Smittskydd

Om du som djurägare misstänker att djur i din vård har drabbats av allvarlig smitta är du skyldig att omedelbart anmäla detta till veterinär. Veterinärer eller andra som i sitt yrke misstänker epizootisjukdom ska skyndsamt göra en anmälan till Länsstyrelsen och Jordbruksverket.

Vad är epizootisjukdomar?

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. För dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom, för att minska risk för vidare smittspridning och underlätta bekämpning.

I Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar finns en lista över vilka sjukdomar som måste anmälas.

Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om SARS-CoV-2 (coronavirus) hos djur

Det finns ett flertal typer av coronavirus hos olika djurslag. De typer av coronavirus som ses hos svenska djur ska inte förväxlas med det nya coronavirus som orsakar sjukdom hos människa. De typer av coronavirus som djur i till exempel Sverige bär på orsakar normalt inte heller sjukdom hos människor.

Frågor och svar om SARS-CoV-2 hos djur (SVA.se) Länk till annan webbplats.

Sänkt skyddsnivå för fågelinfluensa

Sol och värme bromsar upp smittspridningen av fågelinfluensa. Senaste konstaterade fallet av fågelinfluensa på tamfågel gjordes den 20 april i Skåne. Nu sänker Jordbruksverket, efter samråd med SVA, skyddsnivån även för kommersiella fjäderfäanläggningar.

Det innebär att alla fjäderfä och fåglar i fångenskap nu får gå utomhus. Det blir också åter tillåtet att anordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang samt sälja ägg.

– Det varmare vädret gör att viruset får svårare att överleva i miljön, vilket medför lägre risk för spridning till tamfåglar. Det har varit en lång och krävande period för landets alla fjäderfähållare så det här är ett efterlängtat besked för många, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket.

Fortfarande risk för spridning

Fågelinfluensan har kommit till Sverige med vattenlevande flyttfåglar och majoriteten av dessa har nu lämnat fjäderfätäta områden i Sverige på väg mot sina häckningsområden.

– Eftersom lokala fågelarter kan smittats med fågelinfluensaviruset kan de vilda fåglarna utgöra en risk även om flyttfåglarna har flugit vidare. Risken att fjäderfä smittas med fågelinfluensa bedöms nu som låg men inte försumbar och en mindre mängd virus finns sannolikt bland vilda fåglar och i miljön och därför rekommenderar Maria Nöremark, epidemiolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA att man även fortsatt förhindrar direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfä. För fjäderfän med tillgång till utevistelse är det särskilt viktigt att ge foder och vatten under tak eller inomhus samt vidta åtgärder för att minska förekomst av vilda fåglar. Ta kontakt med en veterinär vid minsta tecken på sjukdomen.

Säsongen 2020-2021 är det största utbrott vi har haft av fågelinfluensa i Sverige. Hittills i år har 22 besättningar med tamfågel drabbats av fågelinfluensa. De allra flesta i södra Sverige.

Mer information om fågelinfluensa

Om fågelinfluensa och åtgärder för att minska risken för smitta
Länk till annan webbplats.
SVA:s information om fågelinfluensa
Länk till annan webbplats.
SVA - Karta över fågelinfluensa hos vilda fåglar
Länk till annan webbplats.
Folkhälsomyndighetens information om fågelinfluensa Länk till annan webbplats.

Vid misstanke om epizooti

Kontakta:

Länsstyrelsen, veterinar.varmland@lansstyrelsen.se

Jordbruksverket, 036-155 000

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), 018-67 40 00

Utanför kontorstid

Jordbruksverket, 036-127 255.

SVA, jourhavande epizootolog, tjänsteman i beredskap (TIB) 018-67 40 01
Endast vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom, utanför ordinarie öppettider när växeln har stängt.

Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) når du antingen via det nationella TiB numret: 0771-800 900, eller via 112. Begär TiB Länsstyrelsen Värmland.

