Risk för vattenbrist i Värmlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Nationella mål för tillsynen

Naturvårdsverket har tagit fram övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning för förorenade områden:

  • Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.
  • Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Regionala mål

Med utgångspunkt i miljömålet Giftfri miljö har Länsstyrelsen Värmland tagit fram följande mål för tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Alla objekt i riskklass 1 ska vara åtgärdade senast år 2050.
  • Alla objekt i riskklass 2 ska vara undersökta t.o.m. huvudstudie senast år 2050.
  • Prioriterade objekt i riskklass 2 ska vara åtgärdade eller delåtgärdade senast år 2050.
  • Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna driva efterbehandlingsärenden tillsynsvägen mot ansvarig part.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Prioriteringsgrunder i Värmlands län

Arbetet med undersökningar, utredningar och åtgärder inriktas på de mest prioriterade förorenade områdena i länet, oberoende av om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare eller inte. Prioriterade områden i Värmlands län är förorenade områden som enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) tillhör riskklasserna 1 och 2.

Andra prioriteringsgrunder som Länsstyrelsen bedömer som relevanta är följande:

  • områden med påverkan på vattenförekomster som inte uppfyller miljökvalitetsnormerna
  • områden som brådskar ur ansvarssynpunkt (till exempel vid risk för nedläggning eller konkurs)
  • områden i anslutning till bostäder/skolor eller som påverkar dricksvattentäkter
  • områden som har förhöjd risk för att drabbas av följdverkningar av ett förändrat klimat (till exempel översvämning)

Arbetssätt

Länsstyrelserna arbetar stegvis för att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som har pekats ut i Sverige, och de cirka 3700 områdena i Värmlands län. För att prioritera de mest angelägna objekten har Naturvårdsverket utvecklat en metod, metodiken för inventering av förorenade områden (MIFO-metodiken). Sammanfattningsvis så ser arbetet med förorenade områden ut så här:

  1. Identifiering av potentiellt och konstaterat förorenade områden utifrån en lista på branscher som typiskt sett kan ge upphov till föroreningar. Registrering av områdena sker hos länsstyrelserna i den nationella databasen EBH-stödet.
  2. Inventering enligt MIFO-metodiken och en riskklassning för det aktuella området. Inventeringen görs genom insamling av uppgifter från till exempel arkiv, intervjuer och platsbesök. Klassningen görs utifrån vilken risk som området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med riskklass 1 och 2 bör fortsätta undersökas genom markundersökningar och utredningar.
  3. Undersökningar och utredningar görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Genom undersökningar och utredningar avgörs det området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
  4. Åtgärder. Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning men åtgärder kan även vara administrativa som att till exempel sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Av alla objekt som har identifierats i Värmlands län har 68 förts upp på prioritetslistan. Länsstyrelsen har rangordnat de 10 högst prioriterade objekten i listan medan övriga är listade utan inbördes ordning. Nedan finns de 10 högst prioriterade objekten i länet. Hela listan hittar du längre ner på sidan. Vill du vill ha mer information om områdena på listan? Kontakta Länsstyrelsens handläggare för förorenade områden, kontaktuppgifter finns längst ned på sidan.

Objektets namn enligt EBH-stödet

Kommun

Bransch

1. Uddeholms Kemiska

HammaröKloralkali

2. Hillringsbergs Såg & Järnbruk

ArvikaSågverk med doppning

3. Blombacka bruk

KarlstadJärn-, stål- och manufaktur

4. Kolsäters sågverk

Säffle

Sågverk med doppning

5. Torskbäckens anrikningsverk

Filipstad

Gruva och upplag. Sulfidmalm, rödfyr

6. Lesjöfors bruk

Filipstad

Järn-, stål- och manufaktur

7. Stjärnsfors industriområde

Hagfors

Kloralkali

8. Landstingets tvätteri

Hagfors

Kemtvätt med lösningsmedel

9. Oljehamnen

Karlstad

Oljedepå

10. Brättne bruk

Arvika

Massa- och pappersindustri

Kontakt