För djurhälsopersonal

Här kan du som arbetar med djurhälsa i Värmland ta del av aktuell information om ändringar i lagar och föreskrifter, olika riktlinjer och annat som berör er.

Här finns aktuell information som berör länets djurhälsopersonal och vi sprider sidan via e-post till våra prenumeranter som arbetar med djurhälsa. Vi vill på det här sättet nå ut till så många som möjligt av er som arbetar med djurhälsa i länet.

Anmäl dig som e-prenumerant så får du en e-post med med de uppdateringar vi gör på den här sidan. Dela gärna informationen till dina kollegor!

Anmälan och kontakt

veterinar.varmland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Djurhälsopersonallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på Jordbruksverket.se  

Nyhetsbrev

Smittsamma sjukdomar på djur i Värmland
senaste halvåret

  • Salmonella på katt: 44 fall mellan januari-april i år. De flesta i södra Värmland. Det normala brukar vara mellan 2–10 fall per år.
    Läs mer på SVA:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • EHV-1: En häst med luftvägsinfektion
  • Kvarka: det har varit enstaka anmälda misstankar under våren varav inget bekräftat positivt fall.
    Vid anmälan om misstänkt kvarka, använd Jordbruksverkets blankett D 65länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
    Skicka till vår gemensamma e-postadress: veterinar.varmland@lansstyrelsen.se
    Skicka även provsvaret från laboratoriet till denna e-postadress.

Länsstyrelsen har nyligen lanserat en ny externwebb. Det kan vara svårt att hitta rätt i början och samma information kan finnas på flera ställen.

De sidor ni troligen har mest nytta av:

Vid misstanke om att djur inte sköts på rätt sätt!

Du som tillhör djurhälsopersonalen är skyldig att anmäla till länsstyrelsen när du i din yrkesutövning misstänker att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt enligt djurskyddslagstiftningen. Du kan göra anmälan anonymt om du vill.

Länsstyrelsens djurskyddstelefon

Tel: 010-224 71 20

Öppen: Tisdag-fredag 9–12

E-post: djurskydd.varmland@lansstyrelsen.se

Webbanmälanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns på länsstyrelsens webbplats.

Polisen

Om situationen är akut och det inte går att nå länsstyrelsen så ska du kontakta polisen i stället.

Vid misshandel av djur, till exempel om du ser någon sparka eller slå ett djur, kontakta polisen för anmälan om djurplågeri.

Tel. Polisen: 114 14

Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TIB)

Tel: 0771–800 900, eller via 112

Begär: TiB, Länsstyrelsen Värmland.

Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap (TIB)

Vid behov av stöd eller beslut i akuta frågor.

Tel: 036-12 72 55

Du som är djurhälsopersonal ska meddela Jordbruksverket om du byter namn, adress, telefonnummer eller arbetsplats.

Skicka information om ändringar via e-post eller vanlig post till:

veterinarfragor@jordbruksverket.se.

Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Bestämmelsen finns i Jordbruksverkets föreskriftlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med saknummer D8

Behandlingsrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för flera olika djurslag för dosering av antibiotika.

Förebygga

Att förebygga parasitproblem är det bästa för hästen. Genom att planera betesgången kan behovet av avmaskningsmedel minskas och därmed indirekt också resistensproblematiken hos parasiterna. Du hittar information om betesplanering och åtgärder för att reducera smittrycket på SVA:s webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om träckprov

Det är inte alltid träckprovsanalys krävs när du skriver ut avmaskningsmedel till häst. Jordbruksverkets föreskrift om läkemedel och läkemedelshantering med saknummer D9, 3 kap, 20 §, innehåller undantag när man får förskriva utan att först ha undersökt djuren. Grundregeln är att en veterinär får förskriva avmaskningsmedel om man väl känner till djurhållningen och bedömer att läkemedlen kommer att hanteras på ett godtagbart sätt (punkt 1).

När djurägaren själv skickar träckprov till ett laboratorium och har kontakt med laboratorieveterinären, gäller att annan veterinär får förskriva om han eller hon har förhört sig om hästhållningen samt bedömt analysresultat från träckprovtagningen (punkt 2).

Föreskriften kan läsas här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Altrenogest

Jordbruksverket har efter diskussioner med Läkemedelsverket kommit fram till under vilka förutsättningar licenspreparatet får användas till häst.

För brunstsynkronisering och förberedande av donatorer och recipienter vid embryotransfer får altrenogest användas till häst med tillämpande av en karenstid (SJVFS 2013:42, D9, 2 kap 16§).

När Läkemedelsverket beviljar licens för altrenogest för sådan användning så anges den karenstid som ska tillämpas i licensbeslutet.

