Användning av viltkameror i viltförvaltningen

Eftersom Länsstyrelsen är en myndighet krävs tillstånd för kameraövervakning. Länsstyrelsen Värmland har ett sådant tillstånd för ändamålet inventering av rovdjur och i samband med rovdjursangrepp på tamdjur och liknande händelser.

Den rättsliga grunden för kameraövervakningen är myndighetsutövning, då Länsstyrelsen har ett uppdrag att inventera rovdjur (NFS 2007:10) samt att arbeta med att förebygga konflikter mellan rovdjur och människor (NFS 2001:724).

Kamerans placering

Kamerorna ska placeras på ett sådant sätt att risken är så liten som möjligt för att människor ska bli fotograferade, och de ska vara skyltade, utan när det gäller kameraövervakning vid järvlyor som är sekretesskyddade. Skulle ändå människor, bilar eller liknande fastna på bild ska dessa raderas omgående. Enligt Dataskyddsförordningen har du rätt att begära att vi raderar bilder om du tror att du kan ha blivit fotograferad. Du kan också klaga hos Datainspektionen om de tycker att ni bryter mot lagar, regler eller avtal.

Vi väljer ut kameraplatser dels efter tips från jägare och markägare, och dels utifrån tidigare rovdjursobservationer och hur terrängen ser ut. Som regel kontaktar vi markägare och ber om lov att sätta ut kameran i förväg, även om detta inte är ett krav enligt tillståndet. Bilder som ska användas som dokumentation i rovdjursinventeringen lagras i databasen Rovbase Länk till annan webbplats.. Alla bilder på djur skickas till forskningsprojektet Scandcam, och kan därefter hittas på webbplatsen viltkamera.nina.no Länk till annan webbplats.. Enstaka bra bildexempel används i Länsstyrelsens informationsarbete.

Viltkameror kallas ibland får åtelkameror, men det är inte alltid som de sitter vid en åtel. Det är också skillnad på åtel, som används för att locka vilt till en plats för att underlätta jakt, eller för att avleda det från till exempel gröda, och utfodringsplatser där viltet inte jagas.

Det är stor skillnad på vilket foder och doftmedel som används. All utläggning av foder ska följa foderlagstiftningen, (SFS 2006:805 och SFS 2006:814). Vid utfodring av vilda djur gäller de allmänna kraven på fodersäkerhet. Ytterligare bestämmelser om befattning med animaliska biprodukter och framställda produkter följer av Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. Stora volymer foder kan även betraktas som olovlig deponi enligt miljöbalken, (SFS 1998:808).

Som åtelmaterial får användas vilt, slaktrester från vilt och viltfångad fisk från samma eller angränsande kommun. Vidare får användas oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur.

Åtelmaterialet får inte uppgå till mer än 25 kg. Kött från rovdjur eller otestat kött från vildsvin får inte användas som åtelmaterial.

Sitter kameran på en plats dit allmänheten inte har tillträde, exempelvis i en bostad, garage eller hustomt så gäller undantaget i GDPR och kamerabevakningslagen och man behöver i dessa fall inte ta hänsyn till reglerna i GDPR.