Antibiotikaresistens och djurhållning

Friska djur behöver inte antibiotika. Spridningen av resistenta bakterier hos både djur och människor måste motverkas. Överdriven eller felaktig användning av antibiotika har gjort att bakterier utvecklat resistens mot en eller flera typer av antibiotika. Du kan göra skillnad.

Antibiotikaresistens och djurhållning

Anmälningsplikt för djurägare

Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en epizootisjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på epizootisjukdomar är mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.

Anmälningsplikt för veterinärer

Epizootisjukdom och salmonella

Veterinär som misstänker epizootisjukdom eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla detta till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.

Andra anmälningspliktiga djursjukdomar

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor och som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer samt för obduktions- eller laboratorieverksamhet. Anmälningsplikten gäller för varje indexfall.

En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som är anmälningspliktiga finns i Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen.

Jordbruksverkets föreskrifter om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen Länk till annan webbplats.

Klinisk misstanke om djursjukdom

En veterinär som misstänker någon av följande sjukdomar ska anmäla det till Länsstyrelsen:

  • hästinfluensa typ A
  • kvarka
  • virusabort (centralnervös form)
  • virusarterit
  • MRSA (alla djurslag).

Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom

Gör din anmälan i vår e-tjänst för klinisk misstanke om djursjukdom. Veterinärer ska anmäla till Länsstyrelsen i det län där smitta misstänks, det vill säga det län där det smittade djuret har sin hemvist.

Du behöver e-legitimation för att kunna använda e-tjänsten.

Vad händer efter anmälan?

Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan att en veterinär misstänker smittsam sjukdom vidtar vi olika åtgärder beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Till exempel kan vi kontakta övriga berörda myndigheter för samordning av åtgärder, skicka ut information till berörda organisationer och praktiserande veterinärer och se till att den utredande veterinären får skyddskläder och provtagningsmaterial.

Förekomst av djursjukdomar i länet

Statistik över förekomst av djursjukdomar i länet och övriga delar av Sverige hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Sjukdomsstatistik på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sjukdomsbeskrivningar och information om aktuella fall av djursjukdomar hittar du även på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Kortfattad information om anmälda hästsjukdomar publiceras på Svensk travsports webbplats.

Smittinfo på Svensk travsports webbplats Länk till annan webbplats.

Vem kontaktar jag om mitt djur blir sjukt?

I första hand kontaktar du en veterinär om ditt djur blir sjukt. Om du inte får tag på din ordinarie veterinär, ring närmaste jourhavande veterinär. Har du allmänna frågor om smittsamma djursjukdomar kan du vända dig till Jordbruksverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt.

Information om smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Information om smittsamma djursjukdomar på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Vem ansvarar för smittskyddet?

När det gäller djur har Jordbruksverket det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Länsstyrelsen med länsveterinären har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Länsstyrelsen samarbetar med smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner.

Allvarliga utbrott av smittsamma djursjukdomar

Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar i länet, så kallade epizootier, samverkar Länsstyrelsen med andra myndigheter i bekämpningen och samordnar de lokala aktörerna. Vid större utbrott har Jordbruksverket möjlighet att delegera uppgifter till Länsstyrelsen. Vi ansvarar också för att kontrollera att de beslut som fattas i arbetet för att bekämpa smittan följs.

Hygienregler för djurhållare

Sedan 2013 finns en särskild hygienlagstiftning som bland annat kräver att det ska finnas möjlighet för den som vistas på en djuranläggning att tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte för den som endast har djur i sitt eget hem.

Du som har besöksverksamhet där människor erbjuds möjlighet till direkt kontakt med djur ska även ha besöksregler och anmäla din verksamhet till Länsstyrelsen om du har tre eller fler besökstillfällen per år. Detta gäller även när djuren kommer till människorna som till exempel vårdhundar.

Hantering av animaliskt avfall

För att förhindra smittspridning från animaliskt avfall, så kallade animaliska biprodukter, finns ett omfattande regelverk om hur det får användas och hur det ska hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller något som helst kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.

Foder och utfodring med animaliska biprodukter på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliskt biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets blankett för att registrera yrkesmässig transport av animaliska biprodukter Länk till annan webbplats.

Kontakt