Kronhjort

Inom kronhjortsskötselområde har markägare ett direktinflytande och ett ansvar för förvaltningen.

Vid beslut om bildande av kronhjortsskötselområde är det viktigt att risken för trafikolyckor samt skador på skog och gröda särskilt beaktas. Det är synnerligen viktigt att markägare som har kronhjort på sina marker får möjlighet att upprätthålla en rimlig balans mellan hjortstammen och skogens utveckling. Detta bör tydligt framgå av en skötselplan. Ett väl fungerande samråd mellan markägare och jakträttshavare är av mycket stor betydelse.

Områdena bör sammanfalla med skötselområdena för älg. Ansökan om registrering av kronhjortsskötselområde samt ändringar i befintligt område ska komma in till länsstyrelsen senast den 31 januari. Blankett för ansökan om registrering av kronhjortsskötselområde hittar du längst ner på sidan.

Inom kronhjortsskötselområden är jakttiden 16 augusti– den 31 januari. Under tiden den 16 augusti fram till den andra måndagen i oktober får jakten enbart avse hind och kalv. Till och med den 30 september ska jakten efter hind och kalv ske som smyg- eller vaktjakt.

På mark som inte registrerats som kronhjortsskötselområde får årskalv jagas under tiden den 16 augusti fram till den andra måndagen i oktober (enbart smyg- eller vaktjakt) och under tiden den 1 januari – den 31 januari.

Den 1 januari 2018 uppdaterades jaktförordningen angående skyddsjakt på enskilds initiativ efter kron och dovkalv.

Om det behövs för att förebygga skada, får årskalv av dov- och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda jagas i hela landet utom Skåne och Gotlands län mellan den 1 juli - den 15 april.

Årskalv av kronhjort som orsakar stamskada på barrträd får jagas i hela landet utom Skåne och Gotlands län mellan den 1 juli - den 15 april.

Bilda ett kronhjortsskötselområde

För att bilda ett kronhjortsskötselområde gäller samma regler som för bildande av älgskötselområden.

Markägare och ingående jaktlag/delområden ska ge sitt medgivande till bildandet av skötselområdet, vilket intygas i ett avtal mellan dessa och företrädaren för det blivande skötselområdet.

Avtal om anslutning till kronhjortskötselområde (PDF)

När avtalet har signerats skickar företrädaren in en ansökan om registrering till Länsstyrelsen. Ansökan ska skickas till Länsstyrelsen senast den 31 januari inför kommande jaktår.

Ansökan om registrering av kronhjortsskötselområde (PDF)

För varje kronhjortsskötselområde ska en skötselplan upprättas och skickas in till Länsstyrelsen i god tid före jakten. Sköt­selplanen ska innehålla:

• En beskrivning av en långsiktig målsättning för skötseln grundad på uppgifter om betessituationen inom området.
• En beskrivning av hur stor kronhjortsstam området bedöms kunna hålla.
  Besked om hur stor den årliga avskjutningen bör vara.
• De åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador på skog och gröda och för att minska risken för trafik­olyckor orsakade av kronhjort.

Skötselplan - mall (Word)

Ektörne
För att lära sig mer samt testa hur en plan kommer att påverka tillväxten i stammen kan man använda sig av räknesnurran Ektörne.

Revidera var tredje år
Planen skall revideras vart tredje år och vara inlämnad till Länsstyrelsen senast tre månader före jakten.

Ändra ett kronhjortsskötselområde

Ansökan om ändring av kronhjortsskötselsområde görs till Länsstyrelsen. Ansökan ska lämnas in senast den 31 januari för att kunna behandlas inför kommande jaktår. Om ändring är så pass stor att den ger upphov i en ändrad avskjutning behöver även en ny skötselplan tas fram och skickas med i ansökan.

Anmälan till Länsstyrelsen om ändringar av kronhjortsskötselområde (PDF)

Observera att bilagor kan behövas i form av karta, intyg etc.

Kronhjortens skadegörelse på skog och gröda kan vara betydande. I skogen skadas framför allt barrträden genom barkgnag och barkflängning under savningstiden. Värst kan granen drabbas.

På jordbruksmark varierar skadebilden under året. Höst- och vinterbetning på olje­växter och grönsäd medför i regel inte några större skador, men under tjälloss­ningen kan trampskador förekomma i den spirande grödan. Sommartid födosöker kronhjorten gärna på odlade fält. Havren är mest uppskattad av sädesslagen. Potatisodlingar kan också drabbas när kronhjortarna sparkar upp och äter sättpotatis, eller när växande potatis äts upp eller blir liggande på marken.

Några möjligheter att få bidrag eller ersättning av statsmedel gällande ska­dor av jaktbara viltarter som älg, hjort och vildsvin finns inte. Skador av dessa viltarter ska förebyggas främst genom att beståndens storlek balanseras genom jakt.

I första hand förebyggs skador genom ordinarie jakt

Skador orsakade av kronhjort ska i första hand förebyggas inom den ordinarie kronhjortsförvaltningen, det vill säga genom att balansera antalet hjortar genom jakt under ordinarie jakttid. Jakten bör ske samordnat inom kronhjortsskötselområden.

Jakträttshavarna och markägarna har gemensamt ansvar att följa utvecklingen av kronhjortsstammen och vara observanta på de skadesituationer som kan uppstå. Detta för att snabbt kunna sätta in motåtgärder. Där skadeförhållandena riskerar att bli oacceptabla bör jakttrycket ökas.

Skrämselanordningar, stängsel eller andra åtgärder

Om jakt inte är möjlig bör man vidta andra åtgärder, till exempel sätta upp olika typer av skrämselanordningar på det skadedrabbade området. Om skadeområdet är begränsat och särskilt skadekänsligt, kan man överväga möjligheten att inhänga det med stängsel.

Det finns ännu inga vetenskapliga tester av skrämselåtgärder anpassade för kronhjort, men några av de åtgärder som används för att skrämma fåglar har visat sig ha viss effekt även på kronhjort. Det gäller:

• gasolkanoner
• hulken
• högfrekvens- och ultraljud
• raketer

Stödutfodring

Foderskapande åtgärder och stödutfodring kan medföra minskade skador. Man bör dock bara utfodra kronhjortar i undantagsfall vid svåra vinterförhållanden och inte i närheten av skadekänslig skog eller gröda. Särskilda odlingar för kronhjorten på avsides belägna åkrar kan också ge skademinskande effekt genom att hjortarna styrs bort från skadekänsliga områden.

Skyddsjakt

Vid en ansökan om skyddsjakt måste du som sökande kunna visa att skyddsjakt behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada på gröda, skog eller annan egendom. Du måste också beskriva vilka andra lösningar som du provat och varför dessa inte fungerar.

Ansök om tillstånd för skyddsjakt på kronhjort - blankett (PDF)