Juhola finngård

Juhola finngård, foto B Nesholen

Finngården Juhola 4 mil nordväst om Torsby blev Värmlands första kulturreservat. Det förklarades som reservat 2001. Syftet med kulturreservatet är att bevara ett värdefullt kulturpräglat landskap, karakteristiskt för den värmländska finnbygden.

I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet Juhola finngård bevarar ett av dessa odlingslandskap med sin speciella flora och sitt karaktäristiska byggnadsbestånd.

Inom reservatet, som är 46 hektar stort, finns dels gårdsbyggnaderna med bostadshus, en större ekonomibyggnad innehållande ladugård, loge och stall, två loftbodar, kokhus samt rökbastu och dels den tillhörande marken bestående av åker, äng och skog.

Reservatet ska skydda och vårda både materiella lämningar och immateriella värden från finngårdens specifikt finska kulturtraditioner samt anpassningen till svenska kulturmönster och levnadssätt.

Bebyggelsen vid Juhola

Gårdsbyggnaderna ligger grupperad kring gårdstunet och omfattar ett bostadshus med rökstuga i väster, sammanbyggd med svenskstuga i öster. Rökstugan, som enligt uppgift är byggd på 1740-talet och idag den största bevarade på ursprunglig plats, innehåller en traditionell finsk rökugn där röken fritt sökte sig ut i rummet och samlades upp under taket. I svenskstugan sker uppvärmningen med en kamin på sedvanligt svenskt vis.

Kring tunet finns bland annat en ekonomibyggnad från 1775 innehållande ladugård, loge och stall, två loftbodar från ca 1750 och 1801, ett separat kokhus samt rökbastu. Delar av bebyggelsen har moderniserats under 1920-talet med nya takmaterial och falurödfärg.

Förutom en stor mängd ängslador och ytterligare fähus har till gården också hört smedja och vattendriven kvarn men härav återstår nu enbart grundstenarna. På inägomarken som avgränsas av en trägärdsgård dominerar de forna ängsytorna med insprängda oregelbundna åkerpartier och olika landskapselement som stenmurar, odlingsrösen och fägata. De botaniska värdena är begränsade men bland hävdgynnade arter märks pillerstarr, blekstarr, ängsskallra, ängsvädd, ängsfryle och liten blåklocka.

I den omgivande skogsmarken finns spår efter äldre skogsbruk i form av blädningsbruk och gamla vintervägar från skogsavverkningar. Mer särpräglade är de hamlade tallar som har sitt utseende från 1920-och 1930-talen när den siste brukaren Jussi Jonsson bedrev täkt av ungtalltoppar för vinterfoder till kreaturen vid Juhola.

Sammantaget hör Juhola finngård med byggnader, inägomark och omgivande skogsmark idag till landets bäst bevarade exponenter för det finska kulturmönstret med ålderdomlig byggnadstradition och markanvändning till vilka gamla namnformer, muntliga traditioner, dokumenterad gårds- och markanvändningshistoria och kontinuitet i ägarförhållandena är knutna.

Området är utpekat som ett s k riksintresseområde för kulturmiljövården i den fysiska planeringen och de synnerligen märkliga byggnaderna utgör sedan 1971 byggnadsminne enligt kulturminneslagen.

Juhola ägs privat och byggnaderna är inte tillgängliga interiört för allmänheten.

Föreskrifter för allmänheten

Inom kulturreservatet gäller föreskrifter enligt 7 kap 30 § miljöbalken för allmänheten. Anslag vad allmänheten har att iakttaga finns inom reservatet. Det är bland annat förbjudet att;

  • göra upp eld,
  • framföra fordon eller rida utanför befintlig väg,
  • skada eller borttaga natur- eller kulturföremål, ytbildning eller marktäcke,
  • tälta, ställa upp husvagn eller liknande,
  • snitsla spår,
  • anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller liknande.

Kontakt

Serviceinformation