarker samt andra arealer som går att beta och/eller skörda grovfoder på.

Historiskt sett har ängshö varit en viktig foderresurs men tas numer inte tillvara i samma omfattning. Dock finns det potential till att använda mer ängshö till foder. Till exempel kan det örtrika ängshöet vara intressant för hästägare. För att få en fingervisning av ängshöets mineral- och näringsinnehåll har Länsstyrelsen skickat in gräsprover från 16 värmländska ängsmarker. I tabellerna nedan ses resultat från analyser som gjordes år 2019. Gräsprover ska på samma sätt skickas in år 2020 och sen redovisas i skriftlig form.

Medelvärden för gräsprovernas näringsinnehåll (2019)

Näringsanalys (NIR)

Medel

Energi till häst (MJ/kg ts)

9,4

Råprotein (g/kg ts)

99,9

Smb. råprotein häst (g/kg ts)

62,6

NDF (g/kg ts)

499,1

Socker (g/kg ts)

102,6

Aska (g/kg ts)

59,6


Medelvärden för gräsprovernas mineralinnehåll (2019)

Mineraler

Medel

Kalcium Ca (g/kg ts)

7,6

Fosfor P (g/kg ts)

1,3

Magnesium Mg (g/kg ts)

2,6

Kalium K (g/kg ts)

12,6

Natrium Na (g/kg ts)

0,3

Svavel S (g/kg ts)

1,3

Koppar Cu (mg/kg ts)

5,4

Järn Fe (mg/kg ts)

76,6

Mangan Mg (mg/kg ts)

305,0

Zink Zn (mg/kg ts)

74,4

Selen Se (mg/kg)

0,017

Provyta för gräsprover

Provyta vars flora har inventerats och klippts ner för att analysera dess mineral- och näringsinnehåll. Foto: Per Tidlund


Satsningen samordnas nationellt men varje länsstyrelse har egna prioriteringar som länssamordnaren kan informera om. Kontakta gärna länssamordnaren eller den nationella samordnaren med eventuella frågor, tips eller idéer!

Länssamordnare Värmland:
Sofie Eriksson
sofie.eriksson@lansstyrelsen.se

Nationell samordnare:
Marina Bengtsson
marina.bengtsson@lansstyrelsen.se

Finansiering ur jordbruksfonden

Europeiska jordbruksfonden

Ovan nämnda aktiviteter anordnas inom ramen för landsbygdsprogrammet och finansieras med medel från Sverige och från den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

EU-kommissionens webbplats för jordbruk och landsbygdsutvecklinglänk till annan webbplats

Regional handlingsplan för Värmland

​Handlingsplanen beskriver Värmlands läns arbete och prioriteringar inom landsbygdsprogrammet. Den ger en översikt över de möjligheter som finns för företag och enskilda att söka stöd, beskriver de villkor som måste uppfyllas och visar hur prioriteringar kommer göras vid tilldelning av medel.

Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 (PDF)PDF (Reviderad 2020)

Kontakt

Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet

Maria Sundqvist

010-224 72 74

Elena Jonsson

010-224 72 75

Sofie Eriksson

010-224 74 66