Smittskydd

Om du som djurägare misstänker att djur i din vård har drabbats av allvarlig smitta är du skyldig att omedelbart anmäla detta till veterinär. Veterinärer eller andra som i sitt yrke misstänker epizootisjukdom ska skyndsamt göra en anmälan till Länsstyrelsen och Jordbruksverket.

Vad är epizootisjukdomar?

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. För dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom, för att minska risk för vidare smittspridning och underlätta bekämpning.

I Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar finns en lista över vilka sjukdomar som måste anmälas.

Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomarlänk till annan webbplats

Utbrott av fågelinfluensa - skydda dina fåglar

Från och med den 6 november gäller skyddsnivå 2 i Sverige. Det innebär i korthet att fjäderfä ska hållas inomhus.

Om detta undantagsvis inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan ankor, gäss, och strutsfåglar hållas inhägnade utomhus, men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute. Det är viktigt att du som djurhållare är uppmärksam på förändringar av hälsoläget i din besättning för att tidigt upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.

Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar ska hållas inhägnade. Hobbyflockar är alla fåglar som hålls i fångenskap där exempelvis ägg och kött enbart används i det egna hushållet eller om det är andra fåglar exempelvis sällskapsfåglar som papegojor. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd utomhus.

Det råder förbud mot utställningar och tävlingar med fåglar.

Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) har påvisat högpatogen fågelinfluensa av typen H5N8 hos en vitkindad gås och en pilgrimsfalk (30 november). Båda påträffades i Lunds kommun. Det är inte osannolikt att fler utbrott under detta vinterhalvår kommer att upptäckas på fjäderfä i Sverige.

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan uteslutas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien. Som konsument kan man fortsätta äta ägg och fågelkött.

Allmänheten får gärna rapportera in fynd av döda vilda fåglar till SVA.

Rapportera sjuka/döda vilda djur (SVA.se)länk till annan webbplats

Det här gäller vid skyddsnivå 2 för fågelinfluensa (PDF)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om skyddsnivåer för fågelinfluensa (Jordbruksverket.se)länk till annan webbplats

Om fågelinfluensa (Jordbruksverket.se)länk till annan webbplats

Bakgrund

Flera fall av högpatogent fågelinfluensavirus av typen H5N8 har upptäckts hos tama fjäderfän i Nederländerna och Storbritannien den senaste tiden. I norra Tyskland har man flera fynd av högpatogent aviärt influensavirus på vilda fåglar.

Fågelinfluensa av typen H5N8 har aldrig smittat till människa trots att den under flera år funnits bland vildfågel och orsakat utbrott bland tamfågelbesättningar i andra länder. Därför bedömer Folkhälsomyndigheten att risken att människor ska smittas i Sverige är i det närmaste obefintlig.

Vid misstanke om epizooti

Kontakta:

Länsstyrelsen, veterinar.varmland@lansstyrelsen.se

Jordbruksverket, 036-155 000

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), 018-67 40 00

Utanför kontorstid

Jordbruksverket, 036-127 255.

SVA, jourhavande epizootolog, tjänsteman i beredskap (TIB) 018-67 40 01
Endast vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom, utanför ordinarie öppettider när växeln har stängt.

Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) når du antingen via det nationella TiB numret: 0771-800 900, eller via 112. Begär TiB Länsstyrelsen Värmland.

Antibiotikaresistens och djurhållning

Friska djur behöver inte antibiotika. Spridningen av resistenta bakterier hos både djur och människor måste motverkas. Överdriven eller felaktig användning av antibiotika har gjort att bakterier utvecklat resistens mot en eller flera typer av antibiotika. Du kan göra skillnad.

Antibiotikaresistens och djurhållning

Anmälningsplikt för djurägare

Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en epizootisjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på epizootisjukdomar är mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.

Anmälningsplikt för veterinärer

Epizootisjukdom och salmonella

Veterinär som misstänker epizootisjukdom eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla detta till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.

Andra anmälningspliktiga djursjukdomar

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor och som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer samt för obduktions- eller laboratorieverksamhet. Anmälningsplikten gäller för varje indexfall.

En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som är anmälningspliktiga finns i Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen.

Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnenlänk till annan webbplats

Klinisk misstanke om djursjukdom

En veterinär som misstänker någon av följande sjukdomar ska anmäla det till Länsstyrelsen:

  • hästinfluensa typ A
  • kvarka
  • virusabort (centralnervös form)
  • virusarterit
  • MRSA (alla djurslag).

Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom

Gör din anmälan i vår e-tjänst för klinisk misstanke om djursjukdom. Veterinärer ska anmäla till Länsstyrelsen i det län där smitta misstänks, det vill säga det län där det smittade djuret har sin hemvist.

Du behöver e-legitimation för att kunna använda e-tjänsten.

Vad händer efter anmälan?

Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan att en veterinär misstänker smittsam sjukdom vidtar vi olika åtgärder beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Till exempel kan vi kontakta övriga berörda myndigheter för samordning av åtgärder, skicka ut information till berörda organisationer och praktiserande veterinärer och se till att den utredande veterinären får skyddskläder och provtagningsmaterial.

Förekomst av djursjukdomar i länet

Statistik över förekomst av djursjukdomar i länet och övriga delar av Sverige hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Sjukdomsstatistik på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Sjukdomsbeskrivningar och information om aktuella fall av djursjukdomar hittar du även på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplatslänk till annan webbplats

Kortfattad information om anmälda hästsjukdomar publiceras på Svensk travsports webbplats.

Smittinfo på Svensk travsports webbplatslänk till annan webbplats

Vem kontaktar jag om mitt djur blir sjukt?

I första hand kontaktar du en veterinär om ditt djur blir sjukt. Om du inte får tag på din ordinarie veterinär, ring närmaste jourhavande veterinär. Har du allmänna frågor om smittsamma djursjukdomar kan du vända dig till Jordbruksverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt.

Information om smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Information om smittsamma djursjukdomar på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplatslänk till annan webbplats

Vem ansvarar för smittskyddet?

När det gäller djur har Jordbruksverket det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Länsstyrelsen med länsveterinären har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Länsstyrelsen samarbetar med smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner.

Allvarliga utbrott av smittsamma djursjukdomar

Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar i länet, så kallade epizootier, samverkar Länsstyrelsen med andra myndigheter i bekämpningen och samordnar de lokala aktörerna. Vid större utbrott har Jordbruksverket möjlighet att delegera uppgifter till Länsstyrelsen. Vi ansvarar också för att kontrollera att de beslut som fattas i arbetet för att bekämpa smittan följs.

Hygienregler för djurhållare

Sedan 2013 finns en särskild hygienlagstiftning som bland annat kräver att det ska finnas möjlighet för den som vistas på en djuranläggning att tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte för den som endast har djur i sitt eget hem.

Du som har besöksverksamhet där människor erbjuds möjlighet till direkt kontakt med djur ska även ha besöksregler och anmäla din verksamhet till Länsstyrelsen om du har tre eller fler besökstillfällen per år. Detta gäller även när djuren kommer till människorna som till exempel vårdhundar.

Hantering av animaliskt avfall

För att förhindra smittspridning från animaliskt avfall, så kallade animaliska biprodukter, finns ett omfattande regelverk om hur det får användas och hur det ska hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller något som helst kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.

Foder och utfodring med animaliska biprodukter på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliskt biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets blankett för att registrera yrkesmässig transport av animaliska biprodukterlänk till annan webbplats

Kontakt