Kungsörn

Kungsörnen är vår näst största rovfågel. Vingspannet är cirka två meter och en flygande kungsörn är en imponerande syn. Ofta ser man hur kungsörnen segelflyger på hög höjd med vingarna utsträckta till ett grunt v.

Sedan 2013 har Värmlands län i genomsnitt två lyckade kungsörnshäckningar per år, de flesta sker i de norra delarna av länet. Länsstyrelsen besöker ungefär elva kungsörnsrevir varje år under inventeringssäsongen för att kontrollera vilka bon som är besatta. Under säsongen försöker man även konstatera om äggkläckningen lyckats och om ungarna blivit flygga, det vill säga klarar att lämna boet.

Kungsörnarnas parbildning är livslång och de häckar oftast i ostörda höglänta skogs- eller bergsområden. Bona byggs av ris och kan bli meterhöga. Med tiden kan de bli rejäla byggnadsverk som kräver mycket gamla och kraftiga tallar, eftersom bona kan väga upp mot ett ton. Det händer också att kungsörnen bygger sitt bo på en klipphylla eller i en toppbruten tät gran. Ofta har örnparet flera alternativa bon som de skiftar mellan olika år.

Örnungarna flyttar söderut på vintern

Efter äggläggningen i slutet av mars eller i början av april ruvas vanligen 2 ägg i ungefär 44 dygn. Oftast överlever bara en unge. Den blir flygfärdig i mitten av juli. Sedan lever den tillsammans med föräldrarna till långt in på hösten. Efter cirka tre månader är ungen självständig. Många av de nordsvenska örnungarna flyttar söderut på vintern och återvänder norrut nästa vår.

Stora revir

Örnarna föredrar klippiga slutna skogslandskap och rör sig över flera kvadratmil stora områden. Ett kungsörnsrevir är därför i normala fall gott och väl en kvadratmil stort. Storleken på reviret beror bland annat på hur mycket mat som finns. Om tillgången på bytesdjur är liten, kan örnen behöva jaga över betydligt större ytor och har då ett mycket större revir.

Kungsörnen är både rovfågel och asätare

När kungsörnen jagar, spanar den efter byten från trädtoppar eller flyger lågt över terrängen. Med sin skarpa blick uppfattar den rörelser i vegetationen. Den överraskar bytet och griper det med fötterna. Det är oftast små och medelstora däggdjur och fåglar som tas. Kungsörnen äter också gärna kadaver, framförallt under vinterhalvåret. Kungsörnar lämnar sällan Sverige över vintern, men de kan flytta söderut inom landet för att hitta bättre övervintringsområden.

Konflikter mellan människa och kungsörn

I sällsynta fall händer det att kungsörnar attackerar små hundar, katter eller lamm. I Värmland är en orsak till konflikt mellan kungsörn och människa att kungsörnen gärna häckar i samma områden som pekats ut som lämpliga för vindkraft. Eftersom örnarna och deras bon är fredade så sätter de ofta stopp för utbyggnad av vindkraft i skogsmark.

Inventeringsresultat för kungsörn

Resultat från inventeringen av kungsörn i Sverige 2023, Naturhistoriska riksmuseet (PDF). Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.