En häst som behandlas med altrenogest för fertilitetsstörningar (terapeutisk behandling) ska vara uttagen ur livsmedelskedjan.

Vid ytterligare frågor kring hur olika behandlingar ska definieras, vänd dig till Jordbruksverket.

Gentaject för injektion

Får inte användas till häst som ingår i livsmedelskedjan. Hästen som ska behandlas måste ”kryssas” ur livsmedelskedjan i hästpasset.

Se karenstiderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster här.

 Smittsamma sjukdomar på djur i Värmland senaste halvåret.

  • MRSA och MRSP
    Inga fall
  • Kvarka
    Flera misstänkta fall men bara bekräftad kvarka i två stallar. Hästar från det ena stallet har bland annat gått till Västra Götalands län och därefter insjuknat i kvarka.
    Vid anmälan om misstänkt kvarka - använd blankett D 65PDF. Skicka den till vår gemensamma e-postadress: veterinar.varmland@lansstyrelsen.seSkicka även provsvaret från laboratoriet till denna e-postadress.
  • Leishmanios
    En hund importerad från Spanien insjuknade och togs till klinik för undersökning, varefter provtagning bekräftade Leishmania.
  • CWD Chronic Wasting Disease - Avmagringssjuka
    Med anledning av de fall av Chronic Wasting Disease (CWD), avmagringssjuka, som har påvisats i Norge på vilda renar och älg, kommer EU kommissionen att besluta om ett övervakningsprogram i Sverige, Polen och de baltiska länderna 2018-2020.
    Det har inte formellt beslutats om än, men så som det ser ut i dagsläget kommer övervakningsprogrammet att omfatta följande:6 000 djur ska provtas över tre år, varav hälften från hägnad vilt (kronhjort) och resten från vilt och ren.De djurslag som ska provtas är: ren, älg, rådjur, vitsvanshjort och kronhjort.

    De kategorier som ska provtas är:
  • Fallvilt
  • Trafikdödade/skadade djur
  • Kasserade djur från slakt
  • Djur från normalslakt och jakt (om antalet i övriga kategorier inte räcker till)

SVA/Jordbruksverket kommer att gå ut med mer information till jägare, hägnägare och andra berörda.

MEN om ni får frågor om provtagning ska man alltid vända sig till SVAs viltavdelning:

  • Ring SVA: 018 67 40 00 och fråga efter viltsektionen
  • E-post: vilt@sva.se
  • Använd SVAs app länk till annan webbplatsangående rapportering av fynd av döda/sjuka vilda djur.

SVA skickar provtagningsmaterial och instruktioner om försändelse samt, vid behov, instruktioner om hur avlivningen ska gå till.         

Hästsmittskyddsprojektet startade 2016 som ett samarbete mellan länsstyrelser och SVA.

Deltagande länsstyrelser är Halland, Skåne, Stockholm, Västmanland, Västra Götaland och Örebro län.

Syftet med projektet var att förbättra sjukdomsbekämpningen av anmälningspliktiga sjukdomar på häst. Då kvarka är den vanligast förekommande infektionssjukdomen så har fokus lagts på just denna sjukdom. Bland annat har projektgruppen lagt fram som förslag att det ska finnas en nationell rutin för likriktning av hanteringen av kvarkaärenden på länsstyrelserna.Läs hela rapporten härlänk till annan webbplats           

Vid misstanke om MRSA enligt vissa kriterier, ska provtagning av djuret ske. Information om provtagningen ska anmälas till Länsstyrelsen liksom resultatet av denna. I det fall provsvaret är positivt för MRSA ska information om restriktioner lämnas till djurägaren och efter avläkt infektion ska även detta anmälas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan bedriva tillsyn över att djurhållare följer restriktionerna som gäller om deras djur har bekräftad MRSA och behöver därför få kännedom om de fall som finns i länet.

När det gäller MRSP ska anmälan till Länsstyrelsen ske efter positivt provsvar samt när infektionen är avläkt.

Jordbruksverket har utarbetat informationsbrev till djurägare som veterinär kan lämna ut vid konstaterad infektion. De har även skrivit en lathund för veterinärer om vad som gäller vid misstanke och konstaterad smitta med MRSA/MRSP.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats  

För kliniker som utför kejsarsnitt på hund och katt kan det vara bra att känna till vad som gäller.

​Enligt Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2008:5 (Saknr L 102) om hållande av hund och katt, får en djurhållare inte använda en tik eller honkatt i avel om den har förlösts med kejsarsnitt två gånger.

Det kan finnas anledning att kontakta länsstyrelsen om en tik tillexempel kommer in till kliniken för ett tredje kejsarsnitt eller för andra förlossningsproblem om hon tidigare varit snittad två gånger.

