Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Geografiska förutsättningar

Av länets totala areal på 17 519 kvadratmeter består cirka

  • 66 % av skogsmark
  • 20 % av vatten
  • 5 % av åkermark
  • 4% av öppen myr
  • 3 % av bebyggd mark och tillhörande mark
  • 2 % av berg i dagen och övrig mark.

Länet har cirka 282 900 invånare och består av 16 kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng.

Geologi och jordarter

Värmlands berggrund, som domineras av svårvittrade graniter och gnejser, består av tre stora ”block”. I öster finns Värmlandsgraniterna med rester av sedimentära bergarter. I mellersta Värmland finns ett stråk av gnejser och graniter med inslag av hyperit. Även västra Värmlands berggrund domineras av gnejsgraniter men här finns också skiffer, rena graniter, vulkaniska och sedimentära bergarter. I berggrunden finns ett stort antal sprick- och krosszoner.

Morän är den dominerande jordarten. Moräntäckena är relativt tunna, speciellt i västra Värmland där det finns stora förekomster av hällmarksmorän. Finkornigare jordarter, lera-finmo, finns huvudsakligen i de södra delarna av länet som har legat under högsta kustlinjen. Större sandförekomster finns längs Klarälven. Brattforshedens randdelta är länets största område med isälvsmaterial. Isälvsmaterial finns också i anslutning till de större vattendragen i nordvästlig-sydostlig riktning.

Hydrologiska förhållanden

Värmland är rikt på sjöar och vattendrag. Utöver Vänern finns 3 000 sjöar större än ett hektar och 1 900 km rinnande vatten där avrinningsområdena är större än 50 km2. Dricksvattenförsörjningen från kommunala vattenverk utgörs av ca 30% ytvatten, 20% grundvatten och 50 % konstgjort infiltrerat grundvatten. Grundvattenbildningen är god i hela länet.

Klimateffektsrelaterade förutsättningar

Spridningen av föroreningar i mark, grundvatten och sediment sker generellt sett relativt långsamt. Men vid till exempel skred kan stora mängder föroreningar spridas snabbt. Värmlands län har ett antal skredriskområden där förorenade områden har identifierats. På samma sätt kan översvämningar på grund av höga flöden ge upphov till omfattande spridning av föroreningar. Många av länets förorenade områden är lokaliserade intill sjöar och vattendrag. I och med de pågående klimatförändringarna förväntas översvämningar och höga flöden i framtiden bli både vanligare och mer extrema.

Industristruktur

Värmland har en lång historia av järn- och skogsbruk. Många industrier – både små och stora – har genom historien gett upphov till föroreningar. Gruvor, hyttor och järnbruk har framförallt lämnat efter sig tungmetaller. Massa- och pappersindustrier har orsakat föroreningar som kvicksilver, tungmetaller och svårnedbrytbara organiska klorföreningar. Sågverk har lämnat efter sig dioxiner och klorfenoler. Verkstadsindustrier har gjort att metaller, oljor och klorerade lösningsmedel finns i kvar i naturen.

För att underlätta kraftförsörjning och transporter placerades industrierna ofta vid vattendrag eller sjöar. Placeringen har genom åren bidragit till spridning av föroreningar, förr leddes till exempel processavloppsvatten ofta direkt ut till närliggande vatten. Ofta kan föroreningar hittas i sediment nedströms industrierna. Föroreningar i marken kan spridas till närliggande ytvatten via nederbörd och grundvatten. Problematiken påverkas även av dagens klimatförändringar genom till exempel översvämningar som kan öka spridningen. En stor andel av de föroreningar som spridits till ytvatten riskerar att hamna i Vänern eftersom i stort sett hela länet ingår i Vänerns tillrinningsområde.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Hos Länsstyrelsen Värmland är det miljöskyddshandläggare och jurister som tillsammans hanterar efterbehandlingsfrågorna. Länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden sker i samarbete mellan efterbehandlingsgruppen och handläggarna för miljöfarlig verksamhet. Efterbehandlingsgruppen fungerar även som uppgiftsutlämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, så som exploateringsärenden och vattenärenden.

Förorenade områden och sanering av dessa blir ofta aktuella i samband med planläggning eller ändrad markanvändning i ett område. Då samarbetar efterbehandlingsgruppen också med handläggare på Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet.

Samverkan med kommuner och andra myndigheter

Länsstyrelsen samverkar med kommunerna i samband med ansökningar om statligt bidrag för utredningar och åtgärder av förorenade områden. Länsstyrelsen förmedlar ansökan till Naturvårdsverket medan kommunen är ansvarig för genomförandet om ansökan beviljas. Under genomförandet fungerar personer från efterbehandlingsgruppen som kontaktpersoner och stöd till kommunerna.

Samverkan med kommunerna sker även genom Länsstyrelsens tillsynsvägledningsaktiviteter. Här ingår att ge råd och stöd till kommunerna i syfte att skapa förutsättningar för att miljöbalkens mål ska kunna uppfyllas. Samverkan sker dels genom planerade aktiviteter och utbildningar, dels genom händelsestyrd vägledning vid behov. När det är lämpligt samordnas aktiviteter genom Miljösamverkan. Miljösamverkan Värmlands och Örebro län är ett regionalt samarbete mellan kommunerna och länsstyrelserna i de båda länen. Samarbetet handlar till största delen om att samverka kring arbetet med kommunernas tillsynsarbete på de 20 miljökontoren.

På nationell nivå samverkar länsstyrelsens efterbehandlingsgrupp med andra länsstyrelser i Sverige genom ett handläggarnätverk för förorenade områden. Samverkan sker bland annat genom handläggarträffar och utbildningar.

Kontakt

Rebecca Nilsson

Miljöhandläggare

Ksenia Bergstedt

Handläggare

Eeva Talsi

Handläggare

Susanne Andersson

Handläggare

Ann-Marie Fransson

Handläggare

Dela sidan:

Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss