Hotade och sällsynta växter och djur

Länsstyrelsen ger stöd, råd, samordnar, följer upp och utvärderar kommunernas tillsyn. Detta kallas för tillsynsvägledning.

Länsstyrelsen vägleder kommunerna i den tillsyn de gör enligt miljöbalken. Tillsynsvägledningen finns till för att tillsynen ska vara lika i hela landet, för att den ska vara effektiv och för att uppfylla miljöbalkens syfte.

Länsstyrelsen har en plan för tillsynsvägledningen. Planen gäller i tre år och ses över vid behov, men minst en gång varje år.

Fridlysning

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Arbetet med hotade arter i Uppsala län

Uppsala län har många hotade arter jämfört med flera andra delar av landet. Detta beror på olika saker. Dels på vår varierade natur och geologiska förutsättningar och dels på vårt kulturarv och geografiska läge.

Uppsala län berörs av drygt 70 nationella åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. Nio av dessa har vi ett nationellt ansvar för att driva på arbetet hos andra Länsstyrelser. De nio är gotlandssäfferotplattmal, gölgroda, jordstjärnstryffel, klöversobermal, fisken asp, skalbaggar på gammal asp, violgubbe, ängsskäreplattmal samt vitryggig hackspett.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten beslutar vilka arter och naturtyper som ska ha åtgärdsprogram, hur länge de ska gälla samt hur prioriterade de är på ett nationellt plan. Länsstyrelsen i Uppsala län har därför tagit fram en strategi för arbetet med hotade arter. Syftet med strategin är att underlätta prioriteringen i arbetet med länets hotade arter och naturtyper med åtgärdsprogram.

Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar med ansvarsarter och ansvarsnaturtyper. De ansvarsnaturtyper som identifierats är nationellt värdefulla naturtyper, med en relativt stor andel i Uppsala län. Det innebär att Uppsala län har ett särskilt ansvar för naturtypen, jämfört med andra län. I länet har 14 ansvarsnaturtyper och 212 ansvarsarter identifierats. 59 av ansvarsarterna har åtgärdsprogram.

Länsstyrelsens strategi för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och vår rapport om ansvarsarter i Uppsala län.PDF

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt

Frågor kring hotade arter i skogsmiljöer:

Maria Forslund

Frågor kring hotade arter i våtmarker och vattenmiljöer:

Fredrik Söderman

Frågor kring hotade arter i odlingslandskapet:

Cecilia Käll

Frågor kring hotade arter:

Sofia Almkvist