Djurskyddsföreskrifter för lantbrukets djur

Från den 1 december 2017 gäller nya föreskrifter för lantbrukets djur. Den stora skillnaden är att de olika djurslagen får egna föreskrifter istället för att vara hopbuntade i en gemensam. Dessutom får nu kaninhållning inom lantbruket en egen föreskrift. Sedan tidigare finns kaninhållning på hobbynivå reglerat men för kaniner som produktionsdjur har det inte funnits speciella regler tidigare.

De förändringar i sakfrågor som gjorts är tillexempel:

• Det ska bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare.

• Ett särskilt kapitel införs för föräldradjuren till slaktkyckling för att bättre kunna anpassa reglerna till dessa djurs behov. Det införs även vissa förändringar i kraven om dagsljus och sittpinnar för dessa djur.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Föreskrifter om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

En del ändringar har införts i de två föreskrifterna som bland annat handlar om skyldigheter för personal inom djurens hälso- och sjukvård och om läkemedelsanvändning (D 8 och D 9).

Framförallt handlar det om vad en djurvårdare som inte tillhör djurhälsopersonalen får göra enligt nya undantagsregler. Djurvårdare delas in i tre nivåer och tillexempel så får djurvårdare på nivå 2 och 3 ge olika typer av injektioner. Däremot får en djurvårdare inte utföra några operativa ingrepp oavsett vilken nivå hen arbetar på.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats länk till annan webbplats

Jordbruksverket har gjort en webbutbildning för den som vill bli officiell veterinär.

​Län mer på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Smittsamma sjukdomar på djur i Värmland senaste halvåret.

  • MRSA och MRSP ett fall positivt för MRSP, en hund med sårskada.
  • Kvarka, det har varit lugnare under vintern men nu på vårkanten har det kommit in en del misstankar. De flesta har varit Strept. zooepidemicus. Ett par fall med konstaterad kvarka.
    Vid anmälan om misstänkt kvarka, använd blanketten D 65PDF och skicka den till veterinärernas e-post.
  • Infektiös laryngotrakeit; höns. Konstaterad smitta i ett par hobbybesättningar.
  • Listerios på nöt, ett fall. Det är relativt ovanligt på nöt, bara ett fåtal fall per år.
    Läs mer på SVA´s webbplatslänk till annan webbplats

IPN (Infektiös Pankreasnekros)

Vid Gammelkroppa Lax AB påvisades i december 2016 IPN vid en provtagning på gullspångsöring som kommer från Vänern. IPN har inte hittats i andra prov från anläggningen. Den handlade om en hitintills okänd variant av viruset, som klassades som en epizooti.

Gammelkroppa Lax AB producerar i första hand smolt för utsättning i Klarälven och Vänern på uppdrag av Fortum, som kompensation för den inverkan kraftverken har på fiskbeståndet. Företaget har anläggningar i Forshaga, Gammalkroppa och Nykroppa.

Beslut om spärrförklaring kvarstår vid anläggningarna i Forshaga och karantänskläckeriet i Nykroppa. På grund av problem med att torrlägga vissa bassänger har saneringen dragit ut på tiden. Länsstyrelserna i Västra Götaland och i Värmland planerar ett projekt tillsammans med SVA för att kartlägga förekomsten av IPN i Vänern.

Fågelinfluensa

Det finns fortfarande en något förhöjd risk för att fågelinfluensa ska spridas från vilda till tama fåglar, men risken är nu lägre.

Den 31 mars sänkte Jordbruksverket skyddsnivån i fjäderfä- och fågelbesättningar till nivå 1, vilket innebär att fjäderfä för produktion kan hållas ute men ska vara inhägnade. Hobbyfåglar får hållas lösgående ute men ska ha mat och vatten under tak.

CWD

Enligt Jordbruksverket pågår ett arbete inom EU med att ta fram en övervakningsplan för sjukdomen som preliminärt ska sträcka sig från 2018–2020.

I Värmland har hittills 16 hjortdjur provtagits med negativt resultat.

Läs mer om övervakning i Sverige på SVA´s webbplatslänk till annan webbplats.

Villkorad läkemedelsanvändning ska bara användas i besättningar där du som veterinär har god kännedom om besättningen och djurhälsan och djurskyddet är gott.

Tanken är att du parallellt med förskrivningen ska arbeta med andra förebyggande åtgärder för att få en bättre djurhälsa i besättningen.

Det är inte någon rättighet för djurhållaren att få villkorad läkemedelsförskrivning, utan en möjlighet om du bedömer att det är lämpligt. Om djurhållaren missköter den villkorade läkemedelsanvändningen eller om djurskyddet inte är godtagbart, är det din skyldighet som veterinär, att dra in den villkorade förskrivningen.

