Brattforshedens krigsflygfält

Krigsflygfält 16 på Brattforsheden mellan Molkom och Filipstad i Värmland är en världsunik anläggning från andra världskriget. Här finns välbevarade lämningar från krigstiden och 2003 blev flygfältet ett kulturreservat.

Foton i bildspelet: Länsstyrelsen Värmland och Krigsflygfält 16.

Krigsflygfält 16 Brattforsheden saknar motstycke både nationellt och internationellt. Ingenstans hittar du ett krigsflygfält från andra världskriget som så väl bevarats till eftervärlden och som kulturreservat är det helt ensamt i sitt slag. Det är en autentisk kulturmiljö där kärnan i besöksmålet är den kamouflerade åkermarken med anlagda skendiken och skenvägar samt tillhörande byggnader i orginalutförande.

Hemliga krigsflygfält byggdes i Sverige

Under andra världskriget (1939–1945) mobiliserade Sverige sitt försvar och byggde fyrtio hemliga krigsflygfält runt om i Sverige. Brattforshedens krigsflygfält anlades som fält nummer 16. Våren 1939 avverkades skogen på det område som skulle bli Krigsflygfält 16 Brattforsheden.

I april 1940 invaderade Tyskland Danmark och Norge och Krigsflygfält 16 hamnade plötsligt i främre basen. Samma dag som Tyskland invaderade Norge låg arbetet med att iordningställa krigsflygfältet nere på grund av snöoväder. Tyskarna stod nu endast 20 minuters flygfärd från Brattforsheden.

Lyckligtvis hade arbetet kommit långt och det som återstod var maskering av fältytan. Planen var att kamouflera krigsflygfältet som åkermark med röda stugor och ladugårdar för att vilseleda fienden.

Fälthangarer kamouflerades som stugor och lador

I anslutning till fältet anlades byggnader, motståndsfästen och flyghangarer, så kallade fälthangarer. I dessa fälthangarer förvarades och gömdes flygplanen då de stod på marken. Fälthangarerna var förbundna med flygfältet genom taxibanor genom skogen eller via befintliga vägar.

Genom klippning och annat kamouflerades flygfältet för att likna åkermarker från luften. Byggnaderna såg ut som gårdsbebyggelse till "åkermarken" eller så doldes de från luften genom taktäckning med hjälp av mossa och kvistar. Ammunitionsförråden fick se ut som jordkällare och ladvärnet fick vitmålad fähusdel, blindfönster och dörrar för att imitera en ladugård.

De byggnader som uppfördes under beredskapstiden och som finns bevarade idag är bland annat personal- och orderbaracker, köksbarack, matsalsbarack, laduvärn, förrådsbyggnader, bombförråd samt min- och ammunitionsförråd.

Under 1943 utökades fältet och kompletterades med ytterligare byggnader och olika typer av värn.

Efter andra världskriget användes flygfältet som militärt övningsområde

När andra världskriget nådde sitt slut avtog de militära aktiviteterna vid flygfältet. Några militära anläggningar monterades ner eller förstördes genom sprängning. Öppna konstruktioner täcktes över med betongbalkar eller träplank. Flygfältet användes som militärt övningsområde och i början av 1960-talet kom det delvis att upplåtas för civil verksamhet, vilket gjort att landningsbanan i öst-västlig riktning använts och bevarats. Fyra hangarer har uppförts på området efter 1945.

Efter beredskapsåren försvann en del av Sveriges krigsflygfält och andra byggdes ut och moderniserades. Inget av detta hände på Krigsflygfält 16. Därför kan du idag besöka Brattforsheden och vandra bland lämningar efter det som nu är en världsunik anläggning från tiden för andra världskriget.

Bildande av kulturreservat

2003 beslutade Länsstyrelsen Värmland att bilda kulturreservat av före detta Krigsflygfält 16 på Brattforsheden. Syftet med reservatet är att bevara ett värdefullt kulturlandskap som präglats av den militära mobiliseringen under andra världskriget. När marker och bebyggelser på området restaureras utgår arbetet ifrån att det ska se ut som det gjorde under andra världskriget.

Kulturreservatet vårdar och skyddar i första hand byggnaderna och markanvändning vid flygfältet samt traditioner och minnen som levt vidare från beredskapstiden. Det övergripande målet för reservatet är en helhetskaraktär som väsentligen överensstämmer med beredskapstiden. Men även områdets natur med skogsmark och insektspopulationer som idag är hotade skyddas genom reservatsbildningen. Kulturreservatet omfattar totalt 411,4 hektar.

För dig som besöker Krigsflygfält 16

Området ägs och förvaltas av Stiftelsen Krigsflygfält 16. Stiftelsen arbetar för att bevara det militärhistoriska arvet från beredskapstiden 1939-1945. Uppdraget är att levandegöra krigsflygfältets byggnader och historia för allmänheten med fokus på dåtida och samtida beredskapsfrågor.

Under sommaren är kulturreservatet öppet för besökare; här finns café, guidade turer och andra aktiviteter. Du kan läsa mer om anläggningen och verksamheten på krigsflygfält16.se. Länk till annan webbplats.