Instruktioner till djurhållaren

Skriv tydliga instruktioner till djurhållaren som är lätta att följa.

Se till att uppdatera instruktionerna och ta bort läkemedel som du inte längre förskriver.

Följ de antibiotikapolicys som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder. Se mer om behandlingsrekommendationer på Läkemedelsverkets webbplats.

I instruktionerna ska inte läkemedel finnas med som är begränsade enligt lagstiftningen (kräver provtagning), exempelvis enrofloxacin, om inte din utredning tidigare har visat att det i undantagsfall är förstahandsvalet.

Kontroll av ViLA-besöksintervall

Grunden är att du ska besöka besättningen var femte vecka. Undantagsvis kan detta utsträckas till åtta veckor i de fall läkemedelsanvändningen är ringa.

I en fårbesättning som får läkemedel i två månader under lamningsperioden gör du lämpligen ett start- och ett slutbesök.

Observera att det för mjölkbesättningar gäller andra regler om besöksfrekvens. Du kan läsa mer på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Djurskyddsdeklaration

I grisbesättningar och mjölkbesättningar ska du bifoga en djurskyddsdeklaration till den årliga anmälan till Länsstyrelsen.

Anmälan till Länsstyrelsen

När en förskrivningsperiod inleds ska veterinären inom två veckor skicka en anmälan om detta till länsstyrelsen.

Anmälan ska innehålla uppgifter om:

1. djurhållarens namn och adress samt fastighetsbeteckning och eventuellt produktionsplatsnummer,

2. djurslag,

3. tidsperiod under vilken villkorad läkemedelsanvändning beviljats,

4. förskrivna läkemedel,

5. vilka personer som är ansvariga för behandlingarna i besättningen,

6. vilken utbildning enligt 7 § de personer som avses i punkten 5 har, samt

7. kopia av instruktioner, inklusive eventuella bilagor, som veterinären lämnat för läkemedelsanvändningen.

OBSERVERA att om den villkorade läkemedelsanvändningen inte avbryts mellan förskrivningsperioderna räcker det att anmäla till länsstyrelsen genom tillexempel e-post om att den villkorade läkemedelsanvändningen kommer att fortsätta enligt tidigare anmälan.

Meddelandet måste innehålla uppgifter om vilken produktionsplats som avses, ansvarig veterinär samt en kopia av den senaste djurskyddsdeklarationen i besättningen.

Om några förändringar i uppgifterna i första stycket har skett ska även dessa anges i meddelandet.

Frågor?

Har du frågor om villkorad läkemedelsanvändning, tveka inte att ta kontakt med oss länsveterinärer.

Ett nytt regeringsuppdrag säkrar att det nationella arbetet mot antibiotikaresistens fortsätter.

​Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors och djurs liv och hälsa. Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten ska på uppdrag av regeringen tillsammans fortsatt leda det nationella arbetet mot antibiotikaresistens.

I det nya regeringsuppdraget ingår även att myndigheterna ska fortsätta driva arbetet med den nationella samverkansfunktion mot antibiotikaresistens som bildades 2012 samt uppdatera den nuvarande handlingsplanen om ska löpa från 2018 till 2020.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplatslänk till annan webbplats.

Läkemedelsverket skickar ut nyhetsbrev till veterinärer med aktuell läkemedelsinformation.

Prenumerera på nyhetsbrev här.länk till annan webbplats

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationerlänk till annan webbplats.
Myndigheten har flera behandlingsrekommendationer på sin webbplats.

- Anmälan till Jordbruksverket

Jordbruksverket har inrättat en speciell telefon för anmälan om olagligt införda hundar och katter.

Telefonen får endast användas av veterinär och annan djurhälsopersonal, länsstyrelsen samt Tullverket.

Numret är 073-80 34 369 och bemannas vardagar 8:00- 16:30.

Övrig tid kontaktas TIB 036-12 72 55.

Om arbetet med att ta fram hygienplaner för verksamheten.

​2015 kontrollerade Länsstyrelsen att samtliga kliniker i länet hade påbörjat arbetet med att ta fram hygienplaner för verksamheten, enligt "nya" K 112 som började gälla 2014. Resultatet av kontrollerna visade att samtliga hade en skriftlig hygienplan där det minst framgick basala hygienregler. Flera kliniker hade även kommit längre med utformningen av planen.

Länsstyrelsen vill påminna om att planen ska vara ett levande dokument över verksamhetens hygienregler och om man inte redan har tagit upp vissa ämnesområden utöver de basala reglerna, så kan man läsa mer på Jordbruksverkets webbplats länk till annan webbplatsom vad som ska ingå i planen.

SVA har också mycket hjälp och information på sin webbplats.

Kontakt